Cancerrehabteamet – trygghet, stöd och jämlik vård

- Jag har fått hjälp att hitta en struktur i arbetet av arbetsterapeut, superbra! Dialog med läkare om min värk hjärntrötthet och neuropatier. Mkt bra information om ej kul.

- Tycker jag fått bra att information om vad jag kan göra för att må bättre. Har vilat när tröttheten gett sig till känna och med det blivit mer pigg och inte så trött. Är inte lika vinglig, ostadig som tidigare

- Ja det har gett mig stöd och förståelse om min kropp! Jag har bara positivt att säga! Allt har varit mycket bra och jag har fått bra hjälp och stöd i olika ärenden!

Det här är bara några omdömen från patienter som haft kontakt med Cancerrehabteamet sedan starten för tre år sedan. Det här är ett diagnos- och kliniköverskridande team, vilket innebär att man träffar patienter med cancer oavsett vilken klinik de hör hemma hos. Här arbetar på viss procent av sin ordinarie tjänstgöring; arbetsterapeut, dietist, fysioterapeut, läkare, medicinsk sekreterare, kurator, psykolog (vakant), sjuksköterska/uroterapeut samt sexualrådgivare. Cancerrehabteamets syftar till att stödja patienterna i de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och dess behandling.

Från remiss till hjälp

Processen för en patient börjar med att en remiss skrivs från vårdens håll alternativt att patienten själv gör en egen vårdbegäran. Teamet träffas var 14:e dag och går igenom inkomna remisser, samt läser vad patienten skrivit i det självskattningsformulär, Hälsoskattning för cancerrehabilitering, som ska vara ifyllt i samband med remissen. Detta ger teamet en ganska bra bild av varje patients problematik. Utifrån dessa underlag bestämmer teamet vilken eller vilka professioner som respektive patient behöver träffa initialt. Patienterna kan vara mitt i behandlingsperioden när det börjar träffa teamet, men det finns även exempel på patienter som knyts till teamet flera år efter färdig behandling. Det gemensamma för alla patienter är att de ska ha mer än grundläggande behov av rehabilitering för att komma i fråga. All grundläggande hjälp bör kunna ges av behandlande läkare eller av kontaktsjuksköterska på mottagning eller hälsocentral.

Inget tak eller väntetid

I dagsläget finns varken något tak för antal patienter, eller någon lång väntetid till att få en första kontakt med teamet. Däremot varierar det så klart hur tät kontakt patienterna behöver ha med teamet. Alla är unika.

- Det är bra att vi kan vara flera olika professioner som träffar patienten, om rehabiliteringsbehovet är komplext, och vi tillsammans kan lägga upp en plan konstaterar Emma Breivik teamets uroterapeut och sexualrådgivare.

I regel har merparten av teamets patienter kontakt med två eller fler professioner. Det görs inga hembesök, utan patienterna behöver komma till sjukhuset när det är dags för en träff. Men eftersom vi bor i ett avlångt län används även digitala besök och telefonmöten, för att bespara patienterna alltför många långa resor. Just nu hanterar teamet cirka 30 patienter.

Hur allt började

Att cancerrehabteamet såg dagens ljus började med en kartläggning år 2018, i samband med ett projekt med syfte att utveckla rehabiliteringen för länets cancerpatienter. Kartläggningen visade bland annat att det saknades flera professioner inom den öppna specialistvården, och man såg också att det inte fanns någon direkt samverkan mellan de professioner som fanns på plats.

- Det kördes parallella spår, utan att driva rehabiliteringsprocessen gemensamt, berättar Lina Fredriksson arbetsterapeut och regional processledare cancerrehabilitering och fortsätter;

- Det var väl egentligen grunden. Ska vi kunna möta dessa patienters behov så är teamsamverkan en viktig del i det hela.

Den stora vinsten med arbetssättet

Efter tre års arbete har personalen hunnit reflektera över fördelarna med arbetssättet.

- Det är helt klart teamarbetet som är det viktigaste. Den här patientgruppen har ofta så komplexa problem, säger Anna-Karin Enghult fysioterapeut.

- Jag är nyligen inflyttad till länet, men arbetade tidigare i ett neuroteam. Det jag tycker är bra här är att vi har en läkare knuten till teamet, säger Cecilia Syk, fysioterapeut.

- Nu blir det en mer jämlik vård! Nu kan patienter från alla kliniker få tillgång till den här hjälpen, och så var det ju inte riktigt tidigare, konstaterar Emma Breivik.

- Patienterna har uttryckt till oss att teamet är en väldig trygghet för dem. Oavsett vilka frågor man har så kan man vända sig till någon i teamet som tar frågan vidare och även återkopplar, rundar Lina Fredriksson av.

Man lär av varandra. Arbetssättet var nytt för samtliga för tre år sedan. Idag vävs samtligas yrkeskompetenser ihop på ett för patienten gynnsamt vis.

På önskelistan

På teamets önskelista finns att få knyta en psykolog till sig. Något man hoppas ska kunna bli verklighet inom en rimlig framtid. En annan sak är att man skulle vilja få tillstånd ett tätare samarbete med patienternas kontaktsjuksköterskor. Där finns så mycket kunskap om varje enskilt fall, som kanske inte når teamet idag.

Framtiden

Mer gruppverksamhet för patienterna är ett mål inför framtiden. Idag finns en digital träningsgrupp för cancerpatienter. Men teamet vill även starta upp en grupp för patienter med fatigue/trötthet. Även Friskis & Svettis har en träningsgrupp riktad till personer som har eller har haft cancer genom ett samarbete med regionen. Den har blivit så populär att man fått byta till en större lokal.

Text & Foto: Lena Manneby