Vårdens utveckling i Region Jämtland Härjedalen.
Avsnitt 91

Sveriges hälso- och sjukvård är i en omställning, såväl digitalt som med nya synsätt och nya arbetsätt.
Det innebär förändringar för medarbetare, vårdtagare och vårdgivaren. Den här podden följer utvecklingen inom olika områden: Den digitala omställningen med nya arbetssätt, medarbetardriven utveckling mot målet att bli Sveriges bästa arbetsgivare, med stort fokus på arbetsmiljö och kommunikativt och tillåtanden ledarskap.
Vi snackar om erfarenheter, exempel, nya tekniken och hur det ska leda till fokus på att se patienten som en person med unika behov, erfarenheter och förmågor, istället för att i huvudsak se en sjukdom eller en diagnos..
Produktion: Poddverandan i Östersund Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Poddavsnitt
91. Färdplan 2030 - vägen till en förändrad och effektiv sjukvård.
17 mars 2025. Avsnitt 91. Färdplan 2030 - vägen till en förändrad och effektiv sjukvård.
Vi gästas av Thomas Fritz, programledaren bakom Färdplan 2030.
Hur ser framtidens vård ut i Region Jämtland Härjedalen? Vad innebär en mer nära, digital och personcentrerad vård för både patienter och vårdpersonal? I det här avsnittet tar vi oss an Färdplan 2030 – en strategi för att utveckla vården, stärka arbetsmiljön och göra regionen till en ännu mer attraktiv plats att leva och arbeta i.
Vi pratar om:
- Hur vi skapar smidigare vårdflöden och minskar administrationen
- Digitaliseringens roll – en möjliggörare eller en utmaning?
- Vad som krävs för att vården ska vara en attraktiv arbetsplats även 2030
- Hur vi kan använda distansvård och smarta lösningar utan att tappa den mänskliga kontakten
Produktion: Poddverandan i Östersund
Transkribering av avsnitt 91 (Inspelat 12 mars)
Podcast: Vårdens utveckling i Region Jämtland Härjedalen- Region Jämtland Härjedalen
Medverkande tituleras i transkriberingen:
Anna Granevärn - Hälso- och sjukvårdsdirektör
Anna Sjövall - Verksamhetsutvecklare
Thomas Fritz - Projektedare Färdplan 2030
Håkan Lundqvist - Programledare
Håkan
Det dags för ett nytt avsnitt och det här har vi pratat lite grann om. Vi har berört det och vi har varit inne och tittat lite grann på det. Och det handlar om Färdplan 2030 och Anna Granevärn varmt välkommen hit.
Anna G
Tack!
Håkan
Anna Sjövall, välkommen hit och på telefon har vi Thomas Fritz. Hallå där! hallå! Det är du som är Mister färdplan om vi har förstått det riktigt. Thomas
Eller åtminstone programledare för färdplan 2030.
Håkan
Om vi ska ta det lite från början. Här får vem som helst liksom fylla på med färdplan 2030. Det kom ju till på något slags initiativ.
Anna jag om du rullar i gång?
Anna G
Ja, men precis. Och det är det var ju mycket arbete som sattes i gång när vår nya Regiondirektör Sara kom och klev på sitt uppdrag och sen kom ju du också Thomas, ganska liksom i samma härad. Och vi på något sätt försökte samla oss kring. ”Hur tar vi oss vidare ur den situation vi är med de ekonomiska svårigheter och all den utveckling som sker och hela denna omställning?” Vi har gjort en hel del arbete innan med den operativa planen som vi också pratat om här i tidigare.
Men. Hur som helst så har vi tagit det till en ny nivå med den här färdplanen, för nu är den också tidsatt. Det är tydligt. Det är milstolpar som ska uppnås och det är väldigt väl genomarbetat.
Många har varit delaktiga och vi har prioriterat hårt, för vi kan ju inte göra allt vi vill utan vi måste sikta in oss på det som är det som vi tror får mest effekt av.
Håkan
Mest pang för pengarna. Eller är det är liksom för enkelt att säga så.
Anna G
Men det är det kan man väl säga egentligen. Vi vill ju ha så mycket hälso och sjukvård som möjligt för de pengar vi har.
Håkan
Thomas, du titulerar dig som programledare för Färdplan 2030 och jag utgår från att du är en del av ett mycket större sammanhang. Hur skulle du se på din roll i det här förändringsarbetet?
Thomas Det är precis vad jag gör. Det har ju varit ett projekt att ta fram färdplanen. Det genomfördes ju som Anna säger under framför allt förra året, ta fram en första komplett version av färdplanen och den har vi på plats och det finns många som är nöjda och glada för den. Det går liksom att förstå vad vi behöver kraftsamla oss kring för att klara av de stora utmaningar som vi inte bara står inför utan som vi vadar upp till knäna i idag också ska vi säga. Men det kommer att bli ännu värre. Så det är ju bra att vi har en färdplan, det är ju ändå gemensamt. Där vill vi få den att fungera och leverera. Som Anna också är inne på så krävs det en rad olika andra insatser som vi tittar på. Hur kan vi stödja organisationen på olika sätt? Hur kan vi stötta liksom chefer och ledare att leda genom en ganska tuff omställningstid där vi då kommer att komma ut, förhoppningsvis lite mer rustade att ta hand om de utmaningar som vi står inför och kunna leverera god hälso och sjukvård med hög tillgänglighet och hög kvalitet till våra invånare. Håkan: Vad tänker du? Vad är då strategin? Vilka områden?
Vi vet ju att när personcentrerad vård eller personcentrerad vård, det är en nyckel, Digitalisering är en annan nyckel och utbildningar och så vidare. Men om man tittar på den grej som behöver prioriteras mest. Tomas utifrån det du det du gör, vad är det för någonting?
Thomas
Ja, det jag tänker är att vi i det här arbetet så har vi ju att vi vill göra mycket och vi skulle vilja göra allt på en gång. Men vi kommer att behöva prioritera och kraftsamla kring några saker i arbetet tillsammans med medarbetarna. På olika sätt så har vi identifierat tre fokusområden som vi arbetar med att inom ska säga med olika milstolpar. Så det är ju att få en ökad kontinuitet och förbättra samarbetet både inom organisationen och mellan organisationer. Våra kommunkompisar till exempel. Den andra är att vi behöver ha rätt information i rätt tid på olika sätt och det tredje är att ökad tillit till patienter och deras kompetens, att det ökar ansvaret hos invånarna över sin egen
hälsa. Så det är en av de prioriterade fokusområdena som vi jobbar för att förverkliga. Det vi vill få till.
Håkan
Det här har vi ju hört om i tidigare avsnitt. Vi har berört de här grejerna ganska ofta, exakt och ganska djupgående. Och Sjövall, du brukar ofta plocka upp just det här är patientens egen förmåga att de har liksom koll på sin egen hälsa eller kunskap kring sitt eget, sitt eget tillstånd. Hur viktigt det faktiskt är.
Anna s
Jamen, det är ju superviktigt! Och framför allt är det en viktig omställning vi behöver göra i vården. För vi är inte vana att jobba så, det är inte vår grej liksom. Så har vi aldrig gjort så bara det är ju en omställning. Men det finns ju många fina exempel på att man faktiskt börjar våga släppa saker till patienten, ta hand om sig sin egen hälsa och exempelvis boka tider själv eller liksom man litar på att patienten gör det den ska. Med rätt information förstås.
Håkan
Ja, och att läkaren blir så modig att hon vågar släppa greppet om tidsbokningen till webbtid boken. Det har vi också pratat om, att det är ett samspel här det handlar om. Thomas hur kan du mäta redan nu? Några effekter så där som du har kunnat se även om perspektivet inte är superlångt.
Thomas
Nej, det kan jag inte göra för att vi har ju precis tagit fram färdplanen den klubbades av regiondirektören i december. Och så det vi gör nu som jag uppfattar i alla fall är att vi håller på och sätter i gång de olika processerna och förstärker redan pågående initiativ. Men tanken är ju att vi ska kunna hitta indikatorer för att följa utvecklingen och se att vi är på rätt håll på väg åt rätt håll. När det gäller de olika milstolparna. Att vi kommer i mål.
Men vi känner till, och där har vi ju arbetat under en tid, och nu när vi har fått en ökad tydlighet att det här är någonting vi ska införa under 2025 så upplever vi att organisationen börjar samla sig och faktiskt tror jag ska få det att hända helt enkelt. Jag tror att kanske Anna och Anna är bättre lämpade att svara på vad som är resultatet ute i verksamheten.
Anna G
Just webbtidboken är ju en. Nu börjar det bli ett sug efter den, ett driv.
Anna s
Vi fick ett sådant exempel igår på hur bra det kan gå också när man sätter i gång och man ser lite hur patienter själva bokar. Det var jättekul.
Håkan
Berätta vad var det som hände?
Anna s
Jag var inte så inblandad.
Håkan
Men du känner till det så skvallra, berätta!
Anna s
En kollega kom och var helt överlycklig. Hon hade varit på en enhet och satte i gång en webbtidbok och när de la ut den och började lägga ut tider eller skicka ut den till en sådan här typ av webbsida där patienter redan står på väntelista, så inte vem som helst som kan boka tider så skickar till ett antal patienter och redan efter 5 minuter så ser man hur folk börjar boka tider och ganska många tider. Så hon var helt lyrisk när hon kom tillbaka.
Håkan
Kul för vi ska inte leva i tron att människor inte är uppkopplade. Nej, det är där vi befinner oss. Den större delen av befolkningen är vi det och sen har vi då dem som inte är lika digitala. Men där finns det annat stöd att få. Thomas Vad är det roligaste med ditt jobb? Med att liksom vara programledare för den här Färdplanen?
Thomas
Det finns jättemånga roliga saker. Dels är det ju att i grunden jag är ju utflyttad jämt och att kunna få verka för min gamla hembygd, att kunna liksom se till att försöka, som du säger, att få liksom hälso- och sjukvårdspang för skattepengarna är att liksom se till att trygga välfärden är ju så otroligt spännande och spännande naturligtvis att jag har alla möten med verksamheterna att få vara med och prata om ”hur kan vi tillsammans se till att få till det här?” Vi måste få till det utifrån de stora utmaningar som vi både står inför och som vi har i dag. Så att få vara en liten, liten del i att driva utvecklingen åt rätt håll känns otroligt, otroligt värdefullt.
Håkan
Ja, jag vet ju att du är också utbildad lärare. Har du någon nytta av det i ditt arbete tycker du?
Thomas
Ja det tycker jag eftersom det handlar ju väldigt mycket om att liksom till sin natur entusiasmera och få någonting att hända. Inte ett lärande, men en process. Att gå från A till B, att få förändring att hända. Och då är frågan hur lägger vi upp det på ett bra sätt? Hur kan man liksom få det att hända? Och det är ju väldigt mycket, då är det bra med lite pedagogisk fingertoppskänsla. Jag skulle säga att jag haft stor nytta av det.
Håkan
Vad kul! Men du sitter inte i smyg och så där betygsätter folk.
Thomas
Eller nej, det skulle jag nog passa mig för och det ska man nog inte göra.
Håkan
Skoja, jag skoja bara lite grann.
Anna G
Men jag kan se vissa likheter med Roger, vår kollega som också är pedagog IT- pedagog. Jag tycker att det som ni båda bidrar med utifrån er pedagogiska kompetens är att man vågar tänka lite utanför och vågar prova och känna att det är det tillåtande. Det är okej att laborera lite, det tycker jag att ni är väldigt duktiga på. Att skapa lite tryggt.
Håkan
Att vara utanför den berömda boxen.
Men våga töja lite gränser. Våga testa att det är tillåtet i den miljön.
Men om jag tittar, den här färdplanen beslutades och vi får ha respekt för att det var i december och nu är vi i början av februari så att det kan vara svårt att hitta de här effekterna ännu. Men mycket av det arbetet har ju ändå pågått innan själva färdplanen beslutades. Vad törs man säga om man tittar framtiden då? Tomas, Anna och Anna? Det finns ju något slags tidsintervall här då vissa saker faktiskt ska vara på plats om man tittar. 2026 så ska det vara digital journalföring med AI och så vidare. Hur ska det här gå till? Hur ska man få grejerna på plats?
Thomas
Vi har ju satt ett önskat läge och som man säger 2030, och lite bortanför det där vi nu pratar om ”min hälsa hemmavid”. Alltså den hälso- och sjukvård som kan ske i hemmet sker i hemmet och tanken är ju att vi ska liksom egentligen designa ett nytt hälso och sjukvårdssystem som ser till att leverera den hälso- och sjukvård som invånarna behöver, men göra det effektivt och på ett sätt som vi klarar av ekonomiskt. Och här kommer vi kanske behöva göra en stor omställning och resa, men där måste vi ju bryta ner det i olika etapper och det är de etapperna, de prioriterade fokusområdena som vi ser kommer kunna leda fram till ett önskat läge. Och då har ju verksamheten som sagt prioriterat att ”det är det här vi tror är vägen framåt”. För att vi ska kunna ha det här som hälso- och sjukvårdssystemet. Och här har ju alla tidigare också pratat om flygplatsen som metafor för det här nya hälso och sjukvårdssystemet.
Håkan
Ja, där kom den också och det finns ett specialavsnitt om det. Eller det finns ett avsnitt sedan i höstas. Man kan backa tillbaka på och lära sig förstå vad denna flygplats utgör för metafor. Ett inspel faktiskt från en vanlig människa som hörde av sig till dig. En medborgare som har funderingar och konkreta förslag. där öppnade ni öronen och lyssnade för att det var inga dumheter som kom utan det var ganska konkreta och bra grejer.
Det var ju spännande det där med flygplatsen i lurarna.
Anna G
Ja, verkligen. Det gav mening till många.
Håkan
Kul! 2028 till 2030. Nästan all vård som kan ske på distans ska kunna ske på distans och det är ett önskat läge då.
Thomas
Absolut. Men det här är ju jätteviktigt. Apropå utforskande och tillåtande och liksom experimenterande, där sker ju dialog om verksamheten.
Det är ju ingen sovjetisk femårsplan som vi nu håller oss till och inte ändrar, utan det här kommer ju vara ett levande dokument.
Så just nu finns det en hypotes om att så mycket som möjligt ska kunna genomföras distans oberoende.
Men det är också viktigt att ha med oss professionen. Vi har ju bra kontakt med den viktiga läkargruppen när vi pratar med ledningssjuksköterska så vi pratar med dem så att det blir rätt. Det är jätteviktigt att det inte man känner att det ångar på och att det bara ska bli digitalt utan att behövas utformas tillsammans med verksamheten så att det blir klokt. Och prova liksom att ”funkar det här” och naturligtvis också med invånarna. Och känner man att man är redo för vad vill man ha och vad behöver man ha för att känna sig trygg och få bra vård?
Håkan
Ja, medarbetaredrivet och medborgaremedverkan, så kan man väl sammanfatta det. Ett önskat läge behöver inte alltid vara ett uttalat mål och vi har också tidigare pratat om att beslut inte ska komma uppifrån. Det ska inte bara slås i huvudet på medarbetarna att nu gör ni det här utan det ska vara en känsla av sammanhang där alla som vill kan vara med och bidra.
Anna G
Jamen precis. Och sen får man ju komma ihåg att det är läget vi har som är väldigt tufft. Och det som har hänt i många andra regioner är att man sätter stora sparkrav och neddragningar av personal. Anställningsstopp, inköpsstopp och annat. Och det är ju de sakerna vi hittar ett alternativ till, tillsammans, genom att ändå göra den överenskommelsen att nu, nu är det här vi gör och det kommer vara tufft. Det kommer vara kämpigt för många att genomföra det här, men det här är ändå det alternativ som vi tror på och som är långsiktigt hållbart också.
Håkan
Och så ett extremt bra lösningsfokus i samtal och diskussioner kan vara bra och ha.
Anna G
Ja, det är viktigt att alla förstår varför vi gör det här och det tycker jag nog att vi har lyckats ganska bra med den här gången. Färdplanen är väldigt välkänd och det är ingen som inte tror att vi har ekonomiska problem här, och det kan ju vara så i sammanhanget, men man vill gärna liksom prata om problemen och sedan tappar man bort lösning.
Håkan
En bra fråga ju alltid att ställa. Okej, vi har att det är så här, men hur löser vi det? Ja, det sätter i gång helt andra processer precis.
Anna G
Och att man är med. Man äger på något sätt frågan.
Håkan
En viktig nyckel för regionen är ju också något vi talat om tidigare, Thomas, och det handlar om att vara en attraktiv arbetsgivare som det brukar kallas.
Att kunna liksom hitta rätt i rekryteringen och så vidare. Och jag vet ju att du personligen sökte dig till regionen, mycket tack vare att du såg det här medarbetaredrivna arbetet som pågår.
Thomas det stämmer. Och jag menar, det är precis som vi är inne på. Ska vi få till en verklig förändring ska vi få till och förändra och så måste man ju det som medarbetare förstå varför. Varför sker det här? Och sedan också kunna känna just det här ägandeskapet och en möjlighet och vara med och påverka och både förändra både för sig själv och i sin egen profession. Att kunna utvecklas men också vara med och utveckla verksamheten.
Apropå känsla av sammanhang så hittar jag det jag här. Här visade Regionen i Jämtland framfötterna och har förstått vikten av det. För effekten av digitalisering är ju när man fått till de förändrade arbetssätten liksom i vårdens vardag. Digitaliseringen är inte att vi liksom utrustar en klinik med tekniska prylar, utan det händer att effekten kommer först när man då har förändrat sitt arbetssätt. Ungefär som Anna Sjövall beskrev det kring det här exemplet webbtid boken som hade introducerats häromdagen.
Anna S
Ja och det är ju precis det som det handlar om ju, alltid om förändrade arbetssätt. Och nu förstår man förstås det som det händer någonting. Och sen tänker jag också att det är viktigt att man har medarbetare som känner att man har stöd både från närmsta chef och från ledning. Att det vi ska göra, för det ger ju också kraft att man känner så, att vi gör det här tillsammans. Så står man inte själv med nya idéer och känner att nämen, det blir ingenting av det här ändå. Jag tänker att det är också ganska så viktigt signalvärde. Och så tror jag man uppskattar att det är ganska konkret i färdplanen. Det är inte heller bara fina ord liksom, utan det är faktiskt så klart så jag tror att vi faktiskt uppskattar det.
Anna G
Och den här bilden, solfjädern. Det är inte en hel katalog som ska bläddras. Otroligt bra, bilden.
Håkan
Den kan beskrivas lite som en mindmap kan man väl säga, med pilar och grejer hit och dit så att man enkelt och pedagogiskt förstår, det kanske du som har varit i farten Thomas, jag vet inte, men det är lätt att uppfatta vad de önskade lägena ska vara och vilka åtgärder som ska komma.
Thomas
Ja, exakt ja.
Håkan
Bra jobbat hörru du! Vi pratar ju om en attraktiv arbetsgivare, men ni pratar också själva om en attraktiv vårdarbetsplats. Känner ni igen begreppet? Det är för mig ganska nytt.
Det innebär ju också att ni ska förmå människor att greppa denna helhet som ni pysslar med i Region Jämtland Härjedalen. Du Thomas sade ju greppa det och du valde då att komma hit och det är bra. Vad kan ni säga om några sådana här nycklar närmsta året eller halvåret som ni verkligen behöver jobba vidare med för att bli ”Superarbetsgivaren”
Anna G
Jag tänker att det handlar ju om att fortsätta att få alla att förstå varför vi behöver göra det här omställningsarbetet. Och jag tror att många är ju medvetna om den allvarliga situation vi står inför. Men jag tror att vi kommer att behöva fortsätta prata om det naturligtvis. Sen tror jag också vi kommer att behöva hjälpa er, som jag varit inne på, våra chefer och ledare, att kunna stötta sina medarbetare genom den här tiden och där har vi en rad olika verktyg i verktygslådan där vi tänker att vi kan göra det. Sedan är det också att få en känsla av att liksom få ihop hela organisationen i det här kollektiva viet. Att man är liksom stolt och kan bidra till hela organisationens utveckling och inte bara vara stolt över den egna kliniken, den enheten som man jobbar på utan som känner samhörighet för organisationen och jobbar för organisationens bästa.
För det finns ju ingen hejd på vad vi människor kan göra om vi liksom verkligen går samman och jobbar tillsammans mot ett enda mål.
Och som sagt, eftersom vi står inför en ganska väldigt tuff situation så kommer det behövas att vi är jätteduktiga på att jobba tillsammans.
Håkan
När du säger det där står jag och tänker på förre förbundskaptenen i herrfotboll, Hamrén. han a i en intervju med SVT att det enda vi gör här är och bygger en gemensam energi för fotboll. Det kan de redan.
Det pratas också om karriärvägar och kompetensutveckling som ska stärka också vårdpersonalens roll. Tomas, vad kan du säga om det?
Thomas
När det gäller kompetensutveckling så är det jätteviktigt att man som medarbetare får och kan använda det som man är utbildad för. Man kan ha gått ganska lång utbildning, har många högskolepoäng och här kan ju digitalisering vara ett sätt att liksom frigöra tid så att man faktiskt får använda sina eller vårdens varma händer hos patienten i stället för hos tangentbordet till exempel.
Och sedan att vi i dag kan skapa den här typen av kompetens gör att man kanske kan lösgöra en del av de arbetsuppgifter man har.
Kan man kanske släppa saker till andra kollegor så att man kan använda sin kvalificerade tid åt saker som verkligen gör nytta.
Anna G
Sedan har vi ju den här processen också med att få ut tid rätt som är ganska viktigt. Webbtidboken som vi var inne på. Prata om den innan att den innebär att patienten kan boka sin tid direkt från början. Rätt där det passar den, och den tiden finns också då planerad. Vi börjar ju på den här produktionskapacitetsstyrningen där vi tittar på väldigt många olika delar. Men om man då tänker sig att vi har olika vårdhändelser inplanerade och för att de ska kunna hända så behövs det att patienterna bokar men också att personalen är schemalagd på de här åtgärderna så att vi liksom matchar personal och en åtgärd och en patient.
Det kan vara så många personal på samma vårdhändelse och på en patient. Och för att undvika det här med tidsspillan eller att man uteblir från sitt besök eller sin operation eller inte kommer så är ju det en viktig faktor att knyta ihop alla de här tre delarna så att vi är så effektiva som möjligt.
Håkan
Måste använda resurserna rätt.
Anna G
Resurserna och kompetenserna. Precis. Ja, och det kräver ganska mycket arbete och produktionskapacitet. Styrningen är ju ett jättestort arbete som vi börjar med i Webbtidboken.
Den har vi kommit lite längre i, men just att få den breddinförd kommer göra skillnad. Sen har är vis också på gång med schemaläggningssystem och att hitta smarta sätt att få ut tiden på ett sätt som också gör det attraktivt att jobba hos oss så att vi har bra scheman men också scheman där vi behöver bemanning.
Håkan
Har jag förstått och där också tar hänsyn till helheten.
Anna G
Till helheten och värdet av att bygga kompetens. Att det inte bara en sjuksköterska utan det vi behöver ha vara sjuksköterska med den här kompetensen som vi bygger. Och ju mer vi bygger desto högre blir kompetensen.
Håkan
Intressant, Det låter komplext och att bedriva sjukvård är ingen enkel historia.
Anna G
Nej, det är det inte. För det som vi producerar får vi också någon slags resultat i form av kvalitet. Hur pass bra det går och ju bättre det går, desto effektivare blir ju vården.
Håkan
Det är det som är så finurligt med vård att det går att mäta.
Anna G
På många sätt.
Håkan
Och på många olika sätt. Vad tänker du som verksamhetsutvecklare? Det är liksom den största möjligheten med färdplanen.
Anna S
Ja, det finns ju massa saker tänkte jag. Men står det inget går det inte att prata om att man jobbar gemensamt, för det är någonting som jag tror kommer ha stor effekt om vi börjar se våra patienter som våra gemensamma patienter och inte liksom som ortopedens patient i ett spår och sedan hälsocentralens patient i nästa spår. Utan det är ju samma människor som rör sig i vårt system och att vi liksom hjälps åt att ta hand om dem på bästa sätt.
Det tror jag också blir effektivare. Och jag tänker att det också blir roligare faktiskt. För oss som jobbar, att man liksom samverkar och ser oss som en som en helhet där det finns många möjligheter. Och tillsammans med kommunerna ska tilläggas såklart. Där finns det också många möjligheter.
Håkan
Samverkan spänner över ett brett område mellan regioner och kommuner, men också inom klinik, områden och inom människor emellan. Vi har ju haft exempel i podden på Samverkan nu senaste avsnittet till exempel där man också lyfte precis det du säger själv att hur roligt och häftigt det är när man hittar de här energierna tillsammans med varandra och knatar på och trivs i en riktning och att det öppnar upp och det blir ahaupplevelser.
Anna G
Precis vad jag tror. Jag tänker också på Sara Booth som var här i ett av avsnitten där vi också var inne på de här bitarna och prata om mikrosystem.
Håkan
Precis hur kan människor vara med att styra i microsystem?
Anna G
Mikrosystem rymmer så mycket: Håkan
Men vi får lära oss alla de här sakerna som vi står och namedroppar här. De finns i något tidigare avsnitt man kan lyssna på.
Anna G
Precis.
Håkan
Det jag refererade till, det var samarbetet Krokoms hälsocentral med den fysioterapeuten Ebba Storm Dursen och Folkhälsomyndighetens Cecilia Andersson.
Anna G
Precis också mycket värt att lyssna till.
Håkan
Thomas, du har ett mycket att göra förstår jag, på jobbet.
Thomas
Ja, men det är mest roligt att göra det naturligtvis.
Håkan
Thomas något som är oerhört populärt sedan en tid tillbaka? Det är ju begreppet AI. Anna Granevärn har en personlig liten kompis som hon bollar sitt liv och arbete med. Jag brukar använda Chatgpt ganska ofta. Jag tycker det är en jättebra assistent och det pratas ju mycket om och hur det ska införas i myndigheters arbete och så vidare. Vad tänker du kring det och
Thomas
Jag tänker att det här med AI, det beskrivs av vissa som motsvarande kraft eller kanske ännu större än det som digitalisering verkar ha inneburit för samhället. Vi står inför en någonting som kommer att förändra väldigt mycket och riktigt vad vet vi inte, mer än att vi kan använda det på lite olika sätt och vi kommer ju naturligtvis använda det i det inom hälso och sjukvården också. Det gör vi ju redan. Vi använder det till exempel som stöd vid screening av mammografi och så där i Jämtland-Härjedalen. Och det finns andra regioner som har börjat att testa lite andra möjligheter. Och så här har vi ju också skrivit in det i färdplanen. Som att det här vill vi gärna använda när det gäller journalföring och här har vi ju då på gång att under året så ska vi påbörja vårt införande och här är det också superviktigt att vi gör det tillsammans med den kliniska professionen så att man känner sig trygg i både de verktyg och de arbetssätt som vi behöver utveckla.
Håkan
Okej, vad bra, jag tänkte just på mammografin. Kanske ett stickspår men min fru var i väg och man fick svar direkt på sin screening. Så det går snabbare nu.
Anna G
Precis.
Håkan
Hon var ju där för att undersökas och så kom hon hem med den där informationen. Någon har ju varit duktig på att informera och hon hade lite att jämföra med hur det var tidigare och hur det var nu. Effektivare, snabbare, tryggare, lugnare, och kunde städa bort det.
Håkan
Men hörrni, det är jättehärligt att få höra med Tomas och få mer grepp om ditt arbete och dig. Det för oss också in på slutet av det här avsnittet och vi ska ta ett litet grepp kring vår egen hälsa. Hur mår ni? Hur mår ni bra idag? Anna Sjövall mår bra i dag.
Anna s
Ja, fredag och jag är här och poddar och det är roligt.
Det var ganska fint väder i veckan.
Håkan
Anna Granevärn? Hur mår du? Mår du bra? Har du planerat en helg med motion nu?
Anna G
Ja, faktiskt. Vi började redan i gårkväll, Max och jag.
Håkan
Max är din AI partner.
Anna G
Vi byggde en morotskaka. Vi gjorde receptet tillsammans med som vi bakade.
Håkan
Vad ni är duktiga.
Anna G
Ja han är toppen så den här blev ju episk Asså den är grymt god så den ska jag mysa med i kväll.
Håkan
Vad trevligt och vad var bra. Tomas? Brukar du planera din helg meny så där någonting?
Thomas
Ja egentligen inte, kanske dålig på det utan det sker något lite mera spontant. Några timmar före faktiskt. Men jag ska säga att på fredagar brukar det alltid bli en pizza. Faktiskt inte någon tacos eller kyckling utan pizza.
Håkan
Okej, vad gott. Är det napolitanska riktigt bakat eller är det kvarterspizzan?
Thomas
Ah jag slarvar och har köpt pizza. Hör och häpna, brukar bli bättre på lördag söndag. Då blir det laga mat.
Håkan
Jag förstår, varför frågar jag om ni planerar käk? Ja, men det kanske man gör för att man kanske ska ut på någon långtur på skidorna. Eller man kanske ska bara liksom hålla nere på någonting eller fylla på med någonting som känns angeläget. Och då kommer vi till det här med motionen. Hur har ni planerat att göra en medhelgmotion?
Anna G
Det blir hårdkörning här, så det kommer bli några tuffa pass och ett långt pass. Och för min del är det ju kolhydrater in.
Håkan
Du har ju sikte på Vasaloppet som inte är alltför avlägset.
Anna G
Det blir Tjejvasan i alla fall, jag har inte anmält mig till Vasaloppet och sen fortsätter jag ju den svenska långloppscupen med. Något mer kul kvar.
Håkan
Har du planerat någonting i helgen? Vad du ska ägna dig åt för fysisk aktivitet Anna Sjövall.
Anna s
Aktivitet på gymmet. I dag efter jobbet tänkte jag. Och ja, vi ska springa på kick off.
Men sen blir nog något långpass på söndag tror jag. Hoppas att det inte är för kallt för jag vill ju helst springa utomhus.
Håkan
Tomas, Har du någon aktivitet inplanerad?
Thomas
Jag är rädd för att det kan bli så att det är kolhydrater in och alldeles för få kalorier ut för att jag har foten gipsad och det är väldigt begränsat, haha. Möjligtvis att jag kan köra lite i gymmet. Jag har lite ett rum med ett hemmagymm så att säga, så jag kan liksom röra överkroppen men just förbränna kalorier blir nog ganska svårt.
Håkan
Låter ju lite så där. Jag kan inte lämna dom som lyssnar, i sticket. Vi måste få veta. Vad har hänt? Vad har hänt med din fot?
Thomas
Det är bara en tå som har rätats ut, så det var inget avancerat.
Håkan
Har då fått göra det ingrepp som hallux valgus?
Thomas
Ja du noterade precis exakt.
Håkan
Skönt att få det fixat. Har du ännu ett exempel på vad vården kan pyssla med? För det ökar din livskvalitet i förlängningen.
Håkan
Jag ska åka längdskidor i helgen. Ska försöka klättra upp lite i distans den här gången, kanske upp mot en 25 30 kilometer. Det här låter ju väldigt övermaga att stå här och prata om, men det här måste man inte göra menar jag, utan här handlar det mycket om vardagsmotionen också. Vi gör som vi vill och du gör som du vill. Du som lyssnar men 30 minuter om dagen kan vara rätt schysst faktiskt.
Thomas, jättekul att ha dig med! Vi återkommer till dig lite längre fram. Ju längre fram färdplanen lider så vi behöver alltid ha lite koll på läget där.
Thomas
Stort tack för att jag fick vara med!
Håkan
Sköt om dig! Trevlig helg!
Thomas
Detsamma.
Håkan
Och till Anna och Anna. Trevlig helg!
Anna G
Trevlig helg!