116 - Hundratals äldre får hjälp med det digitala

HL
Jahaja, då är vi här igen i den här podden. Hej Anna Granevärn. Hej. Hur står det till idag?

AG
Jo men det är bra, solen skiner.

HL
Solen skiner, det är 12 maj idag. Ja. Det är eftermiddag. Anna Sjövall, du är också här.

AS
Ja.

HL
Hur är läget med dig?

AS
Jo men det är bara bra.

HL
Ja, vad skönt. Ja, vi kommer till dig sen lite extra mycket på slutet tänkte jag.

AS
Ja, spännande.

HL
Efter ditt London-Marathon, vi ska inte släppa den än. Och Roger Pettersson är tillbaka. Ja, tänka till. Du börjar nästan bli lika stadig gäst som de här två.

RP
Ja, hinner knappt hem emellan.

HL
Hur står det till med dig?

RP
Jo då, det är bara bra. Fick skrapa rutor i morse 12 maj så att det är sådär.

HL
Jo, jag förstår. Kändes det obehagligt eller mera nedstämd?

RP
Ja. En känsla av, ska det vara så här? Men sådär är det ju, det vänder.

HL
Vi får hugga i oss och suga i oss ut av det där. Vädret kan vi bara påverka på med andra krafter.

AG
Vilka krafter då?

HL
Ja, men jag står ju såklart och tänker på hur vi hanterar vårt klimat på den här planeten.

AG
Ja.

HL
Klimat är ju en sak och väder blir ju konsekvens av klimatet.

AG
Men inte så man kan välja från ena dagen till nästa.

HL
Nej, det går ju inte. Nå, det här är inte klimatpodden. Nej. Nej, utan det här är vårdens utveckling i Region Jämtland Härjedalen heter den här podden. Och idag, Roger, så har vi bjudit till dig för att vi vill prata om kategorin äldre människor i samhället. att vi har blivit till kanske digitala vanor, utveckling och försöka sno ihop det med hur vården har det. Med den kategorin människor som jag närmar mig med stormsteg känns det som. Ja. Det var ingen som protesterade.

AG
Ja, men det går lika fort för alla tror jag.

HL
Ja, visst gör det. Tiden är ju som lite konstant sådär, brukar man ju säga. Men Roger, berätta, vad är det du håller på med när det handlar om de äldre i samhället?

RP
Faktiskt så är podden grunden till det.

HL
Jaha. Ja. Vad kul att du får vara med och förändra någonting i någon riktning.

RP
Ja, det är ju jätteroligt. Det var nämligen så här att det var en som kontaktade mig som hade hört om podden. och undrade om jag kunde komma dit och prata lite. Och det kunde jag ju. För vi ska ju försöka att liksom bredda och berätta vad vi pysslar med och lite sånt här.

HL
Vad var det den ville att du skulle snacka om?

RP
Alltså hur de äldre kan arbeta med eller använda digitala verktyg inom vården.

Och hur liksom, hur kan vi hjälpa liksom de äldre som kanske har lite svårt med digitala. Vad finns det för verktyg att använda? Hur kan man använda det i vården och vad kan de få hjälp med? Så det gjorde vi.

HL
Ja, spännande. Ja.

RP
Och sen har vi pratat mycket 1177. se. Vad finns det där? Vad kan man få, vad finns det för typ av digitala tjänster i vården? Vad behöver man för att kunna använda de digitala tjänsterna?

HL
Att vara människa. Att vara människa. Och lite äldre och kunna ta till sig tekniken.

RP
Ja. Och sen har det där fortsatt så att det har varit på två ställen i Östersund ytterligare. Då har vi blivit populär.

HL
Ja, tydligen. Det sprids i kretsarna att Roger det är en bra snubbe som vi behöver snacka med.

RP
Ja, ska till Föllinge här i höst också.

HL
Jag bromsar lite grann. För det som slår mig när vi ofta pratar om begreppet nära- och personcentrerad vård. Det Roger gör är ju verkligen nära och personcentrerat.

AG
Ja.

HL
Om ni förstår hur jag menar. Stöttar upp en grupp i samhället som behöver ha kontakt med vården. Han kommer dit personligen och är nära dem och lyssnar in deras behov.

RP
Ja, men jag funderar lite på det där. Vi är mycket för att liksom så här, klumpa ihop folk i olika fack. Särskilt pensionärer. Men då började vi liksom resonera och det var väl det som egentligen var grundtanken i de här samtalen. Att pensionärer det är inte 65 till 110 år. Nej. Utan liksom det är ju, pensionärer är ju liksom en mer så här, då är du 65 för att sluta jobba. Ja. Men det är ju inte automatiskt att du blir helt tekniskt okunnig.

HL
Jag vill lägga in en protest där för har inte pensionsåldern höjts till 67 och att du får kvarstå till 69. Jag ville bara korrigera det här. Så att vi inte sprider en annan bild.

RP
Nej, men så att där pratar vi mycket om att det är ju faktiskt, om vi tittar på åldersspannet, de som är födda på 40-talet. det är faktiskt de som byggde datorerna och det är faktiskt de som liksom började med det här. Och de är ju 80 idag.

HL
Ja, det tänker man inte så mycket på. Att den där har faktiskt varit med att byggt datorerna under den tiden.

RP
Ja. Så att, och då de som jag pratar med pratar mycket om egentligen tre ålderskategorier. 65 till 75, de här som precis har, om vi då jobbar med 65-åringarna, som precis har slutat. Fortfarande kvar i liksom arbetslivet kanske. Vi har då mellan 75 och 85, precis de 40-talisterna som var med och byggde landet. Och sen de som är 85 plus som kanske får andra saker som liksom, det blir mer svårhanterat. Men är det ju fortfarande...

HL
Ja, för där kan det uppstå kognitiva svagheter eller demens till exempel.

RP
Ja, men det finns ju, det finns ju de som är 68 som tycker att det här är totalt värdelöst. Och det finns de som är 86 och tycker att det här är fantastiskt.

HL
Ja, och det skiljer ut sig. Ja. En del är superusers och andra är noviser.

RP
Ja, på samma sätt som att du har en 35-åring som absolut vill ringa in till hälsocentralen och skulle aldrig i hela sitt liv göra någonting på nätet.

HL
Men alltså vi har ju föreställningar hela tiden om hur andra är, hur grupper av människor är och så vidare. Så kanske vi har en utgångspunkt i det. Så det är ju jättebra att du ute och visar upp det och pratar om de här bitarna.

RP
Ja, det är ju någonting som de själva tycker också att vi är ju faktiskt... Det handlar ju om personcentrering, det handlar inte om att klumpa ihop 120 äldre.

HL
Nej. Vi har ju en allt mer åldrande befolkning. Ja. Enligt demografin. Jag har lite koll. Vad betyder det för sjukvården att människor när vi blir äldre och känner de här behoven som Roger pratar om? Hur underlättar det i kontakten med vården? Hur underlättar det för mig som patient och er som organisationen?

AG
Ja, men vi brukar ju säga att 75% av våra anställda ska ta hand om 125% av dem som vi tillför. Och det är det vi är liksom på väg in i. Och då blir ju de här möjligheterna jätteviktiga, en jätteviktig del i att underlätta. För både medborgare och för hälso- och sjukvården.

HL
Ja. Vad säger du, Sjövall?

AS
Ja, men det är ju precis så. Och jag tänker också på, om man tänker 85+, om man säger att den gruppen kanske är mindre digitala, även om det finns många som är det, så kommer ju den gruppen som jobbar med de här digitala verktygen att öka också. Ju äldre vi blir, ju friskare vi blir, alltså vi lever längre och håller oss friska längre och kommer vara med en viss typ av digitala verktyg. Alltså så kommer ju utvecklingen se ut, tänker jag. Och ju fler som kan då göra saker själv, som vi pratar ofta om, att ju mer man kan, så mycket man kan göra själv ska man göra själv, kopplat till sin hälsa. Ja, det gäller ju alla åldrar, tänker jag. Det är ju det vi behöver. Vi kan ju inte göra allt i hälso- och sjukvården.

HL
Så här är det ingen skillnad, men jag tänker också på den här trånga kostymen som vi har pratat om någon gång, där ekonomin ska pressas in i en lite för liten kostym. Ekonomin kanske är extra smal, medans behovet är en medium large. Vad det betyder att människor tar till sig det här och kan göra det här du säger, annars är det väl att ta hand om sig själv på ett annat sätt med hjälp av de verktyg som finns.

AG
Det går ju som hand i hand det, med de ekonomiska resurserna och kompetensförsörjningen. Så även om vi hade haft ekonomiska resurser så är det ändå väldigt svårt att kompetensförsörja på den nivån som vi har gjort. Så vi har ju mer än ett skäl att jobba med att kunna göra det på ett annat sätt.

HL
Det är komplext. Roger, de här grupperna du är ute och möter och snackar om, vad säger de när ni är på plats? Vad är det ni pratar om?

RP
Vi pratar mycket om vad det finns för olika alternativ. Vi pratar mycket 1177. se, där tycker de att det är en bra sida för att man vet att det är korrekt data. Alltså informationen som finns på 1177, den är korrekt. Det är liksom inget, man kan lita på informationen där.

HL
Det finns ett förtroende för 1177.

RP
Ja, absolut.

HL
Ett bra varumärke brukar man säga.

RP
Ja, i stort. Sen finns det utmaningar där. Många tycker att det är mycket information. Den är svårhanterad. Men ändå liksom att det är en säker källa till det mesta. Många använder den för att söka information om olika typer av problematik eller vad det nu kan vara för någonting.

De använder e-tjänsterna.
Alltså inloggat leder till att du måste logga in. Man använder sig av kontakter i till hälsocentral, boka tid.
Där finns det ju ett, där är ju en utmaning eftersom du måste ha bank-ID för att kunna göra de här tjänsterna.

HL
Vad blir själva utmaningen då? Om du inte har bank-ID.

RP
Ja. Har du inte bank-ID. Då blir det ju krångligt. Ja. Då får du ju en form av utanförskap. Tyvärr är det inte så mycket vi kan göra åt det.

AG
Men du stöter på i alla fall att det finns, för att vi säger ofta det här med bank-ID. Men du träffar de här grupperna och de verifierar att det är många som saknar eller?

RP
Men det finns ändå de som är. Och jag vet när jag var ute, då fanns det de som ändå liksom, man var med men hade inte bank-ID då.

De ville ta del av tjänsterna och använda dem, men de har inte bank-ID.

Och det finns ju olika anledningar varför du inte har bank-ID så, men det är ju en. Ja, vad var anledningarna då? Det är med lite osäkerhet. Man kanske inte använder så ofta. Kanske.

HL
Det pågår ju också väldigt mycket bedrägerier ute på nätet kopplat till människors användning av bank-ID bland annat.

RP
Ja! Det kan finnas en rädsla av att ta sig an det. Absolut.

HL
Men diskuteras det någonstans vad ni känner till, alternativa sätt att kunna logga in på utan bank-ID? Vore det idé att se över om det gick att skapa någon annan form av säker inlogg? För det är ju det handlar om.

RP
Det finns ju andra typer av e-legitimation gör det ju, men det är ju samma princip egentligen. Men det finns ju, 1177 har ju stöd, det är väl två eller tre?

AS
Ja, det är väl freja -d, men det är ju fortfarande samma sak. Men det är ju samma princip.

Det är ju bara att bank-ID är det mest kända, liksom.

HL
Men vet du, framtiden kanske vi kan logga in bara genom att titta på telefonen eller, ni vet, med ansiktsigenkänning och

AG
Ja, det kan man ju i bank-ID.

HL
Ja, det kan du i bank-ID, men alltså utan att du behöver...

AG
Ja, utan att man behöver... Ja, det är ju svåra juridiska frågor. Det är ju viktigt också, informationssäkerhet och annars sekretess, liksom. Viktigt att kunna identifiera att det är rätt person som gör rätt saker.

HL
Ja för att det är personuppgifter när man väl har loggat in. Då vill man ju inte att det hamnar i orätta händer förstås.

AG
Nej, men så är det ju.

HL
Men kan man tänka omvänt då att det är sjukvården som loggar in och kontaktar mig på min videotelefon?

AG
Alltså att du blir påringd, liksom. Hur har du det, Håkan?

HL
Ja, men det är det där med tillgänglighet. Det är ju det handlar om.

RP
Jag måste säga, jag fick ett jättebra citat av en här. Det handlar egentligen om Folkhälsomyndigheten. Ja. En spännande myndighet. Ja. De hade faktiskt gjort en kartläggning av äldre personers psykiska hälsa. Och då utifrån erfarenheter och perspektiv kommit fram till att skiftande förutsättningar och behov behöver i större grad beaktas i de sammanhang där äldre personer vistas och i dialog med de äldre själva, det är av största vikt att göra verksamma förbättringar.

HL
Det där har ingen kommunikatör skrivit utan det där är en tjänsteperson på Folkhälsomyndigheten.

RP
Ja, det tror jag också.

Men vad jag vill komma till är just den här skiftande förutsättningar och behov. att vi ser vilket behov har du. Du kanske har jättejobbigt att komma till hälsocentralen för att du kanske går med rullator, rullstol och så är det 23 grader kallt och så har det kommit två meter snö. Ja, då kanske du kan ha det här videobesöket som du efterfrågar. Men att vi ställer frågan, att vi i vården ställer frågan i större utsträckning.

HL
Ja, mer än man gör idag. Ja. Ja. Det var ungefär så jag tänkte att, för det blir ju också en del av en utveckling när det handlar om nära och personcentrerat. Men det finns såklart mycket att göra, hur ska vi säga det? Det är ju inte bara äldre och pensionärer som har de här behoven ute i samhället. Det finns ju andra grupper av människor, nyanlända och andra som har svårt med språket och sådana här bitar som också kopplas på. Men det ska det inte handla om nu, men jag vill bara säga det. Vad är man mest nyfiken på då när det gäller liksom från de här grupperna? Förutom bank-id, finns det något annat man är jättenyfiken på?

RP
Ja men jag ställde några sådana här enklare frågor med digital kallelse exempelvis. Vill vi ha kommunikationer med vården via brev? Många vill ha den via sin e-post eller sitt 1177 då. Eller via sms att man använder den tjänsten att du får en påminnelse att nu är det dags för ditt läkarbesök.

AG
Skulle de föredra om man det framför skrivna brev?

RP
Nu kan vi ju säga att vi ska ju inte generalisera här. Men ganska många har liksom att nej jag behöver liksom inte ha något brev utan jag klarar mig.

HL
Ja men en hel del kan vi säga utan att generalisera så är det en hel del utav de här du möter som skulle föredra det.

RP
Ja absolut. Och sen ja men du kan ju faktiskt göra valet. Och där måste vi väl vara noga och handla med att ge dem alternativet. Du vet väl att. Mm. Så vidare.

HL
Och är vi det då?

Både och. Det går alltid att bli bättre.

AG
Jag tycker att den där kommer upp varje gång jag loggar in på 1177 så kommer den upp först att man ska ta ställning till om man vill ha sin post digitalt eller i papper.

HL
Ja. Vad har du då?

AG
Digitalt. Men det kommer ju i papper i alla fall. Senast fick jag från den här livmoderhalscancer-screeningen. Den kom i papper. Jag tror att det kan vara ett ämne för framtida poddar.

RP
Man gör valet att man vill ha det digitalt men sen kan inte vårt journalsystem hantera den.

HL
De snackar inte med varandra.

AG
Nej så då blir det brev i alla fall fast det kan ju vara frustrerande bara det. Att jag har gjort ett val och så får jag ett brev ändå.

Men det är ju också juridiska historier som kan sätta hinder som man behöver jobba bort på något vis.

RP
Men som sagt det ska startas upp ett sånt projekt. Testa det. Det tror jag mycket på. Jag tror det kan bli jättebra.

Och framförallt att det finns ett valalternativ. Att du liksom kan välja. För det är ju fortfarande. Ja men det finns ju. Ja men vi är tillbaka det här att inte klumpa ihop. Det finns ju de. Jag vet de 30-åringarna som absolut inte vill ha någonting via 1177 utan de vill ha det på post. Ja. Sätta upp kylskåpet.

HL
Har du varit ute i grupper utanför stan Östersund så att du har fått träffa människor som bor i gles- och landsbygd också?

RP
Nej inte än. Nej.. Ja just det. Sveg på måndag.

HL
Ja. Vad spännande. Vad finns det mer att säga om de här bitarna då? Varför känner du personligen att det här är så viktigt? För i grunden är ju du IT-pedagog. Och du sysslar ju med de här frågorna egentligen hela ditt vakna liv i yrket om man säger så. Vad är det som gör dig så personligen engagerad i just den här gruppen människor?

RP
En bra fråga.

Men det är väl just att alla ska liksom ha samma möjlighet oavsett hur gammal du är eller vad du har liksom. Så om det finns möjlighet att vi kan berätta hur saker går till så är det väl jättebra att kunna göra det. Ja.

HL
Är samhället rustat för det här egentligen om vi är nagelfar lite grann? Har vi rustat institutioner och samhället för alla grupper människor ute i samhället?

AG
Det var en ganska stor fråga.

HL
Det var en ganska stor fråga faktiskt.

AG
Men det finns ju, jag tänker att det finns ju lagstiftning som stöttar. Dels har vi ju tillgänglighetskrav på oss. Ofta att vi ska kunna tillhandahålla tjänster på olika sätt. Vi ska ha en jämlik vård.

AS
Jo det finns ju absolut lagstiftning kring att vi ska kunna.

HL
Ibland brister det ju även om det finns lagstiftning. Vi ser ju exempel på det många gånger. Nu menar jag kanske inte i er region men vi ser ju det vi som följer nyhetsrapporteringen. Det blir inte alltid som lagen säger. Även om den finns där.

AG
Nej precis, ibland så finns inte förutsättningarna riktigt.

HL
Och då krävs det ju kanske någonting annat. Att lagstiftaren kanske gör någonting mer. Just det. Ja, de som styr och ställer lite grann. Förutom att Bank-ID kan upplevas som svårt och lite jobbigt att kunna använda. Finns det andra typer av utmaningar som du har upptäckt?

RP
Ja men en sak som har kommit upp också det är ju att det finns många olika vägar. Alltså det finns appar. En del olika appar. Vad är det som gäller? Är det den här eller den här? Och där är väl också tydlighet. Det är den här. Och där känns det som att vi går mot en och samma app. att arbeta mot 1177-appen. Men då finns det olika alternativ i den appen som det ser ut idag också. Så att det finns ju många delar i det som kanske inte alltid är så lätt.

Och så finns det ju många appar där ute som man kopplar ihop med sjukvård. Men som kanske inte är direkt regiondrivna om man säger så.

AG
Ja men så är det ju också. Och där är ju 1177 som viktigt varumärke. Men för att hänga ut mina egna föräldrar då så.

Som bor i en annan region så har ju de mött den här digitala utvecklingen. Och de har ju sina banker i det och de loggar och gör tjänster och så. Men då när det dyker upp en sjukvårdstjänst som är väldigt tillgänglig. Och som man kan liksom få hjälp direkt. Så tänker ju de inte på att det här inte var regionens vård. Utan att det här var sjukvården. Det var bra. Ja. Men det tog lite tid. Men eftersom det nu också är ganska etablerat med fast läkarkontakt i den regionen. Så har de ju nu istället relation med sin fasta läkarkontakt. Och då blev det lättare för dem också att veta vilken väg de skulle gå. Så nu funkar 1177 alldeles utmärkt. Ja.

HL
Men det handlar ju lite grann om kanske att man måste skruva på lagstiftning. Vad vet jag. Men det är ju så lättillgängligt att hitta en vårdapp någonstans. Som skriver ut ett recept på 15 minuter. Eller vad det nu är för någonting. Sen ser vi också exempel på. Det finns ju appar som har anklagats för att ha misskött sig. Och tagit ut för mycket pengar. Och sådana här saker. Eftersom det har bekostat utav allmänna medel.

AG
Ja men visst. Och så blev det ju de här väldigt korta förskrivningar med läkemedel. För att man kan inte göra längre förskrivningar.

HL
Och nackdelen är ju också att du får heller inte till det här personliga mötet med din fasta läkarkontakt.

AG
Nej. Och det var väl liksom den stora skillnaden sen när de fick det.

HL
Ja.

HL
Ska vi ta och byta fokus litegrann? Jag har stått här och trampat litegrann över avrundningen ända sedan vi började.

AG
Ja det finns ju många intressanta sätt att sy ihop det här.

HL
Det är inte för att jag har bråttom på något vis. Men jag är så himla nyfiken. Vi ska prata litegrann om vår egen hälsa. Och hur vi jobbar med den. Vi kallar det lilla hälsosamtalet på slutet. Och nu spänner jag ögonen i dig Anna Sjövall. För ett par veckor sedan så var du i London och förlustade dig. Ja. Och sprang också London Marathon.

AS
Ja precis.

HL
Och jag antar att du gjorde maratonet före du gjorde själva förlustningen.

AS
Eller mitt i.

HL
Eller mitt i.

HL
Jag tar en liten paus nu från pubrundan. Jag ska bara springa ett maraton.

A
Eller samtidigt. Det var folkfest. Ja det var det.

HL
Kan du berätta för vi har pratat mycket med dig om dina förberedelser. Hur har det varit?

AS
Det var ju en otrolig upplevelse. Ja. Löpmässigt var det inte det bästa jag har gjort. Men de förutsättningarna hade jag inte heller. Men det var en helt otrolig upplevelse. Alltså folkfest. Det var så otroligt många människor på stan. den ljudnivån på publiken. Inte en meter sprang man ensam. Inte en meter utan flera meters publik som gapade och skrek. Gärna i megafoner och med olika liksom. Folk hade satt och åt och fikade och drack öl. Alltså det var verkligen fest. Och sen så är det här ett lopp med välgörenhetstema. Så att väldigt många som springer för välgörenhet. vilket gör att det är alla åldrar. Alla utseenden. Alltså det spelar ingen roll om du liksom vilka. Så länge du kan ta dig runt så kan du vara med. Så det var ju folk som gick maraton också. För de är extremt generösa och så. Och folk som klär ut sig och springer för olika välgörenhetsprojekt och sådär.

HL
Hur var känslan när du stod där på startlinjen? Kan du förnimma den? Det var att nu är all min träning. Nu är det dags. All den träning jag har lagt ner. Timme ut, timme in på löpning och styrketräning. Nu är det dags. Kan du komma ihåg vad du kände?

AS
Ja, eftersom jag visste att jag inte hade fått den upplandning jag ville. så var det enda jag tänkte att det här ska vara en upplevelse. För att jag visste att jag inte skulle få ut av löpningen det jag ville.

HL
Vilket bra fokus.

AS
Och dessutom så hade det nog, det var jättevarmt. Och det var jättetrångt. Varenda meter. Man sprang som sagt inte ensam. Alltså det var trångt. hela tiden. Men jätteroligt. Så otroligt peppande.

HL
Vad kul.

AS
Så nu har jag signat upp mig till lotteriet nästa år igen.

HL
Ja, såklart.

AS
Men det var ju 1,1 miljoner lotterideltagare förra året. Och 27 000 vann en plats. Så jag var en av 27 000.

HL
Ja. Jag hoppas du får en plats igen.

AS
Ja, det var kul. Nej, men det var roligt.

HL
Jag såg ett klipp faktiskt med en kille. Han sprang med ett kylskåp på ryggen.

AS
Ja, han sprang ju förbi oss precis. Han sprang för sin mamma. Just det.

Han ville uppmärksamma Demenssjukdom.

Det var väldigt fint. Det var väldigt många sådana.

HL
Nästan som man grät när man såg han med det där kylskåpet. Jag fattar inte riktigt grejer med kylskåpet.

Var det bördan?

AS
Ja, det var någonting att kan man liksom... Det var många som gjorde den typen av varianter. Att kan människor leva med sjukdomar och har liksom utsatts för olika saker och då kan jag släppa mig runt ett maraton med ett kylskåp på ryggen.

HL
Jag såg också ett annat klipp och han har figurerat tidigare i mina flöden. En kille som har cancer i hjärnan. Och han pratar ofta om att han ska leva livet fullt ut. Och målet med att han gör det och är så extrovert och visar upp sig det är för att samla in pengar till forskningen. Och han sprang också med en 20 kilos tyngd, för en skivstång som han hade fäst på framsidan av kroppen. Ja. Och filmade sig själv och pratade. Och sen det blev också så här lite känslosamt.

AS
Ja, men det var många som sprang för psykisk ohälsa och sådär. Och sen var det ju världsrekord.

HL
Ja, det var ju också lite roligt.

Okej, hur var festligheten då? För ni gjorde ju stan också.

AS
Ja, man orkar kanske inte jättemycket.

HL
Nej, blev du buren av dina kamrater? Nej, då. Från den ena puben till den andra?

AS
Nej, man kan inte göra... Eller vi kan inte göra någon pubrunda efter ett maraton. Det var att få i sig mat. Och sen gå och lägga oss och sova.

HL
Ja, och så lite shopping på det och sånt där.

AS
Ja, inte jättemycket men vi har sett stora delar av London, det har vi gjort. vi tog mycket kommunalt. För att inte slita på våra ben.

HL
Ja, vad roligt. Roger, vilken fas i livet är du i just nu när det gäller hälsa och välmående?

RP
Ja då. Jag springer en del. Tyvärr var Stockholm Maraton fullt i år.

HL
Jäklar. Attans. Ja. Så att, ja, nej men nästa år.

RP
Ja. Lovar inte för mycket.

HL
Men har du kommit igång med löpningen, så har du legat av dig lite grann sådär?

Känner du att du har kommit igång så pass mycket att du känner att nu är det roligt igen?

RP
Jag kan återkomma om två veckor så har vi hittat det roliga igen. Men det känns bra.

HL
Inga skavanker runt någonstans eller sådär.

RP
Nej, ingenting.

HL
Ja. Anna Granevän, vart är du i livet?

AG
Ja, men nu är det väl lite upptakt inför Siljan.

HÖ
Cykelloppet 16 mil.

AG
Ja, fast jag har faktiskt signat upp mig på tolvan i år för att jag hinner bara cykla tre pass i veckan.

HL
Jaha, okej. Du anpassar distansen till hur du förbereder dig.

AG
Ja.

HL
Du är så jäkla klok alltså.

AG
Ja, för jag vill ju springa och köra rullskidor också.

HL
Ja, jag förstår.

AG
Och det är liksom tiden.

HL
Ja, vad skönt för dig att det finns de där alternativen. ”Vart passar jag in med tanke på hur jag... ”

AG
Precis. Och jag gillar ju extra allt så att då är det klart att jag vill göra tre sporter samtidigt.

HL
Ja, just det. Ja.

AS
Det är triathlon där va?

AG
Jag vet inte. Nej, då ska man simma och det har jag slutat med.

HL
Ja. Men nu är det Siljan då. För jag vet, du var ju med på Siljan förra året också. Ja. Ja, och du skulle då köra i en grupp. Ja, men precis. Vänner och bekanta om ni skulle umgås och ha så socialt trevligt underloppet. Tyvärr så ballade ju de ur.

AG
Ja, för det kom lite regn. Ja.

HL
Ja. Och där stod du.

AG
Där stod jag. Fick köra själv.

HL
Ja, fick köra själv. Hänger du med det gänget fortfarande? Jag menar inte att ni är ovänner. Det är inte så.

AG
Nej, nej, nej. Absolut. Vi, ja men absolut, det gör vi. Men vi kommer ju inte cykla samma distans.

HL
Där går gränsen.

AG
Precis.

HL
Det är kul att lära känna dig. Men det är sista gången vi cyklar ihop, det kan jag ju säga. Förra gången så svek du mig så att det där kommer inte att bli av. Har du hittat nytt gäng då? Eller kommer du att köra själv eller hur?

AG
Ja, men det blir nog att vi startar ihop och sen så delar vi på oss ungefär som man ofta gör när man kör något lopp ihop.

HL
Hur det utvecklar sig.

AG
Exakt.

HL
Kul. Ja, det var det om själva elitidrottandet. Rent allmänt då. Hur är läget annars?

AG
Nej, men annars är det ju mycket sådär trädgårdsarbete nu. Så då får man ju ta fram alla sina maskiner och köra. Det är mycket röjsåg när man bor på en gård som jag gör. Det är mycket som ska trimmas ner liksom.

HL
Roger, varför började du skruva på dig?

RP
Det är viktigt med säkerheten också.

Nej, jag använder inte röjsåg.
Men det finns andra i min närhet.

HL
Jaha, okej. Är det något du vill prata om?

RP
Nej, förutom att vården är väldigt bra om man kör en röjsåg i knät.

HL
Roger, har du varit med om en olycka med röjsåg?

RP
Ja.

HL
Jaha, okej. Kan du berätta vad som hände?

RP
Nej, men vi skulle ju ta ner häcken. Jag och svärfar och så slant den och så drog vi in den röjsågen i knät.

HL
Slant röjsågen?

RP
Ja.

HL
Vem höll i den vid tillfället?

RP
Svärfar.

HL
Svärfarsan alltså sågar i benet?

RP
Ja.

HL
Jaha. Hur är er relation idag?

RP
Nej då, den var bra, både före och efter. Men det fixar ihop en patella sena.

HL
Ja, oj, oj, oj. Jag skulle inte vilja ha hållit den där röjsågen.

RP
Nej, den mådde nog inget bra efteråt. Jag tänker om jag vore svärfar. Som om de sa ska vi åka till, ska vi åka över och fika lite grann? Nej, jag vet inte. Jag tror jag blir hemma.

AG
Men du har också lite sågningsprojekt här.

HL
Jajamensan, det har jag pratat om förut. Jag sågade ner så mycket jag kunde utav pilarna som jag tyckte skulle ner. Och då har ju då en väninna till min fru varit här förbi och tittat lite grann. Och hon sa till min fru, jag önskar att Håkan hade ringt mig innan. Hon är ju duktig på det här med träd.

Hon är väldigt, väldigt trädgårdsintresserad. Och jag har ju varit hos dem och det ser ju ut som, ja, det ser ju väldigt bra ut. I jämförelse med hur det ser ut här nu då. Men hon tror ju att de kommer att ta sig, de pilarna där. Ett träd och inga grenar kvar alls. Det är bara själva stammen. Jag vet inte varför jag gjorde så. Det gick av bara farten, du kan säga.

AG
Du kan ju fortfarande såga av det ner till.

HL
Ja, jag tror nästan att jag egentligen skulle vilja ta bort dem helt och hållet. Men jag orkar inte med det projektet. Men man ska väl beskära träd? Ja, exakt Roger, du ska. Fast inte med röjsåg. Nej. Jag har ju börjat, jag har ju börjat hoja nu. Ja, äntligen. Ja, jag pekar på dig i Granevärn. Du har ju varit lite tveksam inför mina försök.

AG
Ja, det blev ju inget förra säsongen.

HL
Förra året blev det inte en meter, nej. Men i år är jag uppe i fyra rundor nu.

AG
Bra.

HL
Ja, det är skönt. Och det har skett på två veckor så det är väl över snart. Nej men jag har verkligen bestämt mig för att det är så himla skön träning. Skonsam och bra. Till skillnad mot för dig då Roger som hatar cykling. Så tycker jag att det är väldigt trevligt.

Nej. Hörrni, ska vi säga så den här gången? Vi hör att läget är bra. Kul Roger att du är ute och träffar människor i samhället som behöver din hjälp. För du hjälper också regionen och vården. Det är jätteskoj. Toppen.

RP
Otroligt trevligt. Jag måste bara säga att vi hade ju ett möte, eller vi hade ju en liten sittning här i vintras. 120 personer kom. 120 personer? 120 personer. Det är fantastiskt då. Så det är tur att vi har en stor lokal i.

HL
Ja. Ja, men det är ju en härlig service som regionen bjuder på.

RP
Ja.

HL
Måste man ju säga. Det är ju till nytta för människor.

AG
Och till nytta för vården.

HL
Och till nytta för vården. Absolut. Bra. Tack för att ni kom hit idag. Roger Pettersson.

RP
Tack själv.

HL
IT-pedagog på Region Jämtland Härjedalen.

HL
Och Anna Sjövall som är enhetschef på Staben Nära Vård.

AS
Tack.
Och Anna Granevärn som är hälso- och sjukvårdsdirektör.

AG
Precis. Hälsa först.

HL
Ja, hälsa först. Hörrni, ha det så bra.

ALLA
Samma, samma.