98 - Nya grepp hos UM när mobilen vinner.

Medverkande

Ann-Sofie Gullbrandsson, Ungdomamottagningen
Anna Granevärn, Hälso- och sjukvårdsdirektör
Håkan Lundqvist, programledare

Håkan

Då är det ”Vårdens utveckling i region Jämtland Härjedalen”. Välkommen Anna Granevärn.

Anna Tack.

Håkan

Idag är det studenttider.

Anna

Ja, det är det faktiskt.

Håkan

Det är utspring för många.

Anna

Ja, det är det.

Håkan

Det är den femte juni idag.

Anna

Och imorgon är det nationaldagen.

Håkan

Ja, herregud. Hur ska vi fira det?

Anna

Ja, men det firar vi genom Siljan runt på lördag.

Håkan Ah, okej. Är det avfärd till Dalarna.

Anna

Ja.

Håkan Åker du ner redan nationaldagen imorgon den sjätte juni?

Anna

Ja, precis.

Håkan

Okej. Vad spännande. Anna

Mycket spännande.

Håkan Känner du dig i god form?

Anna

Jag känner mig ungefär som vanligt. Så jag tänker att jag tar mig nog runt den här gången också.

Håkan

Ja. Och den här gången, det här har du berättat om tidigare, att den här gången är det ju ett slags socialt projekt också.

Anna

Ja, precis.

Håkan

I stället för att trampa runt själv så har du med er ett gängkamrater.

Anna

Exakt. Ja. Så vi ska prata med varandra och försöka ha trevligt också.

Och jag vet att en i gänget vill gärna äta korv på någon av kontrollerna.

Håkan

Ja, just det.

Anna

Så det blir väl för mig att stanna någonstans under det här loppet.

Jag brukar bara sitta och tjura på cykeln de här timmarna. Och sen lägga mig på gräset när jag kommer i mål.

Håkan

Den där utmaningen kanske bli tuffast för dig. Inte rent fysiska utan att faktiskt fixa den där korvätarbiten.

Anna

Ja, precis. Håkan Ja. Ja, det låter stressigt.

Anna

Det är säkert bra för mig.

Håkan

Och den andra som står här och skrattar med det är ju Ann-Sofie Gullbrandsson. Hallå där. ASG Hej, hej.

Håkan Hur är läget?

ASG

Det är bra.

Håkan

Du har ju varit med i podden tidigare.

ASG

Ja.

Håkan

Men då jobbade du på ett annat ställe för du har ju bytt arbete inom regionen. Och du har gått från?

ASG

SD-mottagningen till Ungdomsmottagningen sen i september.

Håkan

Du har gått på ålderstrappan från vuxna till ungdomar.

ASG Exakt. Håkan Ja, vilket steg.

ASG

Det är jättespännande. Utmanande.

Håkan

Vad var det som fick dig att göra den här förflyttningen?

ASG

Men jag hade nog varit på SD-UDS-tretton år. Trivdes jättebra. Men kände väl någonstans att det är nog lägen nu att pröva något annat. Och jag har ju haft liksom till viss del nära samarbete med ungdomsmottagningen. Jag känner ju dem där. Jag känner mig trygg med dem. Jag känner att de. Ja, men de känna som ett härligt gäng. Roligt arbete. Och det har verkligen motsvarat förväntningarna. Så det känns jättebra.

Håkan

Gillar du förändringar?

ASG

Ja. Det gör jag.

Håkan

Kort och gott.

ASG

Ja, jag tycker ju om att känna mig trygg i mitt arbete. Jag tycker ju att man kan vara lite mer kreativ ibland. Men en blandning är nog bra. Ja.

Håkan

Ibland tycker jag satt man håller på och knölar på med ett jobb. Och så känner man att... Det är ju roligt men man känner kanske att man vill prova på någonting annat. Man blir lockad av att testa någonting annat. ASG

Ja, precis.

Håkan

Och det behöver inte vara något negativt, för kommentarerna antar jag när det blev klart att du skulle byta till ungdomsmottagningen kanske var. Trivs du inte här?

ASG

Inte så mycket.

Håkan

Inte så mycket.

ASG

Nej, jag tror att det var mer kul.

Håkan

Ja, vad kul.

ASG

Ja, det var mycket mer uppmuntrande än vad det var neggit, (negativt) liksom.

Håkan

Ja, de ville bli av med dig helt enkelt. (skämtsamt)

Jag skojar bara. Ja, men det signaler ju ändå att det finns ett bra klimat på arbetsplatsen.

ASG

Ja, verkligen.

Håkan Att man kan stötta varandra.

Vad kul.

Sådana här förflyttningar inom regionen, det är såklart något ni kanske uppmuntrar mellan varven, Anna.

Anna

Precis, vi vill ju att man ska känna att man kan utvecklas och få prova nya saker, lära sig nya saker.

Så det är väldigt positivt.

Håkan

Ja, och fylla den här erfarenhetsbagen man går och bär på med ännu mera erfarenheter.

Vad tar du med dig för erfarenheter från att jobbat med vuxna till att pyssla med ungdomsmottagningen? Är det något särskilt som du har hajat till på så där?

ASG

Nej, men alltså jag tar väl med mig...

Det handlar inte bara om vuxna utan det handlar om vilken situation jag jobbat i förut. Det har ju varit mycket sex- och samlevnadsfrågor. Mycket som kan upplevas genant och pinsamt för den person som kommer in i rummet. Men efter några år så har man ju lärt sig hur man ska bemöta det för att människan ska känna sig välkommen. Det är väl hämmat, här är det tryggt, här kan jag vara mig själv, här kan jag berätta vad jag behöver hjälp med. Det tar man ju med sig. Men det handlar ju... Det ska man ju ge ungdomar likväl som vuxna.

Håkan

Men är det stor skillnad tycker du då att prata med vuxna om sex och samlevnad än att prata med ungdomar?

Man kan ju ha lite olika livserfarenheter.

ASG

Absolut, det handlar väl om erfarenhetsbasen. Med vuxna kanske man inte får samma frågor som ser jag normal ut när jag ser ut så här. Vad är det för prickar, knottrar? Det är såklart vuxna kan ställa de frågorna. Men det är väl mer så att man med ungdomar jobbar mer edukativt, normaliserande. Så här funkar kroppen.

Det är mer mot ett lärande, eller hur man nu ska kalla det.

Håkan

Nu var jag tvungen att känna på en knottra jag har på halsen.

Anna

Det är säkert normalt.

Håkan

Jag har inte funderat så mycket kring det faktiskt. Fast om jag hade varit 13, 14, 15 år hade jag kanske gjort det.

Eftersom jag inte har haft den tidigare. Ja, men vad spännande. Kul att byta miljö. Vi ska snacka lite grann om en speciell grej som ni håller på med på ungdomsmottagningen.

Innan vi började spela in här så jag märkte att du var väldigt glad över att ni håller på med det här.

Vad är det ni gör för någonting?

ASG

Ja, men sen januari 25 så har vi börjat med ett filmprojekt som har varit jätteroligt att få en del av.

Vi har varit fyra medarbetare från ungdomsmottagningen. Kuratorer, barnmorskor, sen vår verksamhetschef Katarina är projektledare. Sen har vår kreativa partner varit väldigt rolig att samarbeta med. en marknadsför- och kommunikationsbyrå som har omsatt lite torr och tråkig fakta till någonting som har blivit väldigt bra, vad vi hade sett hittills.

Håkan Vad kul, de har gjort sitt jobb alltså.

ASG

Ja, verkligen.

Håkan

Vad roligt.

ASG

Ja, vi var väldigt glatt överraskade med första filmen vi fick se för några veckor sedan.

Håkan De här filmerna då, vad är tanken med att, vad är det ni vill uppnå med de här filmerna?

ASG

Ja, vi jobbar mycket utåtriktat liksom för att vi ska upplysa om vad vi finns till för, vad vi

kan hjälpa till med. Så många som möjligt i målgruppen 13 till 23 ska veta, vad kan de få hjälp med hos ungdomsmottagningen. Och då har ju vi haft ett, alla i årskurs 8 i Region Jämtland, Härjedalen har ju fått komma till oss på ett klassbesök eller att vi har åkt ut i länet.

Men det är ju många faktorer som kan påverka att man inte får den där informationen.

Det kan ju vara sjukdom, långt avstånd, väglag.

Och sen själva filmformatet blir ju, det ska ju liksom öka tillgängligheten.

Det där kan man titta på hemma i klassrummen tillsammans.

Eller man kan titta på dem enskilt. Tanken är att de ska ligga på vår hemsida.

Och kanske ge en liten, mer bred, alltså en bredare bild av de här olika ämnena som har valts att ta upp i filmen. Så till exempel Stress är en av ämnesfilmerna.

Alla filmer är ju gjorda så att det är en introduktion i ämnet.

Vad exempelvis stress kan vara, hur det kan kännas. Det är olika teman för de här filmerna.

Och så är även då avsnitten uppdelade olika på olika sätt. Sen får man följa med programledaren kanske runt i stan som pratar om stress och in i kameran. Sen så fördjupar man sig lite genom att man gör ett Case om en typ av frågeställning kopplat till stress.

Håkan

Något som är vanligt förekommande hos er målgrupp

ASG

Exakt, precis. Det här är ganska många som besväras av det. Ja. Och sen så fördjupar man sig i ämnet genom att komma till ungdomsmottagningen och experten svarar. Det kan vara en kurator som sen breddar ämnet lite, att stress kan vara andra saker också.

Tips på liksom egenvård eller vad du nu kopplar till för ämne.

Håkan

Spännande för det här är ju ändå en målgrupp som vi vet har ett ganska stort tryck på sig ute i samhället, unga människor.

Och det finns ju siffror både hit och dit om hur många mår och så vidare. Och det här är ju en grupp som vi kanske inte så ofta pratar om i den här podden. Så därför är vi lite extra glada att du är här.

De här greppen Anna Granevärn. Jag förstår att du uppmuntrar dem.

Anna

Ja absolut.

Det gäller ju att hitta sätt att nå fram tror jag. Och vi ser ju att många fler unga mår dåligt och behöver stöd från hälso- och sjukvården. Så kan man då vara ute lite tidigare och på något sätt försöka hjälpa till. Eller hitta det här med stress som många signalerar också. Det är tufft och man känner mycket krav på sig att klara skolan. Och vad blir det sen? Så det är säkert mycket andra prestationskrav också kan jag tänka mig.

ASG

Vi har valt att det är en allmän film om verksamheten med. Hur det ser ut rent praktiskt med saker. Hur det kan funka vid ett besök. Men sen ämnesfilmerna är ju en omröstning i arbetsgruppen.

Så det handlar ju egentligen om, vad är det vi gör på dagarna? Varför kommer ungdomarna till oss?

Och sen har vi ju då byggt filmerna utifrån det.

Och det är ju både ensamhet, stress, social oro, preventiv med sex.

Så man kan välja själv vad man vill se om man är mer intresserad i ett område.

Håkan

Jättebra.

Följer ni upp på något sätt vad som är mest tittat?

ASG

Vi har ju inte börjat än.

Vi har bara fått sett ett smakprov av en av filmerna. Och då var det en grupp ungdomar som fick prata om social oro.

Håkan Vad är social oro? ASG Jag menar att man kan känna sig obekväm i olika sociala sammanhang.

Håkan

Okej.

För jag hör ofta unga människor säga att jag har social fobi.

Och det behöver man ju kanske inte ha.

ASG

Men man känner sig obekväm i vissa sammanhang. Som andra människor. Kan jag gå på skolan så här? Vad kommer de tänka? Kommer jag se ut så här? Nu kommer jag in i matsalen själv. Nu är det väldigt generaliserat. Det kan vara olika saker.

Håkan

Nej men jag förstår. Jag har ju tre egna barn. Jag känner igen det. Inga nya frågor egentligen. Det är det nog inte för oss föräldrar heller.

Att liksom få till oss när ungdomarna är i den här åldern. Att man hör och märker utav det här. Och som förälder kanske man inte har den där dialogen. Så att man på riktigt förstår på djupet. Hur det berör en ung person egentligen. Man kanske inte har den diskussionen hemma på det sättet.

Och då är det ju jättebra att ni finns.

ASG

Ja men också just det att filmen öppnar upp för att det här är vanliga saker man kan gå runt och bära på. Det andra man är att man inte behöver vara ensam. Sen ger de ju också filmerna lite tips på hur man kan agera när något som känns jobbigt eller om det här är något särskilt. Och när det är bra att komma till någon och prata. Men det ska också öppna upp för att man inte är ensam med det man går och funderar på det. Håkan Det är ju jättebra. För det tänker jag att man kanske inte lyssnar på sin mamma eller pappa som säger sådana saker.

Anna

Och man lyssnar gärna på någon annan än mamma eller pappa på det sättet. Håkan

Vilka flera teman är det som ni rör er kring i de här filmerna?

ASG Ja men som sagt social oro är ett huvudämne. Sen ensamhet och stress.

Lite mer då kroppsligt, mot sex, samtycke.

Underlivsbesvär, vanliga frågor, preventivmedel. Vi vill ju också att det ska bli mer uppenbart för de flesta att vi inte jobbar bara med sex. Håkan Nej för det kanske är det många förknippar med Ungdomsmottagningen. ASG Ja preventivmedel, gratis, kondomer, test för könssjukdomar. Men de flesta kommer ju till oss med helt andra frågor och det vill vi öppna upp mer för. Inget är ju liksom för smått för oss egentligen när det gäller kroppens mående. Alltså jag menar hur man mår. Sexrelationer också givetvis.

Håkan

Varför har ni valt film då som grepp? Vad är det som har gjort att ni fastnade för just rörligt?

ASG

Jo men det är ju lite beroende på att rörligt är roligt.

Det fångar ett intresse kanske på ett annat sätt än när vi står och pratar i ett klassbesök. Vi hoppas ju nu till många fler eftersom klassbesöken är beroende på logistik och att alla är där den dagen. Och så är det ju inte i alla fall liksom. Tanken med de här är att de ska kunna ses när som helst. Tillsammans eller enskilt.

Håkan

Anna här använder man då tekniken. Det som är så vanligt idag.

Anna

Ja precis. Det som är det nya vanliga.

Håkan

Det nya vanliga. Eller det som har varit vanligt under ganska lång tid.

Anna

Ja.

Håkan

Som ett grepp i att kommunicera helt enkelt.

Anna

Precis.

Håkan

Önskar du att fler i regionen hade lust med det här?

Anna

Jag tror att vi fortfarande tyvärr behöver förbättra oss i den delen.

Och jag funderar lite kring standardisering också. Att den gamla standarden är ju att vi ska kunna vara tillgängliga på telefon.

Att det ska kunna gå att komma till oss. Men det behöver också vara en standard i att de andra vägarna är öppna.

Det kanske är mer det som behöver vara standard nu.

Håkan

Vad intressant.

Utveckla lite mer hur du tänker.

Anna

Ja men vi har ju olika e-tjänster.

Det finns olika ingångar. Alla har inte samma e-tjänster. Fast vi är samma region. Så skiljer det i vad man använder. Och på vilket sätt man kan kontakta och ha kontakt med sin mottagning. Så där har vi nog ganska mycket att göra. För som patient så blir det lätt obegripligt. Att det är skillnad mellan att man har kontakt med den ena eller den andra kliniken. Eller sin hälsocentral. Så vill man nog att det ska kunna flyta på samma sätt. Med tidsbokningar och kontakter.

Håkan

Vad är det som gör att det är så olika då?

Anna

Ja vi har nog en lång tradition av att vi har jobbat ganska decentraliserat i de här frågorna. Sen har vi också sett många fördelar med det medarbetardrivna. Som vi ofta lyfter i den här podden. Men vi skulle kanske behöva kombinera det lite med viss standardisering också.

Håkan

Ja. Alltså någon form av liten styrning.

Tänk så här. Det här är era förutsättningar. Utifrån det här behöver vi bygga ihop klustret.

Anna

Det blir också lättare för våra stödfunktioner att se till att vi har ett relevant utbud av stödmaterial eller teknik. Eller vad det är för någonting. Ifall att vi jobbar tämligen lika. Sen kommer ju processen att skilja sig åt i hur man har kontakt. Och hur man behöver ha en läkarbedömning. Eller om det går via ett samtal. Eller man behöver vara fysiskt i olika delar. Men det finns så mycket vi skulle kunna underlätta för oss själva genom viss standardisering.

Håkan

Ja.

Standardisering är ju inget roligt ord.

Anna

Nej, det är inget roligt ord. Men det kan vara effektivt.

Det kanske blev lite roligare nu när vi hade det i podden.

Håkan

Ja, vi försöker ju vara positiv här. Välkommen till standardiseringspodden.

Det är bra att du förklarar hur tankegångarna kan gå. Anna

Även om det var ett sidospår.

Håkan

Ja, men det är lätt att det blir lite sidospår i den här podden ibland.

Och det får det vara tycker jag.

Finns det någon slags övergripande mål så där som ni känner att det här behöver vi kunna uppnå med det här sättet att arbeta för att nå unga och skapa mer kännedom om vad ni faktiskt är suveräna på?

ASG

Jättesvår fråga.

Men jag tänker så här, för att knyta ihop säcken vid filmerna så är det ju så att vi vill nå ut mer brett.

Det kan användas i andra forum än klassrum, i föreningar, av vuxna som jobbar med vår målgrupp. Man vill ju inte tänka att något är en begränsning.

Men exakt hur det ska bli har vi inte pratat om än, utan vi är ju i projektet liksom, det är ju på gång.

Håkan

Men jag kan tänka mig att när man gör sådana här grejer att man kan ha en liten

förväntan på att nu lanserar vi en film och vi väntar att det ska stå en kö utanför ungdomsmottagningen med ungdomar som plötsligt vill komma hit.

ASG

Men det vore ju fantastiskt.

Håkan Ja det vore ju fantastiskt, men det finns ju liksom en tröghet i de här processerna någonstans. Jag vill inte göra det nedslagen, men så att ni inte har för höga förväntningar från start.

ASG

Nej men vi har ju haft med oss Ungdomar och målgruppen i filmprojektet som har kommit mycket input. Så här kan ni inte säga så här, det här är för långt. Vi måste ha med mer killar, de förstår ju vårt dilemma med att vi behöver träffa mer killar helt enkelt.

Men vi har ju en kille som programledare.

Anna G

Jag vet att ni har en kändis från Östersund. En musikant och välkänd filur som programledare.

ASG

Robin.

Robin, ja.

Han var jättebra.

Håkan

Robin Sundman ska väl sägas.

ASG

Ja precis.

Vi har ju liksom länge velat nå fler killar. Alltså att fler killar ska förstå att ni också är välkomna här.

Han är ju en lokal förmåga, man känner igen sig. Han pratar preventivmedel i stället för en hon till exempel.

Sex och samlevnad. Ja, ni förstår.

Håkan Vilka härliga grepp. Ibland måste man tänka långsiktigt. Hur långsiktigt tror du att ni orkar tänka? Med filmprojektet?

ASG

Ja, alltså vi har ju varit försiktiga med att det ska vara begränsat till lokalt.

Det kan ju förändras. Vi har ju mottagningar i olika delar av länet. Det kan förändras. Så vi försöker att få filmerna att vara så hållbara så länge som möjligt.

Håkan

Lite tidlösa.

ASG Ja, och sen finns vi ju i hela länet via digitala besök och chattar.

Men vi har liksom försökt då, för att filmerna ska vara hållbara så länge som möjligt, tänkt till.

Håkan Kan man slå fast att det här är ett givet arbetssätt hos er nu?

Kan vi inte göra det?

ASG

Jo, men alltså vi har ju, vi har ju. Ja men tanken är ju. Man blir ju ändå lite inspirerad.

Så här ska vi jobba. Tanken är ju att det här ska ersätta klassbesöken.

Men vill man komma på ett studiebesök ska det ju ges möjligheten givetvis. Men det är ett intressantare sätt att presentera information. Det här är intressantare för den som tittar. Vi behöver inte stå och säga samma sak om och om igen på ett klassbesök.

Vi kan ju lägga våra resurser lite annorlunda då. Håkan Och ni kan jobba med att sprida, precis som man gör med poddar, att man jobbar med att sprida materialet till olika målgrupper.

Göra det väldigt lättillgängligt.

ASG

Ja precis, att det inte förutsätter att det är en person som behöver bokas upp.

Håkan

Och skillnaden här mellan en äldre generation, där kanske inte alla är digitala, så har ni ju en målgrupp som jag förutsätter är i princip till hundra procent digitala.

Vana användare som har fått det med bröstmjölken höll jag på att säga. Så för dem är det inget problem.

ASG

Nej, och vi märker att de flesta tar ju kontakt med oss digitalt.

På 1177 eller UM online. Håkan Ja, det blir det naturliga.

Eller det är det naturliga.

Håkan

Vi pratar ju ofta om nära och personcentrerad vård i den här podden. Vad finns det för paralleller i det som ni gör kopplat till det?

ASG

Ja, men jag tänker mig att filmerna ska ju kunna dels förmedla att så här kan man må, det vanligt. Det här kan man göra själv. Men när det känns så här är det väl bra att ta kontakt med oss. Det ska vara liksom, vi är ju en första kontakt, inget är ju för smått för oss. Men det ska också vara utbildande att man, man kanske lär sig att förstå att, ja men det här är går inte jag runt själv med. Då kanske det är lättare att prata med en kompis. Vad kan jag göra själv? När inte det liksom funkar, då förstår man att ja men då kan jag vända mig hit.

Håkan

När vi pratar om det här personcentrerade så använder vi ibland begreppet att ta ansvar för sin egen hälsa.

Det är ju liksom lite det du nämner här. Alltså att vad kan jag göra själv?

ASG Många ungdomar som kommer till oss är ju oerhört kompetenta själva. Vissa har ju med sig en vuxen kanske, men när man ofta får en stund själva så är de ju oerhört,

De är kompetenta och tar ansvar själv. För en behandling eller för hur man mår.

Håkan Jag står och tänker nu, medan jag pratar bara eftersom vi är inne på den här yngre generationen, att kan det vara på det här sättet att de är kanske inte så beroende av att göra besöket hos er, utan det funkar bäst för dem att vara på den digitala arenan.

Är ni med hur jag tänker?

För mig som ung är det helt naturligt att jag snackar med min kurator eller jag tittar på filmer. Jag behöver inte stolpa i väg till ungdomsmottagningen och knacka på dörren Är ni med hur jag tänker? Att där sker en stor förflyttning, eller har skett. Ni chattar ju med ganska många som kanske inte annars har velat prata med någon om just det bekymret.

ASG Det kanske är enklare, det sänker tröskeln lite att jag sitter hemma.

Ja, då känner man sig trygg kanske på ett annat sätt. Vi ställer ju såklart en del frågor i direktchattar så kan man ju se,” vad behöver just den här personen. ” Men alla kommer ju inte på ett besök efteråt.

Håkan Okej, men vad bra.

För då räknar man ju alla besökare, oavsett om de är där fysiskt eller om de är med på chatten eller tar del av filmen. I mina öron låter det som att man har kommit ganska långt på ungdomsmottagningen.

Anna

Det är absolut min känsla också.

Det tycker jag. Och ungdomsmottagningen har varit tidig med väldigt mycket. Och kanske naturligt utifrån målgruppen som är kanske steget före oss många gånger.

Håkan

Målgruppen är alltså ungdomar, de är ju alltid steget före oss. Och det är bra.

Anna

Det är ju de som kommer där underifrån. Från alla håll och kanter. De ska vara före oss.

Håkan

Ja, sen tar de över och sen sitter vi åldringar och gnäller på dem. ASG Det har varit jätteroligt i det här jobbet att få ha dem med sig via ett projekt som en av mina kollegor har med unga ambassadörer.

Håkan

Men just det där att få deras input och få vara en del av deras verklighet en stund.

Anna G

Hur roligt som helst. Spännande.

Håkan

När kommer filmerna?

Man vill ju in och titta även om man är lastgammal känner jag. ASG Vi tänker väl att det bör vara klart innan midsommar. Men nu är det lite utanför vår kontroll, vår samarbetspartner jobbar hårt med klippning och sätter ihop och presenterar och vi ska lämna feedback. Håkan Ja, precis. Det är lite processande innan ni ger klartecken.

Vad härligt det låter. Ja, men kul. Anna Kommer ni då under kanske hösten att kunna se hur många som tittar på de här olika filmerna?

ASG Det är ju precis så det är tänkt att under hösten ska vi liksom köra i gång i skarpt läge med ett nytt arbetssätt.

Håkan

Det här kan ju då inspirera andra inom sjukhusets väggar eller inom sjukvården att också kika på vad ni gör.

Och känna att det här skulle vi också vilja testa en form utav. Tänker jag.

ASG

Ja, men jättebra. Det blir ju ett lärande för organisationen i hur framgångsrikt det är att kommunicera. Och det är väl inte alla som läser de här texterna på 1177. Där man också kan söka mycket råd om vård. Men det här kanske är lite mer lätt att ta till sig. Och lite så det finns ju mycket rörligt material för ungdomar på olika ställen. umo.se, och RFSU till exempel. Men det här är ju den lokala anknytningen.

Med personer som är från länet, som är programledare, skådespelare, personal från UMO. Det liksom ska ju ge det här att här är det för mig. För tittaren ska kännas att det här är för mig.

Håkan

Ja, jättebra. Vad coolt. Då vill man ju höra mer i höst kanske hur det har rullat på.

Och vad ni får för feedback från ungdomarna. Jag tycker det är så tråkigt när man säger ungdomarna. Som om de vore en annan art.

De här yngre människorna som också är en del av vårt samhälle.

Som ibland kan jag tycka får orättvist mycket skit mellan varven.

Men så har det väl alltid varit, egentligen.

ASG

Ja, jag ser nog på ett annat sätt.

Jag tycker att alla möten är givande oavsett vilken utmaning man ställer sig inför i mötet med ungdomarna.

Håkan

Ja, jag förstår.

Ja, men vi började ju den här podden med att få höra om Siljan runt. Och vi brukar prata lite livsstil och hälsa på slutet i de här poddarna. Jag vet att vi har gjort det med dig tidigare när du var med mig. Jag kommer inte ens ihåg vad vi pratade om då.

ASG Jag har slutat snusa.

Håkan

Ja, men fanken vad bra.

Hur gjorde du?

ASG Det är ganska färskt så att jag kan återkomma.

Håkan

Det är värt applåder. Vad var det som fick dig att sluta snusa?

ASG

Jag vill inte vara beroende. Vill inte känna att jag måste ha någonting som jag inte kan vara utan.

Håkan

Jag snusar ju, vet du, så här, portion.

Jag måste ha en snus under läppen hela tiden. Anna Men ni kanske kan stötta varandra i det här.

Håkan

Men jag var storrökare en gång i tiden så att det hjälpte mig att sluta röka. Så det var väl i alla fall ett halvt steg framåt. Vad har det gett för några hälsofördelar som du märker av?

ASG Jag tycker jag känner mig, kanske i inbillningen, jag känner mig piggare och lite fräschare så där.

Jag känner mig duktig. Eller duktig och bra.

Håkan

Men det har inte blivit så där så att du går runt och talar om för alla andra att ”du måste sluta snusa”

ASG

Nej, det måste komma inifrån.

Håkan

Eller hur? Man måste hitta sin egen inre motor och motivation.

Men hur hanterar du när suget kommer då?

För det kan du ju göra mellan varven. Att nu vore det gott med en snus.

ASG

Avleda. Gör något annat.

Håkan

Ja, ta en cigarr eller något sådant där. Ja, eller man ska ju försöka att inte ersätta det med något. Nej, jag skojar bara. Tobak är inte bra.

ASG

Nej. Det vet vi.

Håkan

Kul. Bra gjort. Granevärn, har du slutat snusa?

Anna

Jag började aldrig.

Håkan

Nej, vilket tur. Vad skönt. Bra tänkt.

Men det här med att upphöra med saker, hur bra är du på det?

Anna

Det var ju faktiskt en ganska svår men intressant fråga. För vi har ju alla våra personliga egenheter. Och det tror jag att vi behöver jobba med alla lite till mans att försöka bryta. Jag hade någon period i livet när jag tänkte att jag ska, varje gång jag går och handlar så ska jag ha en ny produkt i min varukorg på Ica. Och då utforskade jag väldigt många nya frukter och grönsaker och saker som jag inte har lagat till tidigare. Okej. Det var ett ganska bra sätt tyckte jag att bryta det här mönstret med att alltid lägga samma sak i varukorgen per auto bara. Det blir ju ganska enformigt till slut.

Håkan

Vad lärde du dig av det då? Det själva beteendet, inte frukten utan att kunna tänka på det sättet.

Anna

Att lyfta blicken och se de saker som man kanske inte annars hade sett och att det finns mycket mer att prova. Där ute livet är fullt av möjligheter.

Håkan

Vad spännande.

Jag kanske inte ska lova för mycket. Jag har lovat så mycket i den här podden. Jag ska ju börja cykla igen och det har jag inte blivit av.

Anna

Har du inte?

Håkan Nej, det har jag inte blivit av. Däremot har jag ju inlett flugfiskesäsongen.

Anna

Ja, men precis. Den är ju viktig för dig.

Håkan Den är ju otroligt viktig för mitt mående.

Anna

Ja.

Håkan

Inte bara för att jag tycker om att få fisk utan för att det är själva helheten. Att få komma ut och sitta vid en älvstrand och dra på en balja kaffe. Sitta och glo lite grann och bara vara. Och så fiskar man. Så det ger mig väldigt mycket. Och det handlar om att ladda batteriet. Att göra någonting annat än att jobba eller pyssla på med det där vanliga. Så det ska jag vilja slå ett slag för att man inte bara flugfisket. Man provar på någonting där man känner att, i den här miljön, i det här jag gör just nu, mår jag väldigt bra. Och att man fortsätter med det. För det ger någonting tillbaka.

Ann

Ja, det gör det. Ja. Det får avsluta det här avsnittet. Dessa fina ord. Om hur man bör leva sina liv.

Anna

Ja, men det finns så mycket. Jag tänker att nästa gång så ska jag berätta om min gurkbro.

Men det får bli en cliffhanger.

Håkan

Åh, vad spännande. En gurkbro. Det är ju inte varje dag man vare sig hör eller ser en sådan.

Anna

Nej.

Håkan

Och då kommer vi också få höra hur det gick i Siljan såklart.

Anna

Ja.

Håkan

Lycka till med Siljan runt och socialiserandet. Med den här gruppgrejen.

Anna

Ja, precis. Jag förstår att du får lyfta blicken.

Anna

Ja, jag ska lyfta. Tack så mycket för att ni kom hit.

ASG

Kul att vara här.

Håkan

Ja. Och lycka till med allt.

ASG

Tack.