109 - Primärvårdskvalitet, när datan blir konkret i vården

Medverkande:

• Anna Sjövall, enhetschef staben, nära vård.
• Anna Granevärn, hälso- och sjukvårdsdirektör.
• Malin Holmström, distriktssköterska, Brunflo HC
• Håkan Lundqvist, programledare.

Håkan
Hej och välkommen allihopa!

Anna Granevärn
Hej! Anna Granevärn är här. Ja. Ja.

Håkan
och Anna Sjövall är här.

Anna Sjövall
Ja.

Håkan
Det är ju faktiskt rätt länge sedan.

Anna Sjövall
Ja, det kändes väldigt länge sedan nu.

Håkan
Granevärn var ju här och smet in i mellandagarna.

Anna Granevärn
Ja, precis.

Håkan
Spelade in ett avsnitt med nationella samordnaren för...

Anna Granevärn
Fast läkare.

Håkan
Fast läkare, just det. Maria Hilbert.

Anna Granevärn
Precis.

Håkan
Det avsnittet kan ni lyssna på i efterhand. Det ligger där alla andra poddar ligger. Hur har du haft under julledigheterna? För det är så pass länge sedan, Sjövall.

Anna Sjövall
Ja, jag tyckte att julledigheterna känns ju väldigt länge sedan. Ja, det är en hel månad sett.

Ja, men det var bra. Ja, absolut.

I Januari var det bra också.

Håkan
Men nu är det skönt att det är februari och lite ljusare ute.

Anna Sjövall
Ja, precis.

Håkan
Det är faktiskt ljus när man åker hem från jobbet vid 4-5 tiden.
Men då kanske inte ni åker hem, men det gör jag.

Anna Granevärn
Nej, det är ju lite varierat. Vi har lite flexibla. flexibla lösningar så vi sitter på lite olika platser. Så ibland transporterar man sig mitt på dagen också.

Håkan
Ja, där ser man.
Och Malin är här.
Hej. Hej. Och du har ett efternamn också.

Malin
Mm, Holmström.

Håkan
Ja, hur är läget med dig?

Malin
Det är fantastiskt.

Håkan
Och du är vår fantastiska gäst i det här avsnittet. Det första för 2026 faktiskt.

Malin
Ja, tack.

Håkan
Hur känns det?

Malin
Det känns bra. Det känns som att det är, ja men jag har gått och väntat lite grann också.

När är det är dags?

Håkan
Då var du lite avundsjuk på dina kollegor som har rullat förbi här i podden i några avsnitt.

Malin
Nej, inte så avundsjuk. Jag tänker att var sak har sin tid.

Håkan
Ja, det är rätt. Men det hade varit roligt om det hade varit lite sådär avis på dem.

Malin
Ja, kanske.

De gjorde det bra.

Håkan
Du är välkommen hit i alla fall. För idag ska vi prata om, vadå?

Malin
Vi ska prata om primärvårdskvalitet.

Håkan
Okej. Och vad rymmer inom primärvårdskvalitet? Om du skulle ge oss en sån här grund att stå på.

Malin
Ja, men precis. Primärvårdskvalitet är ett system för primärvården att kunna följa upp sina patienter egentligen. Och då pratar vi regional primärvård i första hand. Och det är det som det här systemet bygger på. Och då är det liksom byggt på evidens och vetenskap utifrån forskningen då. Och det här systemet, man kan säga att det är inte ett kvalitetsregister. Ett kvalitetsregister är en, jag menar, ett register där man skickar in olika uppgifter om patienter och diagnoser. Olika utfall. Hårddata typ. Hårddata kopplat till liksom ganska smala patientgrupper. Men primärvårdskvalitet är ett system som ska kunna beskriva primärvårdens breda population. Ja. Och i primärvården finns ju alla patienter med alla diagnoser.

Håkan
Ja okej, så att ni tar ett större omfång kan man kalla det så. Stämmer. Innehåller det också mjuka värden?

Malin
Ja, en del. Det är lite svårt att fånga in mjuka värden. Det som är med alla såna här uppföljningar, det är att data som man ska följa upp behöver vara mätbar. Och många mjuka värden är inte mätbara.

Håkan
Nej, och då hamnar man kanske inte heller på evidensen på rätt sätt.

Malin
Nej, det kan vara svårt att liksom korsköra de två.

Håkan
Och de mjuka värdena mäts väl på andra sätt kanske, Anna Granervärn?

Anna Granevärn
Ja, det mäts ju på många sätt. Vi mäter ju patientnöjdhet till exempel, det är ju en viktig parameter att mäta. Sen mäter vi ju väldigt mycket annat. Och Anna Sjövall är ju faktiskt våran expert på strukturerad vårdinformation. Och det är ju ett område som är väldigt, väldigt intressant.

Anna Sjövall
Ja, jag skulle säga att Malin är ännu mer expert. Alltså du är ännu mer hands on. Jag kan lite mer på övergripande nivå. Men det är ju otroligt, jag tänker att alla vi tre här är ju inblandade i sånt,hur man fångar dokumentation så att vi kan följa upp det på ett strukturerat sätt. Från inmatning till att vi får ut det. Det är ju ett viktigt område. Och sen väldigt intressant när man börjar titta på det.

Anna Granevärn
Väldigt intressant. Och som diskuteras mycket nu också verkar ju vara det här hur fångar vi upp sånt som är inmatat i liksom mer ostrukturerad och som textmassa med AI till exempel som ska kunna hjälpa oss att strukturera upp det ostrukturerade.

Håkan
Ja! Jobbar du med AI Malin?

Malin
Ja, säkert indirekt tänker jag att jag gör det, utan att veta om det. Men inte så mycket direkt än så länge.

Håkan
Men då är du lite nyfiken på det kanske.

Malin
Ja. Utforskat lite. Det kan ju hjälpa till ganska mycket i samhället.

Håkan
Ja, det kan det. Men just det här med att hitta struktur i texter beroende på hur man nu promptar och frågar och så vidare kan ju, har jag märkt i alla fall i mitt arbete, vara fantastiskt bra verktyg. Nåja, vad är det för typ av data om du skulle beskriva det som ni samlar in då?

Malin
Ja, men det är, i just primärvårdskvalitet så finns det olika typer av data i olika kvalitetsmått. Och det kan handla om datum, patientuppgifter såklart, namn och kön, olika tidsintervaller, yrkesprofessioner, återbesök och sen kan det vara labbvärden av läkemedel. Och det är ju ganska konkret hård data som inte är AI hanterad på något sätt.

Håkan
Och vad gör ni med all den här datan? Vad ska den vara till för?

Malin
Ja, men vi skickar in data i journalerna hela tiden. Medvetet eller så kommer från andra system, till exempel labblistan.

Och det har vi gjort ända sedan vi fick digitala journalsystem. Och innan det så skrev vi på papper.

Det var ju också spännande, men det var ju svårt att använda. Och den datan som vi skickar in hela tiden, det gör vi ju utan att tänka på att vi ska återanvända den. Men det som man gör nu i alla regioner i Sverige är att man återanvänder den datan som man skickar in. Och gör det på ett smart sätt.

Håkan
Vad gör man med all data? Det nya guldet som man brukar kalla det. Vad används den till? Hur går man till väga för att se vart det finns till exempel kvalitetsbrister?

Malin
Man behöver ju ha en referens på något sätt. Är den här datan relevant? Och då finns det ju olika nationella mätningar.

Ja men ungefär så här många procent av befolkningen har hjärtsvikt. Eller osteoporos. Eller vad det nu kan vara. Och då kan vi kolla hur det ser ut hos oss. Är det fler eller är det färre? Eller är det ungefär mitt emellan?

Och är det så att det ligger ungefär mitt emellan så kanske det stämmer. Och är det för få då kan man tänka sig att vi inte registrerar de här diagnoserna i den grad som journalsystemet fångar upp. Utan vi kanske skriver det på ett annat sätt. Och då kan ju den kvalitetssäkringen vara i första hand att man ser till att man skriver diagnoserna.

Håkan
Ja så det liksom rimmar med det här värdet som vi vet är typiskt för i princip hela samhället.

Malin
Ja vi behöver definiera om det är hjärtsvikt till exempel. Och i datavärlden så är det ju ganska snäva indikationer. Dels så behöver ju patienten faktiskt ha diagnosen. Och sen så behöver ju också en läkare vara den som då ställer den diagnosen. Behöver skriva in den i journalen. Eller medicinska sekreterare som kvalitetssäkra att den datan kommer in på rätt patient. I journalmallen på rätt sätt. Så att själva datamålet kan hantera det här sedan i efterhand. Så man kan återanvända den datan.

Håkan
Och jag vänder mig till Anna och Anna. Vad gör de här, de här kunskaperna med att hissa kvaliteten då inom primärvården tänker ni?

Anna Sjövall
Ja men jag tänker när jag tänker på kvalitetsmått som Malin pratar om. Vi är ju ganska duktiga på att prata om produktionsmått sedan tidigare. Att vi mäter liksom antal besök eller antal telefonsamtal.

Sådär och det kan ju vara så att hälso- och sjukvården är ju ofta eller i princip alltid lite mer komplex än så. Hur vet vi att det vi gör är bra? Hur vet vi att vi gör rätt saker tänker jag? Hur vet vi att det här är att vi jobbar enligt de riktlinjer vi ska? Att det är baserat på evidens? Och då tänker jag sådana här kvalitetsmått är otroligt viktigt att kunna följa. Dels på liksom enhetsnivå och som Malin pratar om kvalitetssäkra, hur jobbar vi här?
Men också på en övergripande nivå och kunna jämföra sig kanske internt hos oss men också nationellt. Också för att upptäcka skillnader då.

Vad är det som gör att en region sticker ut på något sätt? Eller vad är det som gör att en hälsocentral sticker ut? Är det något vi behöver göra? Någon insats? Alltså det kan ju ge väldigt mycket information tänker jag. Både till beslutsfattare och till andra.

Håkan
Hur tänker du Anna Granevärn?

Anna Granevärn
Ja men jag tänker att den här informationen är ju superviktig när vi sitter med olika resursfrågor till exempel. Vi ska göra avvägningar, förslag till justeringar. Vi pratar mycket om det här med våra strukturjusterade resultat. Hur ser det ut när vi har justerat för alla de här avarterna som är på olika platser med olika förutsättningar till exempel. Så jag tänker att den här har som en viktig plats i det här också. Sen tänker jag också att vi har ju kunskapsstyrningen som grund där vi väldigt mycket försöker att strukturera upp hur vi gör olika saker och hur ofta ska man träffa och hur många hit och dit. Och sen har vi det personcentrerade arbetssättet där vi anpassar utifrån individ. Och det här blir väl också ett sätt att kunna mäta på hur vi träffar.

Malin
Ja men verkligen och utifrån primärvårdskvalitet så finns det ju dels att man kan följa patienter inom olika diagnosgrupper. Men man kan också följa samsjuklighet och hur vi prioriterar patienterna. Får patienterna som har många diagnoser, får de återbesök som de bör ha utifrån sin samsjuklighet till exempel.

Håkan
Samsjuklighet för en vanlig person som mig, vad innebär det? Är det att man har flera olika diagnoser?

Malin
Ja, precis.

Håkan
Och det är bra om vi förklarar det. För alla jobbar ju inte inom vården som lyssnar på den här podden. Och det är till nytta för när ni ska till exempel lägga budget kan man säga så.

Anna Granevärn
Ja men precis.

Håkan
Ja, här behöver vi skjuta på lite grann för här märker vi att det, eller det här behöver vi dra ifrån lite grann för här har de verkligen, ja okej. Precis. Okej. Vad innebär det i arbetssätt då, Målen? Blir det några förändringar i era arbetssätt?

Malin
Ja men det kan det absolut bli. Det är ju helt upp till verksamheterna själva att använda det här verktyget utefter sina förutsättningar. Men en ganska konkret användning på det här är att man kan ju se, ja men ökar antalet patienter med till exempel osteoporos i primärvården. Får de mer insatser i primärvården nu än vad de gjorde för två år sedan? Vi går ju oftast på känsla men nu kan vi faktiskt se hur det är och då är det lättare för beslutsfattare också att fördela resurserna därefter. Och all data finns ju där.

Sen kan man också, någonting som jag gjorde för några år sedan som också är ganska konkret, det är att vi har tittat på patienter med många läkemedel.

Det kallas också för polyfarmaci.

Och där har man i studier sett att ju fler läkemedel som en patient har desto större risk finns det för att läkemedlen krockar med varandra.

Att man får biverkningar som man inte vill ha till exempel.

Eller som går att undvika.

Och då så gjorde vi så att vi kikade på de patienter som hade haft, som hade väldigt många läkemedel som inte hade haft en läkemedel en gång som var registrerad.

Och så kopplade vi in en farmaceut som fick träffa de här patienterna och kolla igenom symptomen och så. Och sen så en läkare som knöt ihop säcken på slutet och det blev väldigt, väldigt bra.

Håkan
Ja, då samverkade ni lite över gränser så här och lyckades klura ut att här kan vi göra det här för att det ska bli bättre för den här individen.

Malin
Precis, och jobba verkligen hands on med team kring patienten. Och man kan hitta de där ingångarna på ett lättare sätt med det här systemet. Och säga, vad är det som vi behöver jobba med hos oss? Vad kan man använda de här siffrorna till? Och de ser ju olika ut på olika ställen.

Håkan
Kan det vara så här, nu står jag bara och tänker med att jag pratar. Vi säger att media rapporterar om att nu ökar den här typen av åkomma, det ökar här borta. Och så rapporterar man om det. Kan det vara ett resultat av att ni har gjort ett primärvårdskvalitetsarbete? Är du med hur jag menar?

Malin
Ja.

Håkan
Men det betyder kanske inte att just den här symptomen egentligen ökar utan ni har upptäckt att det är fler som registrerar.

Malin
Ja, precis. Och så är det ganska mycket när man börjar prata om saker och ting så ökar de. Och det finns ju studier på det också. Om det är en faktisk ökning eller om det är en icke-faktisk så.

Håkan
Ja, men då är det datan som egentligen ökar. Och nu är jag ute och vacklar lite grann här. Datan ökar men det betyder inte att människor är sjukare. Är du med vad jag menar?

Malin
Absolut.

Håkan
Vad intressant.

Malin
Om jag tänker så här, datan på det som vi kan mäta ökar ju. Vi kan inte analysera det som vi inte kan mäta utan då går vi lite mer på känn och det tror jag är farligt.

Håkan
Om vi tar en enkel åkomma som nageltrång.
Och så har inte det liksom landat i ert dataflöde riktigt.
Det har blivit lite olika så här. Det var något fel på tån. Kanske man har skrivit eller något sånt där. Men när man bestämmer sig för att diagnosen är nageltrång då ökar det.
Och så kanske media hakar på där och rapporterar att i Brunflo ökar nu andelen nageltrång med 150%. Är du med vad jag menar?

Malin
Ja.

Håkan
Vad intressant. Så stod jag och tänkte. Men det kanske gör det lite mer lättbegripligt för den som också lyssnar. Vad kan det mer betyda? Betyder det någonting ekonomiskt Anna Granevärn? För du pysslar ju rätt mycket med ekonomi runt sjukhuset och det du är satt att göra. Du tittar ju också med de glasögonen.

Anna Granevärn
Ja men precis. Ja, det tänker jag att det kan det väl säkert göra. Och framförallt när man analyserar på sin egen enhet.

Att man kan se olika mönster eller hur jobbar vi jämfört mot, hur jobbar andra?

Och hitta sina effektiviseringar. Men det är väl inte så ofta att jag går in och petar i det. Utan det här tror jag det behöver vara verksamhetsdrivet.

Håkan
Jag menar inte att du är där och detaljpetar men när du slår ner huvudet på kudden ibland kanske du tänker ”jag hoppas det går bra”.

Anna Granevärn
Ja det tänker jag varje kväll.

Håkan
Är det så också Malin att man hittar saker och ting som blir effektivare?

Malin
Absolut. Det jag tänker utifrån primärvårdskvalitetsmantra, det är lite grann att rätt patient ska få rätt vård i rätt tid.

Och det är ju resurseffektivt så att de inte behöver söka åter för kanske någonting som man har kunnat ha gjort tidigare.

Så en proaktiv uppföljning hos våra kroniker är ju jätte- jätteviktigt att ta hand om för dem.

Så de känner sig trygg och har en bra plan. Och det sparar ju pengar. Sen har vi ju onödig sjukhusinläggning. Där kan man också jobba proaktivt.
Svårt att mäta för de tomma platserna beläggs ju av andra patienter. Men det blir ju ändå en stor vinst för de patienter som slipper läggas in.

Håkan
Ja precis. För att de kanske inte vill vara på sjukhuset om de egentligen inte behöver.

Malin
Nej.

Håkan
Om man tittar på de här bitarna med arbetsmiljö och hur ni har det där du jobbar och känner stolthet över det ni gör och sådana här saker. Spelar då det här stor roll tycker du?

Det är ju ett verktyg som man kan använda för att spegla verksamheten. Sen kan man göra det på olika sätt. Och jag tänker också att man har ledare som förstår hur man kan använda systemet så kan man göra det på olika sätt under året också. Och där har ju vi i våran arbetsgrupp.

I Östersund har vi ett årshjul men det ser ju inte likadant ut i andra närvårdsområden och sådär.
Så jag tänker att det är någonting som man verkligen kan anamma för att visa personalen att personalen själv kan gå in och titta på sin egen data.

Och det är det som är så unikt med det här.

Att är man intresserad av, om man är astmakolsköterska till exempel, då kan man gå in och kolla på de patienter som jag har träffat sista halvåret. Vad har de fått för några utfall egentligen? Har jag tagit vikt på dem? Så det är väldigt hands on, det är det.

Håkan
Händer det något med förtroendet för primärvården från oss medborgare när ni jobbar på det här sättet?

Malin
Jag tänker att patienterna ska ju inte märka helst vad vi håller på med på sidan av. Det ska ju liksom rulla på.

Håkan
Och det kanske vi inte tänker heller utan vi räknar med att det ska vara fungerade.

Men någonstans kan man ju ändå som medborgare känna att det här är en kanonhälsocentral. För jag får alltid så bra eller rätt vård.

Anna Granevärn
Ja, eller bra bemötande. Och det kan man ju inte heller mäta.

Håkan
Nej, det är det mjuka värdet.

Malin
Ja, precis. Och det är också någonting som man behöver ta hänsyn till när man pratar om datadriven vård. Allting som man kan mäta är inte relevant att mäta. Och det som man vill mäta kanske inte går att mäta. Och hitta en balans däremellan. Och data är ju bara data egentligen. Det är ju vad man gör med den som är viktigt. Det är hur man anpassar verksamheten efter den.

Håkan
Är det svårt att hitta den där balansen då? Eller är det en rak utstakad väg för att hit vi ska?

Malin
Det är svårt för det är väldigt mycket data. Och all data behöver ju liksom vara hyfsat okej och rätt för att kunna använda den. Och där kommer min roll in som verksamhetsutvecklare också. Att gå in och hjälpa till att validera olika siffror. Ja men stämmer verkligen det här med de här förskrivningarna?

För något år sedan så hade vi siffror som stack ut när det gällde lunginflammationer. Och varför då? Vi har ju inte någon friskare luft hos oss än någon annan del.

Håkan
Alltså var det färre lunginflammationer?

MalinJa men precis. Men då var det ju en registreringsdel i det hela. Då hittade vi en konstig avvikelse hos sekreterarna, när de skriver ut diktatet, det datumet. Så då fick vi liksom ta kontakt med datalagret och gick den vägen. Vad är det här?
Och sen så skruvar de på det lite grann och så blir det rätt siffror. Så det kan vara sånt också. Man behöver vara ödmjuk när man kollar på all data egentligen.

Håkan
Den är inte alltid absolut huggen i sten?

Malin
Nej. Vad spännande.

Håkan
Men går man tillbaka och justerar då i statistik också då? Eller i den data som man har historiskt?

Malin
Ja, ofta så justerar den sig själv. När man kalibrerar de rapporter som är fel.

Håkan
Så plötsligt så hade fler lunginflammation då?

Malin
Ja, eller rätt antal.

Håkan
Ja, vad intressant. Vad är det du gillar med det här jobbet?

Malin
Oj.

Håkan
Vad är det som driver dig?

Malin
Ja, men det är så konkret. Och det är brett, men det är också en liten akilleshäl. Vart ska vi börja någonstans? Ska vi börja med återbesök för patienter med demens? Ja, men de kanske också är överrepresenterade på särskilt boende. Så de får kanske sina återbesök i alla fall. Men kanske vi kan kolla på någonting annat. Ska vi kolla på urininkontinens? Eller ska vi kolla på depression? Eller olika behandlingsutfall och sådär. Så det är väl snarare det som är både roligast och svårast, skulle jag säga.

Håkan
Ja. Det låter som otroligt komplext. Jag skulle inte vilja ha ditt jobb.

Men jag är kanske inte lagd åt det hållet.

Malin
Nej, precis. Och sen är jag en stödfunktion i det hela. Så vi har ju vår verksamhetsplan att förhålla oss till. Och jag hjälper till i de frågorna. Men sen kan det vara saker utanför verksamhetsplanen som jag vill följa också. Och det är väl där som det blir lite mer navigerande och utbildningsinsatser och så.

Håkan
Hur kopplar man på den stora draken på det här då? Färdplan 2030 och personcentrerad- och nära vård.

Anna Granevärn
Ja, men det är väl på väldigt många sätt, tänker jag, i det här. För det här är ju en jättedataresa också samtidigt, hela färdplan 2030.
Att vi ska ha ut rätt data att kunna följa saker på ett relevant sätt så vi har bra beslutsunderlag.

Det är ju delar som liksom dockar an i de här milstolparna som vi har lyft fram som handlar om just de bitarna med rätt registrering.

Och intäktssäkring är ju som en del.

Och det finns ju kopplingar även till de uppdrag vi har från våra politiker i VP. Där vi behöver säkra upp vissa effekter.

Håkan
VP-verksamhetsplan alltså?

Anna Granevärn
Ja, men precis.

Håkan
Ja, vill du säga något mer om det uppdraget?

Hur ni dockar i det?

Anna Granevärn
Ja, men ska vi ta produktions- och kapacitetsstyrning till exempel. Det är ju ett ganska bra exempel där vi jobbar strukturerat med data och med planering och behov. Kartlägger vad är det vi behöver göra för någonting och med vilka resurser. Och som också handlar om det här som du var inne på Malin med att rätt patient får rätt hjälp i rätt tid.
För köer kostar också.
Och det är kanske lätt att man då hamnar in på några extra besök emellan i väntan på åtgärd.
Så produktions- och kapacitetsstyrning är ju en sån.

Håkan
Alltså extra besök som kanske då var helt onödiga. Sjövall, jag såg att du stod också och sträckte på dig.

Anna Sjövall
Nej, men jag tänkte just från direkt från primärvårdskvalitet.
Det är ju en sån sak som har kommit från verksamheten in i verksamhetsplanen om man ska ta den kopplingen.
Det är ju kontinuitet.
Att det finns ju ett sånt mått i just primärvården.
Det har ju specialiserad vård eterfrågat och det skulle ju vi också behöva.

Men det är ju bara vad jag vet, primärvården som har ett sånt mått som det finns evidens på att det spelar roll.

Så det följer vi ju i verksamhetsplanen.

Det är ju ändå ett steg i rätt riktning att vi också mäter.

Vi måste ju mäta en massa andra hårda fakta men vi behöver också ha med de här vissa kvalitetsindikatorerna på att vi gör rätt saker.

Vilket på sikt tänker jag, även om vi inte får en, att det syns på sista raden på en gång så tänker jag att hela tiden om vi jobbar på sikt.

Vi har en äldre befolkning, vi har färre som är i arbetsför ålder, vi behöver jobba på bättre sätt.

Både effektivare men också med kanske högre kvalitet så att vi håller oss friska, tänker jag. Och då är det också sådana saker som Malin och hennes kollegor jobbar med utvidgad primärvård.

Då försöker vi hitta hur, nu är väl inte allting därifrån primärvårdskvalitet men hur mäter vi det då?

Och ser att vi rör oss i rätt riktning.

Att de här patienterna får hjälp så att de inte hamnar på sjukhus, inte åker i ambulans i onödan. Det ska man göra när man behöver såklart. Men jag tänker att allting är ju också kopplat till ekonomi även om man inte ser effekten precis här och nu.

Anna Granevärn
Precis och även det vi pratade om i förra avsnittet, om fastläkare i primärvården också kontinuiteten där.

Håkan
Sådana siffror blir rätt vård kan man säga så?

Anna Granevärn
Ja.

Håkan
Eller datan blir?

Anna Granevärn
Ja eller när patienterna får den rätta vården de ska ha helt enkelt. Siffrorna är ju egentligen sekundära men det är också våra förutsättningar att förhålla oss till. Att vi har den här pengarpungen som inte är särskilt tung men den ska räcka till att vi ska kunna uppfylla de krav som vi har på oss. Både lagmässigt sätt men sen också från våra politiker. Vad gör vi med de pengarna? Hur fördelar vi dem?
Och då kan man ju använda olika system, inte bara primärvårdskvalitet men också se hur vi fördelar de här resurserna på bästa sätt.
Och vad ska vi sluta göra?
Finns det mer saker som patienterna kan ta över själv och då behöver vi definiera det. Och kvalitetssäkra så det sker på ett säkert sätt. Och så ska vi mäta det under tiden. Hur ska det mätas? Behöver det mätas ens? Och sen så tänker jag också att vi behöver få mer patientperspektivet någonstans i det här. Och det är ju svårt. Men det är någonting som jag tror kommer att komma framöver. När vi har en större bred nationell plattform för patientrapporterad data. Det är ingenting som vi kan lösa själva hos oss utan vi behöver samverka med hela landet.

Håkan
Ja ni hör det än mer än man tror som pågår bakom kulisserna om man får kalla det så. Som är till nytta. Någonstans måste det också komma till nytta då för politiken som ska ta beslut. Använder de den här typen av data och i rapporter och annat underlag?

Anna Granevärn
Ja, vi rapporterar ju till nämnden ett antal gånger per år i våra delårs och årsrapport. Och där finns ju väldigt många olika data. Anna Sjövall är väl en av dem som har varit flitig med att hjälpa till med den här datan också över åren.

Anna Sjövall
Ja, och inte bara datan utan också analysen av data. Jag tänker att där är ju data och kan man inte förhålla sig till den vet man kanske inte alltid vad man ser för någonting. Så där är ju också ett sätt, då behöver vi ju kanske hjälpa ibland.

Håkan
Ja, men när regiondirektören skriver fram sitt ”tjut” som det heter till politiken så har hon något att stå på.

Och där bygger ju allting på, eller mycket bygger ju på den data ni kan få ut och vilka analyser ni gör och vad ni lyfter upp då från och sen vidare till dig och till nämnden och sådär.

Anna Granevärn
Det är ju väldigt många nyckeltal i den här rapporten, till exempel, som vi följer upp och rapporterar på. Men det är precis som du säger att analysen är ju viktig. Det är ju som korta kommentarer ofta på just bara själva nyckeltalen, men det visar ju ändå om det går åt rätt håll.

Håkan
Ditt jobb är viktigt, Malin!

Malin
Mm. Och jag tänker att utifrån primärvårdskvalitetsperspektiv så är det ju gjort för att man ska kunna analysera sin egen data på den egna hälsocentralen. Och kanske till och med sina egna patienter. Och är du chef eller har en MLU, alltså en läkare med medicinsk ledningsuppdrag, eller en PLA, nära knuten då, så kan du ju kika på hela verksamheten.

Håkan
Så det är ganska enkelt för den som är chef på en hälsocentral att kunna läsa ut och kika på?

Malin
Ja, alla har behörigheter kan gå in och man behöver ju ha en utökad behörighet såklart om man ska kolla på patienter som man inte har träffat, men det är ju reglerat.

Håkan
Och då kan den börja skruva lite på saker sådär?

Malin
Det är ju deras uppdrag.

Håkan
Ja, vad kul.
Vad skönt.

Malin
Ja.

Håkan
Vad tryggt det känns.

Malin
Man kan gå in och peta mycket man vill, man förstör ingenting. Det enda man gör är att man analyserar liksom, ja men hur funkar det hos oss? Varför ser det ut så här?

Håkan
Ja. Men vart kommer allt det här ifrån Malin? Hur har det liksom vuxit fram?

Malin
Det är ju det här ifrån Malinat, det har funnits lite olika former, men i den form som finns nu så ligger själva arbetsgruppen under SKR. Ja. Och där, sen 2015 så finns det en nationell arbetsgrupp som representeras av läkare, distriktssköterska, fysioterapeut, psykolog och där vi sitter tillsammans och diskuterar de olika områdena som vi behöver ha koll på i primärvården. Och då har vi olika arbetsuppgiftet, vi har också ett årshjul där vi kikar på.

Håkan
Men du är med i den här nationella...

Malin
Jag råkar vara det.

Håkan
Ja det hörs. Jag tyckte vi hörde att du nämnde det lite sådär blygt.

Malin
Ja, precis. Jag sitter med i den nationella arbetsgruppen också.

Håkan
Ja, du sitter med i den nationella arbetsgruppen, det är bra.

Ja. Vilken kraft ni har här.

Anna Granevärn
Ja, det är fantastiskt. Bra. Vi är jätteglada. En förförståelse här, precis.

Malin
Men själva systemet används i hela Sverige, alla regioner och 97% av Sveriges hälso- eller vårdcentraler. Så det är ju liksom ett verktyg som är utbrett. Och då har man ju kikat på vad är det man vill följa i primärvården och vad är det man kanske behöver avveckla. För det har vuxit och blivit väldigt, väldigt stort. Och det är ju också lite intressant för att det är ju så verkligheten ser ut. Primärvården ska göra allting. Och vi ska följa, bli involverade mer eller mindre i alla vårdförlopp. Och vi ska liksom prioritera våra resurser. Och då får man försöka prioritera i uppföljningen också. För man kan inte, jag tror att vi har runt 400 uppföljningsindikatorer. Och det är ganska svårt, man följer ju inte allihop utan det som är relevant då.

Håkan
Så nageltrånget ryker kanske.

Malin
Sen länge. Ja.

Håkan
Jag förstår. Men det handlar ju också om idag att vi ska ta ansvar för vår egen hälsa i större utsträckning. Det ligger ju liksom också i fatet på oss. Men det du berättade här nu, det är ju inte utan stolthet du berättar det tycker jag.

Malin
Nej vad bra. Jag är ju väldigt stolt över det här.

Håkan
Ja det är bra, det ska man vara. Kul, grattis.

Malin
Tack.

Håkan
Roligt att du är med där. Nu ska vi ta och glida över på vårt eget välmående höll jag på att säga. Jag var lite risig några dagar.

Anna Granevärn
Men nu är det bättre eller?

Håkan
Ja det börjar bli. Jag har varit lite snorig. Jag tror inte jag smittar. Det kanske borde jag ha sagt innan.

Men jag har inte legat däckad. Det var lite snor och lite harkel. sådär. Kanske har ni hört på min röst sådär.

Anna Granevärn
Ja.

Anna Sjövall
Ja, lite kanske. Ja. Jag har inte tänkt på det.

Håkan
Jag har tränat lite lätt i alla fall. Hållit igång lite grann sådär. Ja. Ja. Inte för mycket men. Lite lagom.

Ja, lite lagom. Det kan ju också bli lite plågsamt när det är så kallt att rösten kan påverkas lite. Jag håller mig inne. Ja.

Jag har inte åkt några skidor sedan mellan dagarna.

Anna Granevärn
Nej, det är ju länge sedan.

Håkan
Ja, det är länge sedan. Du då, Anna Granevärn. Har du varit ute och kört som vanligt? Några lopp?

Anna Granevärn
Ja, nu är det ju långlopp nästan varje helg.

Håkan
Ja, vad kul för dig.

Anna Granevärn
Ja, det är jättekul. Det är ett väldigt socialt sätt att köra sina långpass på. Som jag passar på den här vintern då. Det finns fantastiskt många fina långlopp och ibland finns det ju någon liten historia bakom de här loppen också. Hur de har uppkommit. Att det har varit något krig eller någon kung eller någon som har...

Håkan
Ja, inte bara Gustav Vasa som har...

Anna Granevärn
Nej, det finns fler exempel.

Håkan
Det är andra härjare som har skapat minnen i form av långlopp.

Anna Granevärn
Ja, så det finns mycket, mycket fint att uppleva. Och det är ju en del av den jämtländska kulturen, tänker jag också. Just de loppen som går här i Jämtland.

Håkan
Ja, vad fint du sa det.

Sjövall det har ju varit lite svinkallt några dagar. För inte är du väl ute och springer då, eller?

Anna Sjövall
Jo.

Ja, fast det blir mycket löpband. Jag är fruktansvärt trött på löpband. Men jag sprang långpass utomhus i söndags. Det var så otroligt skönt att vara utomhus.

Håkan
Men då var det lite mildare.

Anna Sjövall
Ja, då fick jag passa på.

Håkan
Idag när vi spelar in så är det väl en 14-15 minus sådär.

Anna Sjövall
Ja, precis. Ja, jag sprang igår också. Men lite längre i söndags då.

Håkan
Ja, nu är alla nyårslöften igång.

Anna Sjövall
Ja, och alla springer. Så det är väldigt bra.

Håkan
Nu är det trångt vid bänkpressen. Där har man ju stått och köat.

Anna Sjövall
Det är mer kö vid löpbandet faktiskt.

Håkan
Ja, men det är väl bra att det blir en sån här liten skjuts på människor efter årsskiftet. Så får man ju hoppas att många håller i då.

Anna Sjövall
Ja, verkligen.

Håkan
Jag vill bara rätta mig själv lite grann. Det är inte så att jag har varit helt... Ni kanske tror att jag inte har gjort något.

Anna Granevärn
Nej, det tror jag inte.

Håkan
Men det har jag gjort. Jag vill bara vara tydlig med det.

Anna Granevärn
Den kom tidigt den här gången. Ångesten.

Håkan
Ja, jag kände den bara rann över mig. Redan innan Malin fick säga något. Ja, det var en enorm ryggsäck jag fick på mig direkt.

Anna Granevärn
Ja, men då har du lättat...

Håkan
Ja, men jag har hållit i träningen. Men jag har senaste dagarna tagit det lite lugnt. Malin, hur gör du för att uppnå välmående och sådana här saker? Vi pratar ju mycket motion här nu, hör du. Hur gör du?

Malin
Ja, men jag tänkte slå ett litet slag för andra saker. Inte för att jag tycker att det är dåligt att motionera på något sätt. Men det finns ju ganska många som inte klarar av det. Jag skulle vilja berätta för folk att det finns olika typer av volontärarbete. Jag har hittat en som jag tycker är superroligt som heter Äldrekontakt.

Där jag har klivit på som gruppledare. Ja, och det går ut på att försöka och slå ihjäl den här ensamheten som många är utsatt för. Den ofrivilliga ensamheten.

Håkan
Den ofrivilliga ensamheten.

Malin
Vanligt bland äldre men även hos andra människor då. Det finns bland annat den här organisationen som har dragit igång. Det finns 160 grupper i Sverige som jobbar med det här och det är ju ideellt arbete. Det är superkul. Det är bra för ens egen ego också.

Håkan
Men varför är det viktigt?

Malin
Ja men vi är ju flockdjur. Vi behöver umgås. Och på olika sätt. Och den här organisationen är så fantastisk. För då hjälper man till när man kan. Och någon bakar. Någon hämtar någon dam eller farbror. Och så träffas man på ett ställe. Och så sitter man där med levande ljus och pratar lite skit i två timmar.

Håkan
Umgås helt enkelt.

Malin
Och umgås, precis. Väldigt bra för välmåendet. Och de är så glada när de åker därifrån.

Håkan
Men du sa någonting här innan vi började spela in. Att ofrivillig ensamhet leder också till ohälsa.

Malin
Ja det gör det. Det blir ju en stress på kroppen. Och det är någonting som jag tänker att hela samhället kan vara med och bidra med. Alltså ökad folkhälsa. Och det kan man göra på så många olika sätt. Man behöver inte träffa främlingar. Men man kan hjälpa någon och packa någon påse. När man är ute och handlar. Eller hålla upp någon dörr. Eller prata med någon på bussplatsen. Som man kanske aldrig skulle göra annars eller så.

Håkan
Ja. Vad härligt. Vad är det som driver dig då? Att ta dig an detta volontärsuppdrag. För så är inte vi alla människor.

Malin
Nej. Men jag är i den delen av livet nu. Där jag kan göra det. Och då tänker jag. Nu jäklar. Ska jag få tummen ur. Och det är superkul att göra det.

Håkan
Ja. Vad ger det dig då personligen?

Malin
Ja men att träffa nya människor. Och jag tycker också om den här äldre generationen. De har så mycket att ge. Ja. Och lyssna på dem. Sen får man ju lära sig jättemycket. De är roliga.

Håkan
De har ju varit med ett tag. De är luttrade. Och har gjort allt annat som. vi andra ska göra. Men som ni andra ska göra.

De behöver få ett forum för att dela med sig av det också. Tänker jag. Tänka sig lyssnad på.

Är det mycket tabu kring det? Är det svårt att prata om för andra?

Malin
Ja men jag tänker Sverige har väl kanske inte riktigt den kulturen. Att man pratar med andra. Alltså äldre generationer. Om det inte ger någonting själv. Kanske lön. Eller andra saker. Med att det verkar som att det kanske håller på att vända. Jag hoppas det.

Håkan
Ja. Så att vara nära varandra. Och ta hand om varandra lite mer. Det skulle vi alla kanske må lite bättre av.

Malin
Jag tror det.

Håkan
Tack för att du delade med dig av det. Och tack för att du kom hit. Och ville vara med i podden.

Malin
Tack för att jag fick komma hit.

Håkan
Vårdens utveckling i region Jämtland Härjedalen heter podden. Och du är välkommen tillbaka. Du hör av dig till Sjövall som vanligt. Eller hur?

Anna Sjövall
Ja absolut. Man får alltid av sig till mig.

Håkan
Vi har ju några spännande gäster på gång framöver också.

Anna Sjövall
Ja.

Håkan
Ja. Ska vi säga något om dem?

Anna Sjövall
Ja det kan vi göra. Ja. Ja vi ska prata med ungdomsmottagningen. Om deras filmprojekt som de har haft och precis lanserat.

Håkan
Ja just det.

Anna Sjövall
Och sen ska vi träffa Tomas Fritz igen. Och prata om uppdatering av färdplan 2030.

Håkan
Just det. Då ska vi borra i den.

Anna Sjövall
Precis.

Anna Sjövall
Och sen har vi Håkan Fureman också i kö.

Håkan
Du ser.

Anna Sjövall
Ja.

Håkan
Där radar vi upp dem.

Anna Sjövall
Ja precis.

Håkan
Ja det är bra. Hörrni tack för att ni har lyssnat. Och tack till er Anna Granevärn och Anna Sjövall också.

ALLA
Tack Tack.