En flicka som pekar med en pinne på en karta. 1800-talsmiljö skolanFörstora bilden

Fredrika var en så kallad monitör, som fick hjälpa sin lärare att undervisa klasskamraterna. Hon var en flitig elev.

Med barnen i fokus – Folkskolan firar 175 år

Från katekesrabblande husförhör under prästens stränga argusöga till dagens fria skolval. Mycket har hänt sedan folkskolereformen genomfördes 1842, och ett smakprov med mersmak visas just nu på Jamtli där utställningen ”En sagolik skola” bjuder besökarna att haka på en tidsresa med många spännande stopp.

Både skolan och läraryrket har utvecklats oerhört mycket under årens lopp, men kärnpunkten är ändå skolans demokratiska roll i vårt svenska samhälle kopplat till kampen för alla barns rätt till skolgång.

- Idag har alla barn rätt till gratis skola, men det var långt ifrån verkligheten tidigare, konstaterar Eva-Lis Sirén ordförande för Lärarstiftelsen.

En kvinna står framför en stor modell av en barnbokFörstora bilden

Eva-Lis Sirén ordförande Lärarstiftelsen

Endast det bästa är gott nog åt barnen

Visste ni till exempel att Selma Lagerlöf år 1901 fick i uppdrag av dåvarande Sveriges Allmänna Folkskollärarförening att göra en ny läsebok, och att hon efter två års research och arbete slutligen kunde presentera sitt mästerverk ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. Till sin hjälp hade hon folkskollärare från de olika landskapen, vilka alla bidrog med berättelser och beskrivningar av naturen och miljöerna i sina respektive hemtrakter. Boken kom att bli enormt uppskattad i skolorna, och översattes till 60 språk. Men Selma var långt ifrån den enda författaren eller konstnären som drog sitt strå till folkskoleskatten. Hon befann sig i gott sällskap med kända namn som Carl och Karin Larsson, Jenny Nyström och Elsa Beskow. De skapade fantasifulla och vackra böcker, tidskrifter, bilder och skolplanscher. Alla arbetade de enligt mottot; ”Endast det bästa är gott nog åt barnen”.

En plansch från förr med ord och bokstäver att stavaFörstora bilden

En bokstavsplansch från flydda tider

Frisk luft, grönsaker och borstade tänder

År 1936 togs beslutet att alla barn hade rätt att gå 7 år i folkskolan istället för som tidigare endast 6 år. Inom skolans väggar fanns nu också både skolläkare och skolsystrar som kunde hålla koll på barnens hälsa. I folkskolan lärdes det ut vad barnen själva kunde göra för att må bra. Bland annat propagerades det för frisk luft och rörelse utomhus, att vädra hemma, tvätta sig från topp till tå och inte glömma bort tandborstningen. Att skippa kaffet till förmån för ett glas mjölk, och att äta mycket grönsaker. Barnen i sin tur kunde sedan påverka sina föräldrars vanor.

En träbänk med sand i för stavningsträning förr i tidenFörstora bilden

I sandbänken fick de små barnen öva på att forma bokstäver. Enkelt kunde dom stryka ut och börja om i sanden.

Du kommer att känna igen både det ena och det andra

När jag var liten trodde jag att allt som visades på museum kom från forntiden. Men det är ju inte sant. I utställningen ”En sagolik skola” kan jag nästan lova dig att du kommer att stanna till vid någon monter bara för att med nostalgi i rösten ropa till;

- En sån där gympapåse hade ju jag också! Eller;

- Den där planschen satt på väggen i mitt klassrum i småskolan! Eller kanske;

- Herregud, Nu ska vi sjunga, i vilken låda hemma på vinden har jag packat ner den?

Gör som jag – stick hem och leta fram den och andra skatter från skoltiden. Läs, skratta, gråt en skvätt och framför allt minns den tid som flytt men som ibland känns som vore det igår.

Tre färgglada läseböcker från förrFörstora bilden

Visst minns många av er läsare dessa gamla godingar?

Utställningen ”En sagolik skola” visas på Jamtli från den 6 april till den 25 augusti.

Text & Foto: Lena Manneby

3 av 4 gillar detta