Jane Garli – expertresurs i Nationella arbetsgruppen migrän

- Jag har intresserat mig för migränpatienter i många år, och år 2020 skrev jag min mastersuppsats på temat yogabehandling vid migrän.

Jane Garli är specialistfysioterapeut på Neurologimottagningen på Östersunds sjukhus, och sedan två år tillbaka engagerad i den nationella arbetsgruppen, NAG, för migrän i Sverige.

I gruppen som totalt består av cirka 10–12 personer får Jane Garli representera sin yrkeskategori, och det för hela Sverige.

- Det är roligt och givande, och jag känner att jag verkligen kunnat påverka! Jag hoppas att gruppens arbete även ska bli givande för landets och länets migränpatienter, säger hon.

Riktlinjer saknas

Det har hittills aldrig funnits några nationella riktlinjer när det gäller behandlingen av landets migränpatienter. Men både Huvudvärkssällskapet; föreningen för verksamma inom huvudvärksområdet, inom Läkarföreningen för huvudvärk och Huvudvärksförbundet, vilket är patientföreningen, har under många år jobbat för att det ska utarbetas sådana.

- Vården idag är väldigt ojämlik, och många är underbehandlade. Många vet inte ens vad det finns för farmakologisk och icke farmakologisk vård att söka, berättar Jane Garli och fortsätter;

- Idag ser det väldigt olika ut i landets kommuner när det gäller behandlingsutbudet, och hur många som faktiskt får behandling. Jämtland ligger tyvärr långt ner på listan över hur många som idag erbjuds behandling för sin kroniska migrän.

Läget i länet

Neurologimottagningen på Östersunds sjukhus har idag runt hundratalet migränpatienter som står i kontakt med dem. Tittar man på prevalenssiffror däremot så bor det cirka 2000 personer i länet som lider av kronisk migrän. Det innebär i klarspråk att dessa personer drabbas av minst 15 huvudvärksdagar per månad varav åtta av dessa är migrän. Då klassas problemet som kronisk migrän.

- Det är så väldigt mycket mer lidande förknippat med migrän jämfört med spänningshuvudvärk, konstaterar Jane Garli och utvecklar;

- Det är handikappande och påverkar studier, arbete och familjerelationer. Kort sagt hela livssituationen. Livet blir svårt att planera, och det blir ofta många sjukskrivningsdagar varje månad.

Migrän – delvis en gåta

Vissa former av migrän finns kartlagda som ärftliga. Det är de facto en kronisk neurologisk sjukdom som varierar under livsspannet, men där man idag inte säkert vet varför vissa personer drabbas mer än andra, och andra inte alls. Det man ska komma ihåg är att det handlar om ett kroniskt smärttillstånd, vilket inte är lätt att förhålla sig till alla dagar.

Arbetsgruppen hoppas att deras arbete ska leda fram till att vården för landets migränpatienter blir mer jämlik, och att fler ska få vård för sin migrän än idag. Arbetsgruppen vill även nå dit att man kan förebygga att fler patienter inte går från så kallad episodisk migrän över till mer högfrekvent eller kronisk sådan.

Livsstil och egenvård är viktigt

Efter att vården kartlagt migränsituationen för den enskilde individen kan det bli fråga om en mix av medicin och annan behandling, till exempel stresshantering såsom avslappningsövningar och andningsövningar. Akupunktur och konditionsträning är annat som har hög evidens. Kopplat till detta kan migränpatienterna även gnissla tänder eller spänna käkarna omedvetet i sömnen, och då remitteras de ibland till Specialisttandvården för vidare hjälp med exempelvis bettskena.

- Vi lär inte våra patienter att utesluta för mycket, däremot prova och se om ändrade vanor på något sätt har en positiv effekt. Om inte, återgå till gamla vanor om du vill. Det handlar hela tiden om en balans för en så hög livskvalitet som möjligt, slår Jane Garli fast.

Som patientgrupp betraktat är effekten av olika behandlingar spretig. Många svarar jättebra på behandling, medan andra påvisar en marginell förbättring.

- Jag känner att jag gjort stor nytta i arbetsgruppen, och framför allt kunnat belägga hur viktigt det är att yrkesgrupper som fysioterapeut, sjuksköterska, kurator eller psykolog ska komma in tidigare i förloppet, för att försöka minska risken för att den episodiska migränen utvecklas till mer högfrekvent eller kronisk migrän. Många läkemedel har mycket biverkningar för patienterna, så om den icke farmakologiska delen av behandlingen kan stötta upp här kan det betyda mycket för den totala effekten och livskvaliteten, rundar Jane Garli av.

Text & Foto: Lena Manneby