en person sitter på en pall i ett undersökningsrumFörstora bilden

Undersköterskan Elin Höggren har varit så engagerad i jobbet med sexuella övergrepp och våldsutsatta patienter att hon ägnat en del av sin egen fritid åt arbetet och åt att utbilda sig i ämnet. Foto: Sara Rönnberg

Hon höjer akutmottagningens kompetens kring spårsäkring efter våld och sexuella övergrepp

När våldsutsatta eller patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp kommer till akutmottagningen kan det vara avgörande för polisutredning och rättsprocesser att spår samlas in och dokumenteras – och för patienternas trygghet att de blir mottagna på ett bra sätt. Undersköterskan Elin Höggren ser till att personalen har rätt kompetens.

– När man kommer hit efter ett sexuellt övergrepp kan det vara starten på en hel rättsprocess som kommer sedan. När man lämnar akuten är det inte som att man gipsat en arm och kommer tillbaka om tolv veckor för att se så det är riktigt läkt – det här är i värsta fall en läkeprocess som kan pågå hela livet. Det är inte över för att patienten lämnar sjukhuset. Det börjar på något sätt här, säger Elin Höggren, undersköterska på akutmottagningen vid Östersunds sjukhus.

Hon brinner för sitt arbete, det märks tydligt när Elin Höggren med stadig röst beskriver det hon jobbar med. Just nu är hon i färd med att sätta samman ett utbildningsmaterial kring våld i nära relationer och våld mot barn som riktar sig till hennes kollegor. När det är färdigt ska hela personalstyrkan på akutmottagningen genomföra utbildningen.

Ett öppnat väggskåp med pärmar, kuvert, boxar och provtagningsmaterial i.Förstora bilden

Boxarna med polisens så kallade "rape-kit" finns i undersökningsrummet för gynekologipatienter på akutmottagningen. Foto: Sara Rönnberg

Trygga med polisens "rape-kit"

Elin Höggren har jobbat som undersköterska på akutmottagningen sedan 2010. För fyra år sedan fick hon ansvar för de så kallade ”rape-kit” (rape är det engelska ordet för våldtäxt, reds. anm.), eller spårsäkringssatser efter sexuella övergrepp som de officiellt heter, som finns på akutmottagningen. Kiten består av en låda från polisen som innehåller material, som tops och tejp, och instruktioner för att kunna samla in och dokumentera till exempel dna-spår från förövare och skador på kroppen hos patienten samt en beskrivning med frågor som är viktiga att ställa till den utsatta.

För två år sedan valde Elin Höggren att på eget initiativ vidareutbilda sig. Hon läste två kurser i Uppsala, en kurs om mäns våld mot kvinnor för yrkesverksamma och en utbildarkurs för att kunna sprida kunskapen vidare.

Sedan dess har hon jobbat med rutiner kring mottagandet av patienter som blivit utsatt för sexuella övergrepp. Hon har gjort i ordning pärmar med checklistor och information om vad man ska tänka på och hur man går tillväga för att undersöka en utsatt patient. Hon har också utbildat sina kollegor genom att till exempel ha visningar av ”rape-kit”, hur de ser ut och hur man använder dem.

– Jag har lagt mycket tid på att visa kiten för att alla ska känna sig trygga vid undersökningarna. Personalens bemötande blir så otroligt viktigt i den sårbara situationen som patienten befinner sig i. En ökad kunskap och medvetenhet hos personalen blir en trygghet för patienten, säger hon.

En etikett med text på utsidan av en förseglad kartong.Förstora bilden

"Rape-kiten" används för undersökning av både utsatta patienter och misstänkta gärningspersoner. Foto: Sara Rönnberg

"Jag fick tusen idéer att jobba vidare med"

Elin har ett nära samarbete med polisen i arbetet kring spårsäkring och har haft kontakt med kriminalteknikerna för att kunna bolla funderingar.

– Jag har varit på polisstationen för att se vad som händer med materialet från oss när polisen får det och hur de jobbar med det sedan. Jag har tyckt det varit viktigt att veta vad vi kan göra här som gagnar patienten, hur vi får till bra material för utredningen och för att underlätta polisens arbete. Vid sexuella övergrepp blir det ofta ord mot ord och oftast inga vittnen, så det är jätteviktigt att det blir bra undersökningar och bra dokumentation säger hon.

I oktober gick Elin Höggren en kurs i så kallad forensisk omvårdnad. Syftet var framför allt att få ännu mer kunskap om spårsäkring vid bland annat våldtäkter – men den gav henne också nya tankar kring mottagandet av andra patienter som blivit utsatta för våld.

– Vi gick igenom till exempel skottskador, knivhugg och hur man kan härleda skador till att ett brott eventuellt har begåtts. Det täckte in både kvinnor och män och en stor del handlade om skador på barn. Jag fick tusen idéer som jag skulle vilja jobba vidare med både vad gäller barn och kvinnor men också våldsutsatta män. Till oss kommer också många män som är utsatta för misshandel, men då oftast utanför hemmet och av okända gärningsmän. Då krävs också spårsäkring i vissa av fallen.

Flera hållare med visitkort från kvinnojouren på olika språk och med blindtext.Förstora bilden

I undersökningsrummet för gynekologipatienter på akutmottagningen finns kontaktuppgifter till Kvinnofridslinjen, dit kvinnor utsatta för våld i nära relation kan vända sig, på ett trettiotal olika språk, inklusive blindtext. Foto: Sara Rönnberg

En av fyra kvinnor utsätts för våld

Elin Höggren har varit så engagerad i jobbet med sexuella övergrepp och våldsutsatta patienter att hon till och med ägnat en del av sin egen fritid åt arbetet och åt att utbilda sig i ämnet. Nu har det dock nyligen skjutits till resurser från regionens hälso- och sjukvårdspolitiska avdelning för att hon under två veckor ska kunna arbeta på heltid med att sammanställa utbildningen för personalen.

– Det är en av fyra kvinnor som någon gång i livet blir utsatt för någon form av våld. Man vet att de som är utsatta för våld i nära relation är mångbesökare inom vården. Vi har ju öppet dygnet runt för precis alla former av besöksorsaker, så vi tar emot fler än vi kanske vet om. Det är jätteviktigt att vi vet vad som är vanliga besöksorsaker, hur ska vi upptäcka de här patienterna och vad gör vi när vi upptäcker dem. Att kunna upptäcka en våldsutsatt förälder ger ju möjlighet att hjälpa personen ur sin situation. Har personen dessutom barn blir det än viktigare att upptäcka och agera för att kunna hjälpa barnen att skyddas från våldet, säger Elin Höggren och fortsätter:

– Det känns så otroligt bra att all akutens personal kommer att bli utbildad och ha en bra grundkompetens. Det är så väldigt viktigt att fånga upp brottsoffer, oavsett om det är barn, kvinnor eller män. Just på grund av att det kan spela så stor roll för hälsan i efterförloppet. För många kan det ju i värsta fall leda till ohälsa resten av livet.

Text & Foto: Sara Rönnberg

Forensisk omvårdnad

Specialistkunskaper som ryms inom forensisk omvårdnad innefattar att vara vaksam och ha kunskap om tecken på våld/övergrepp, att bemöta brottsoffer såväl som gärningsmän och närstående, att känna till aktuella lagar och författningar, att säkra och dokumentera spår/bevis som kan användas i en rättslig process, att samverka med polis, rättsväsende, socialtjänst och andra professioner/myndigheter eller ideella organisationer.

Källa: Svensk sjuksköterskeförening

Hit kan du vända dig om du eller någon i din närhet är utsatt för våld

Centrum mot våld

Centrum mot våld arbetar på olika sätt mot våld i nära relationer i Jämtlands län. Här kan du som bor i länet få råd och stöd, om du är eller varit utsatt för våld. www.ostersund.se/omsorg-och-hjalp/vald-och-hot/for-dig-som-ar-valdsutsatt.html/ Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kvinnofridslinjen

Kvinnofridslinjen ger stöd till dig som är utsatt eller utsatts för våld och hot. Tjänsten är nationell. Numret är 020-50 50 50.

Kvinnojourer

Unizon samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Läs mer på Unizons hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Roks är Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. På Roks hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.finner du kontakt med din närmsta lokala jour.

Brottsofferjouren

Personer kan få stöd för utsatthet av misshandel, olaga hot, sexualbrott, grov kvinnofridskränkning, rån eller stöld. Jourerna finns lokalt. Om det behövs kan även brottsoffer få hjälpinstanser i linje med psykologisk hjälp, skyddat boende eller ekonomiskt understöd.

Ring 0200-21 20 19 eller gå in på Brottsofferjourens hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.för att se närmsta kontakt.

Bris

Bris är en barnrättsorganisation som arbetar för att stärka barn rättigheter genom att stödja, mobilisera samhället och göra barns röster hörda. Ring 116 111 för kontakt. www.bris.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ungdomsmottagningen

Umo.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. hittar du kontaktuppgifter till samtliga ungdomsmottagningar i landet. De kan bistå med svar kring frågor om bland annat sexuella övergrepp, tobak- och narkotikaproblematik och psykisk ohälsa.

Rikskriscentrum

Rikskriscentrums medlemsorganisationer är professionella verksamheter som arbetar med våld i nära relationer, män i kris och mäns våld mot kvinnor. Läs mer på Rikskriscentrums hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

3 av 4 gillar detta