De har utbildats i samverkan vid pågående dödligt våld

– Det är en ny och obehaglig utveckling med pågående dödligt våld i samhället, och kan det hända i lilla Vetlanda så som det gjorde i mars då kan det lika gärna hända här i Jämtland.

Att rädda människors liv och hälsa vid pågående dödligt våld (PDV) i publik miljö förutsätter effektiva och samordnade insatser, utifrån en aktörsgemensam inriktning. Det kräver att berörda aktörer är mentalt förberedda och att de gemensamt har planerat samt utbildat och övat sin personal. Under förra veckan utbildades 125 personer inom regionen i detta.

Vad är en PDV-händelse?

Begreppet omfattar ett spektrum av händelser, där det gemensamma består i att en eller flera gärningspersoner utsätter allmänheten för ett livsfarligt våld som oftast pågår tills våldet avbryts av någon annan än gärningspersonerna själva. Internationella och nationella händelser visar bland annat följande erfarenheter:

• ofta småskaliga våldshandlingar som utförs med enkla medel
• gärningspersonerna är ofta villiga att offra sina liv
• våldshandlingarna är i de flesta fall över på 15 minuter
• våldshandlingarna resulterar i många svårt skadade.

Motivet bakom PDV-händelser kan skilja sig från andra typer av brott, eftersom gärningspersonerna i vissa fall utgår från en ideologisk övertygelse.

Svårtolkad situation som kraftigt avviker från det normala

Polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård har vanligtvis en god förmåga att hantera händelser inom ramen för det som hanteras i vardagen, och vet vilket agerande som krävs för att nå ett visst resultat. Vid en PDV-händelse kan dock situationen bli svår att tolka, eftersom den kraftigt avviker från det normala. Att lägesbilden är oklar och situationen upplevs som kaotisk medför att prioriteringar, snabba beslut och agerande kan bli en utmaning.

Drottninggatan och Falun exempel på PDV

Exempel på inträffade PDV-händelser Sverige har varit relativt förskonat från PDV-händelser. Här är några exempel som kan omfattas av PDV-begreppet; Händelsen i Falun 1994 där en officer beväpnad med ett tjänstevapen sköt ihjäl sju och skadade tre personer utomhus i stadskärnan för att så småningom bli skjuten och gripen av polisen. Händelsen i Stockholm 2003 när en psykiskt sjuk person i hög hastighet körde längs Västerlånggatan och dödade två personer. Självmordsattentatet i Stockholm 2010 där gärningspersonen försökte utlösa dels ett sprängbälte, dels en sprängladdning i en bil på en angränsande gata. Attentatet misslyckades men kan ses som ett försök till en PDV-händelse. Händelsen på skolan Kronan i Trollhättan 2015 där en gärningsperson med svärd attackerade och dödade tre och skadade två personer på skolan. Attentatet på Drottninggatan i Stockholm 2017 där fem personer dödades och flera personer skadades.

Nice, London och Oslo

I övriga Europa har händelser med pågående dödligt våld inträffat vid ett antal tillfällen. Paris, Bryssel, Nice, Berlin, London och Oslo är bara några exempel på städer som drabbats på senare år. Vid flera av händelserna har attackerna riktats mot platser med stora samlingar av människor, centrala platser eller evenemang. Ofta har dessa attacker utförts med enkla medel, där stick- och huggvapen eller fordon använts. I flera fall har fordon använts, exempelvis vid dådet på strandpromenaden i Nice 2016 och julmarknaden i Berlin 2016. Skjutvapen är vanliga, där händelsen på norska Utøya 2011 är ett exempel. Att gärningspersonerna i flera fall är beredda att offra sina liv medför nya utmaningar för att skydda befolkning och demokratiska värden.

Totalt 125 personer har utbildats under veckan

Under hela förra veckan utbildades personal från ambulanssjukvården och anestesiologer inom specialistvården i PDV, Pågående Dödligt Våld. Förmiddagspasset bestod av föreläsningar, bland annat av representanter från polisen. Eftermiddagspasset ägnades åt olika typer av övningar och demonstrationer. Kursansvariga från regionen var Magnus Fjällman, sjuksköterska ambulansen i Krokom och Eddie Gudmundsson, specialistläkare i anestesi. Magnus Fjällman berättar om en intensiv vecka där övriga deltagare gått under en dag vardera. Det har varit en bra nivå på utbildningen, och allt har flutit på enligt plan. Totalt har 125 personer utbildats.

– Det är en ny och obehaglig utveckling med pågående dödligt våld i samhället, och kan det hända i lilla Vetlanda så som det gjorde i mars då kan det lika gärna hända här i Jämtland. Därför måste vi förbereda oss, och det här är ett första steg och ett sätt att få in en mental medvetenhet om problemet vilket jag tror är det viktigaste. Det faktum att vi även haft med oss polisen under utbildningen har varit bra. Vi har fått ansikten på dem, och fått höra hur de vill agera under en sådan här extrem händelse, säger Eddie Gudmundsson.

Vad krävs det för mindset för att klara av att arbeta under ett PDV-läge?

– För oss i sjukvården är ett korrekt mindset att vi ska göra mindre men rätt saker. Så att vi kan hjälpa så många som möjligt. I vår sjukvårdsorganisation börjar vi en mental resa idag, alla får fundera på vilka risker man vill och kan utsätta sig för. Så får man utveckla det framåt därifrån, säger Magnus Fjällman.

– Vi i sjukvården är alltid rädda för att missa saker. Men så ska man inte tänka i en PDV-situation. Då räddar vi inte flest antal människor. Vi måste göra tillräckligt mycket på varje enskild individ. Om vi lägger hundra procent krut på en person ligger kanske tio andra och dör samtidigt. Vi prioriterar patienter redan nu, men i en sådan här situation blir det extra uppenbart och tydligt, fyller Eddie Gudmundsson i.

Vad är det viktigaste ni tar med er från utbildningen?

– Tankarna kring triaget, och hur vi ska jobba tillsammans med andra myndigheter. Jag tyckte att det var jättebra att polisen var med. Att få höra deras syn på samma sak, säger Helena Olsson sjuksköterska ambulansen.

– Man får tänka till hur man ska bete sig under sådana här händelser. Jag tyckte också att det var intressant att höra polisens resonemang, fyller Kristina Kin Engström ambulanssjuksköterska i Strömsund på.

– Jag tar med mig allt kring den här mentala förberedelsen som man måste göra, berättar Eddie Gabrielsson ambulanssjukvårdare Svenstavik.

– Jag tar med mig att utfallet från en sådan här händelse kopplar man till samverkan mellan myndigheterna, och att vi nu har haft möjlighet att få träffa dessa andra myndigheter så att vi nu vet hur vi ska samverka. Annars håller jag med mina kollegor här kring resonemanget om polisen. Om vi åker på ett larm om rökutveckling tillsammans med Räddningstjänsten till exempel, och vi då tror att någon kan ha inhalerat rök medan polisen åker på ett misstänkt bombhot i samma trappuppgång så har vi ju litet olika ingångsvärden och det är intressant att ta del av hur det kan spreta i inrapporteringen till exempel, lägger Lars Rönnberg specialistläkare i anestesi till.

Mer utbildningstid efterlyses

– Jag tycker att det var intressant att polisen har så pass mycket mer utbildning jämfört med oss. Jag vill ha mer utbildningstid! Att vi får träna på saker. Vi lär oss saker, och sedan ska vi kunna dom. Men jag vill ha mer av det, mer repetitioner! Vad är det senaste? Nya rön och ny forskning kommer fram hela tiden, men vi kan ha en flera år gammal utbildning som vi ska luta oss mot, slår Helena Olsson fast.

Kin Engström och Eddie Gabrielsson efterlyser båda fler samövningar med Räddningstjänsten och polisen. Det brukade man ha tidigare, men under de senaste tio åren har det varit sämre med den saken. Det samarbetet vill dom gärna få fart på igen.

– Jag är inne på samma spår, och då är det roligt att Krisberedskapen inom regionen faktiskt har tagit vara på och satsar på det nu, eftersom det finns ett uppdämt behov att detta sedan tidigare. Så det är positivt! rundar Lars Rönnberg av.

Text: Lena Manneby samt avsnitt ur MSB:s Vägledning – samverkan vid pågående dödligt våld i publik miljö. Foto: Lena Manneby