Viktor forskar för att identifiera nyckelfaktorerna för uppkomst av MS

– Multipel skleros är en sjukdom som orsakar stort lidande för de drabbade. Det här projektet handlar om att identifiera nyckelfaktorerna för uppkomsten av MS. Därigenom öppnas möjligheten att eliminera riskfaktorerna och minska sjukdomens förekomst. Det berättar Viktor Grut, barnläkare på Östersunds sjukhus.

Hans inriktning är barnneurologi, och sedan förra hösten delar han tjänsten som tillförordnad enhetschef på barnläkaravdelningen med en kollega. Nyligen disputerade han med sin avhandling med titeln; Exposures associated with multiple sclerosis development – presymptomatic case-control studies. Exponeringar associerade med multipel skleros: presymptomatiska fall-kontrollstudier

– Jag bor i Ås med min fru Sara och våra två barn. Är uppväxt i Östersund och utbildade mig till läkare i Umeå. På fritiden umgås jag med min familj. Ibland hinner jag också med lite byggnadsvård eller skidåkning, då helst på topptur, säger Viktor Grut vidare.

Inkluderande uppmuntrande och hjälpsamma

Han beskriver sig själv som en arbetsmyra som alltid tyckt om att studera och där forskningen blev en naturlig fortsättning på den livsbanan. Specialistutbildningens forskningskurs har varit bidragande i beslutet – kursledningen och ST-studierektorerna var inkluderande, uppmuntrade och hjälpsamma. Det har också varit värdefullt med de doktorandkollegor som banat väg och visat att det går att bedriva bra forskning på ett länssjukhus.

Fantastiskt få knyta ihop säcken

Efter grundutbildningen arbetade Viktor Grut på neurocentrum i Umeå och kom där i kontakt med ett nystartat forskningsprojekt med biobanksprover från individer som senare i livet insjuknat i multipel skleros, MS. Proverna var insamlade innan individerna insjuknat och användes för att undersöka hur olika miljöfaktorer påverkar risken för att utveckla MS.

– Jag tyckte att det var ett elegant och inspirerande projekt och fick möjlighet att delta i arbetet under uppstarten av projektet. Sedan flyttade jag till Östersund, gjorde AT och inriktade mig på barnneurologi. Jag kunde dock aldrig släppa tankarna på det här projektet och när jag träffade barn och ungdomar med MS växte tankarna på forskning. När jag var färdig med min specialistutbildning hörde jag av mig till mina handledare i Umeå och de ville gärna återuppta samarbetet. Det har varit fantastiskt att nu få knyta ihop säcken som doktorand.

Bakgrund metod resultat och tolkning

Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom i det centrala nervsystemet. Den rådande uppfattningen är att sjukdomen orsakas av ett komplext samspel mellan flera olika miljöriskfaktorer som utlöser en immunreaktion hos individer med genetiska riskfaktorer. Tidigare studier har påvisat högre risk för MS hos individer exponerade för tobaksrök, övervikt, låga nivåer av D-vitamin samt infektion med Epstein-Barr-virus (EBV). De flesta tidigare studier har dock utförts på individer med konstaterad sjukdom. Sådana undersökningar riskerar att leda till felaktiga resultat. Sjukdomen kan till exempel medföra förändrade levnadsvanor som leder till omvända orsakssamband. Få studier har utförts före sjukdomsdebut och ännu färre med uppgifter insamlade under barndom eller ungdomsår, då framtida risk för MS verkar etableras.

Syftet med detta studieprojekt var att identifiera riskfaktorer för MS genom att undersöka exponeringen för olika miljöfaktorer innan den kliniska sjukdomsdebuten.

En matchad fall-kontrollstudie utfördes genom att sammankoppla data från svenska MS-register med svenska biobanksregister. Därigenom identifierades blodprover från 837 fall som senare i livet utvecklat MS (se figur på motsatt sida). För varje fall inkluderades upp till två kontroller. Kontrollerna och fallen matchades för kön, provtagningsdatum, ålder och biobank. I blodproverna undersöktes följande faktorer:

• Infektioner med herpesvirusen EBV, Humant herpesvirus 6A (HHV-6A) och Cytomegalovirus (CMV) analyserades genom att mäta förekomsten av antikroppar mot dessa virus.

• Nivån av biotillgängligt vitamin D3 undersöktes genom att mäta koncentrationerna av Vitamin D3 och Vitamin D-bindande Protein (DBP) och därigenom beräkna den molära kvoten Fritt Vitamin D3 Index.

• Tecken på inflammation undersöktes genom att analysera nivån av C-reaktivt protein (CRP).

• Tecken på skador i nervsystemet undersöktes genom att mäta koncentrationen av neurofilament light chain (sNfL), en markör för nervcellsskada.

Sambanden mellan dessa faktorer och risken för att utveckla MS undersöktes med betingad logistisk regression genom beräkning av oddskvoter (OR) med 95% konfidensintervall (CI). Med samma metod utfördes också analyser av hur interaktioner mellan herpesvirusen

Individer med antikroppar mot CMV hade 30% lägre risk för att utveckla MS (OR = 0.70, 95% CI 0.56–0.88). Vid samtidig förekomst av antikroppar mot CMV och EBV respektive CMV och HHV-6A sågs antagonistiska interaktioner: CMV minskade effekten av EBV- och HHV-6A- antikroppar avseende risken för MS. Högst risk för MS sågs hos de individer som samtidigt hade antikroppar mot EBV och HHV-6A men inte mot CMV. Denna kombination var förenad med sexton gånger högre risk för att utveckla MS (OR = 16.4, 95% CI 5.7–47). Fall med serologiska tecken på HHV-6A-infektion hade högre nivåer av sNfL än fall utan tecken på sådan infektion. Hos fallen sågs också stigande nivåer av antikroppar mot HHV-6A flera år innan stigande sNfL. Hos unga individer observerades ett samband mellan höga nivåer av Fritt Vitamin D3 Index och lägre risk för att utveckla MS (OR = 0.37, 95% CI 0.15–0.91). Bland äldre var högt DBP förenat med lägre risk för MS (OR = 0.36, 95% CI 0.15–0.85). Däremot sågs inget samband mellan högt CRP och risken att utveckla MS.

Dessa resultat stärker sambandet mellan herpesvirusen CMV, EBV och HHV-6A och risken att utveckla MS. De stödjer också hypotesen att höga nivåer av fritt vitamin D3 under barndom och ungdomsår är förenat med lägre risk för att utveckla MS senare i livet.

Forskningsklimatet är gott

När han flyttade till Östersund trodde han inte att det skulle vara möjligt att bedriva forskning här, men det har visat sig fungera utmärkt. Han har många doktorandkollegor, och samarbetet med Umeå har fungerat exemplariskt.

– Mina chefer och kollegor på barnkliniken har varit stöttande och möjliggjort tjänstledighet för forskning. Jag är också mycket tacksam för det ekonomiska stöd jag fått från regionens FoU-enhet. Utifrån de beskrivningar jag fått från mina kollegor på universitetssjukhusen så framstår det som att jag haft bättre förutsättningar än många av dem, konstaterar Viktor Grut och fortsätter;

– Jag har upplevt forskningen som ett stimulerande komplement till det kliniska arbetet. Jag trivs bra med tempoväxlingar och uppskattar att arbeta i långsiktiga projekt med tydliga slutmål. Forskningen ger också kunskaper som man har praktisk nytta av i det kliniska arbetet. Nackdelen är att det periodvis blir hög arbetsbelastning och att gränserna mellan arbete och fritid suddas ut.

Viktors tips till forskningssugna kollegor

Det kan vara svårt att själv värka fram en unik forskningsidé och sedan hitta en handledare som kan hjälpa till att driva projektet. Det är enklare att kontakta en etablerad forskningsgrupp och försöka starta ett samarbete, ofta har de idéer som de behöver hjälp att förverkliga. Specialistutbildningens forskningskurs är ett utmärkt tillfälle för detta och ger möjlighet att ”provtrycka” samarbetet i ett mindre projekt.

Länk till avhandling Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Intervju: Lena Manneby Foto: Sara Grut