Hur söker jag i databaser?

Här finns tips på hur du planerar och genomför en sökning.

Medicinska e-biblioteket vid Luleå tekniska universitet har bra tips på hur du strukturerar en sökning, klicka här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för att komma till deras sidor eller läs ett urval nedan:

Observera att alla e-resurser Luleå refererar till inte finns i Region Jämtland Härjedalen.
För kompletta listor på våra e-resurser, se länkar E-resurser

Hitta relevanta ord till din sökning

Att hitta bra sökord är bland det viktigaste och svåraste när du ska göra en sökning. Utgå från din sökfråga och plocka ut nyckelord, ord som sammanfattar hela sökfrågan. Det är dessa ord som du ska använda när du söker i olika databaser.

Planera din sökning

Börja med att planera din sökning. Det innebär att du behöver analysera och definiera din sökfråga. Här är exempel på vad du måste ta ställning till:

  • Varför söker du informationen? Vill du ha en överblick eller fördjupning?
  • Vilken typ av material vill du hitta? Böcker, artiklar, lagar, styrdokument, statistik ...?
  • Hur mycket material behöver du?
  • Hur gammalt får materialet vara?
  • Vilket/vilka språk vill du att materialet ska vara skrivet på?
  • När du söker i databaser kan du ofta lägga på filter som avgränsar din träfflista, exempelvis efter språk eller publiceringsdatum.

Medicinska ämnesord

Inom ämnesområdet medicin och hälsa är det oftast bäst att söka med hjälp av kontrollerade ämnesord, till exempel Svensk MeSH Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. MeSH-termer används som kontrollerade ämnesord i databasen PubMed men du kan alltid utgå från dem för att slå upp ämnesord även i andra databaser. Exempel på ämnesordslistor är MeSH, Subject Headings eller Thesaurus.

Tips!

Har du hittat en bra artikel? Titta i databasen och se vilka ämnesord som beskriver den artikeln. Sedan kan du prova att använda dig av de orden i din sökning.

Vanliga söktekniker

Det finns flera olika söktekniker som du kan använda dig av för att styra hur databasen ska tolka din sökfråga. Tänk på att alla söktekniker inte fungerar överallt. För att vara säker på vad som fungerar i en viss databas måste du titta i databasens hjälpavsnitt.

Frassökning

Om orden du använder när du söker ska stå i en viss ordning kan du lägga till citattecken (”...”) runt dem, till exempel runt ”andra världskriget”. Då söker databasen på orden som ett samlat begrepp, exakt i den ordningen du skrivit dem. Om du söker utan citattecken kan databasen söka på varje ord för sig. Då kommer du mest troligt att få många träffar som handlar om världskriget, men inte specifikt andra världskriget.

Trunkering

Ett ord kan ha flera olika ändelser, exempelvis sjuksköterskor, sjuksköterska eller sjuksköterskornas. För att få med alla varianter av ordet i din sökning kan du lägga till en asterisk (*) efter ordet. Detta kallas trunkering. Exempel: skol* ger träffar på alla ord som börjar på skol, så som skola, skolan, skolor, skolungdom och skolk. Om du inte trunkerar får du bara träffar på exakt det ord du söker på. Om du till exempel söker på skola missar du alla träffar där orden skolan, skolor och skolorna förekommer.

Boolesk sökning

För att kombinera ihop flera olika sökord kan du använda de booleska operatorerna AND, OR och NOT.

AND används när du vill att alla ord du söker med ska finnas i samma artikel. Det begränsar därför antalet träffar. Om du till exempel söker på television AND movies så kommer du att hitta dokument där både television och movies finns med någonstans i texten.

OR används när du vill att det ena eller det andra ordet ska finnas med i träffarna. Det ökar antalet träffar. Du kan exempelvis använda OR när du vill söka på flera olika synonymer eller stavningsvariationer. Söker du på television OR movies kommer träffarna att innehålla antingen ordet television, movies eller båda två.

NOT används när du vill begränsa antalet träffar genom att utesluta ett ord. En sökning på television NOT movies ger träffar som innehåller ordet television, men tar bort alla träffar där ordet movies finns med. När du söker med NOT kan du dock missa intressanta träffar som innehåller både ordet television och movies.

Om du använder dig av mer än en operator behöver du lägga till parenteser för att visa för databasen hur sökningen ska tolkas. Exempel: (children OR kids) AND television. Träffarna innehåller då antingen orden children, kids eller båda två, tillsammans med ordet television.

Kontrollerade ämnesord

Vissa databaser innehåller ämnesordlistor med kontrollerade ämnesord som du kan använda när du söker. Med kontrollerade ämnesord menas att man bestämt vilket ord som ska användas för att beskriva ett visst begrepp. När du ska söka med kontrollerade ämnesord måste du leta upp ordet i databasens ämnesordlista och markera ordet du vill använda, annars kommer du att göra en vanlig sökning med fritextord. Ta hjälp av databasens hjälpavsnitt för att få utförligare information om hur du söker med kontrollerade ämnesord i databasen. Tänk på att termerna i ämnesordlistorna kan variera beroende på vilken databas du söker i.

Fältsökning

Fältsökning är en avancerad sökning som du kan använda för att begränsa sökresultatet. I en databas innehåller publikationer vanligtvis information om författare, titel, publiceringsår, nyckelord och så vidare. Detta gör att du med hjälp av olika fält kan välja om du vill söka efter en specifik författare, titel, tidskriftstitel med mera.

Kedjesökning

Genom att titta i olika publikationers referenslistor kan du få tips på nya källor som du kan använda i ditt arbete. Detta kallas för manuell sökning eller kedjesökning. I citeringsdatabaser som Scopus och Web of Science kan du även se vem som har refererat till källan.

Begränsa sökningen

I de flesta databaser kan du begränsa din sökning genom att filtrera din träfflista, exempelvis baserat på publiceringsdatum, språk eller källtyp. Det kan vara bra för att minska antalet träffar och hitta de som är mest relevanta. En annan användbar begränsning som du kan använda är "Peer reviewed" eller "Peer reviewed journals". Då ska du bara få upp material som är vetenskapligt granskat, men du måste dock alltid själv kontrollera att det stämmer.

Justera din sökning

Det är viktigt att komma ihåg att informationssökning är en process där man måste prova sig fram. Du kan behöva byta databas, ändra dina sökord eller kombinera ihop dem på olika sätt för att få ett bra resultat.

För få träffar

Om du får för få eller felaktiga träffar när du söker kan du behöva ändra dina sökord. Det kan då vara bra att använda mer allmänna termer och begrepp för att göra din sökning bredare. Du kan också prova att trunkera sökorden med hjälp av en asterisk eller att kombinera ihop synonymer med hjälp av OR för att inte missa olika varianter av orden. Kontrollera också att du har stavat sökorden rätt.

För många träffar

Om du får för många träffar kan du försöka använda mer specifika ord för att göra en smalare sökning. Du kan också lägga till sökord med hjälp av AND, begränsa sökningen med filter eller använda dig av operatorn NOT för att utesluta träffar.

Dokumentera din sökning

Ett vetenskapligt arbetssätt kräver transparens och reproducerbarhet. Det innebär att allt du undersöker ska struktureras på ett tydligt sätt, så att någon annan ska kunna upprepa eller kontrollera din undersökning. När du skriver uppsats, rapport eller annan inlämningsuppgift är det vanligt att du också ska redovisa hur du har hittat informationen till din uppgift, därför bör du dokumentera hela din sökprocess. Många databaser har en funktion som heter Sökhistorik. Där kan du se vilka sökningar och vilka avgränsningar du har gjort och spara ner dem till din dator. Förutom att dokumentera ditt sökresultat behöver du ange:

När du gjorde sökningen.

Vilka databaser och söktjänster du använt.

Antal träffar i respektive databas.

Vilka sökord och vilken sökteknik du använt.

Vilka filter du använt, till exempel peer reviewed, språk eller år.

Hur du har gjort ditt urval av artiklar.