Barnneurologi - Krampanfall

Närbild på fiberoptik.


Vad är epilepsi?

Epilepsi är en sjukdom som sitter i hjärnan och som innebär att hjärnans elektriska signaler ibland laddas ur och att man då kan drabbas av ofrivilliga rörelser/kramper. Ibland påverkas även medvetandet. Har man upprepade epileptiska anfall så behöver man oftast medicin och ca 60-70% av alla som får medicin blir då besvärsfria.

Gör er gärna bekanta med denna hemsida, som är anpassad för barn med information om epilepsi och vad det kan innebära: Epilepsi | MediPrep Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Behandling

Om man har en epilepsidiagnos så behöver man ofta medicin för att nervcellerna ska stabiliseras och inte laddas ur lika lätt. Det finns flera olika epilepsimediciner och ibland räcker det med en medicin, medan i andra fall får man pröva olika för att se vilken som passar bäst. I vissa fall behöver man flera mediciner.

Mediciner ger ibland biverkningar och man kan behöva ta blodprover för att följa upp läkemedelsbehandlingen.

Det finns även yttre omständigheter, så kallade “stressorer” som kan öka risken att drabbas av ett epilepsianfall, tillexempel för lite sömn, oregelbunden kost, stress m.m. Det kan vara lika viktigt som att ta sin medicin att minska på såna “stressorer” för att förebygga epilepsianfall.

Att leva med epilepsi

Att få en epilepsidiagnos kan kännas omtumlande och obehagligt. Men det finns mycket stöd att få! Här länkar vi till några hemsidor med barnperspektiv och som även kan erbjuda stöd och råd.

Epilepsi | MediPrep Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ung med epilepsi - Svenska Epilepsiförbundet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Körkort:

I samband med att man ska ansöka om att få börja övningsköra så krävs ett hälsodeklarationsintyg där man måste meddela om man har epilepsi. Om man har varit anfallsfri en viss tid, se nedan, så ska behandlande läkare utfärda ett intyg till Transportstyrelsen som intygar detta för att möjliggöra övningskörning.

Om man drabbas av ett krampanfall, men ej har diagnosen Epilepsi, så kräver lagstiftningen i form av körkortslagen att man är krampfri i 6 månader innan man får börja övningsköra/köra bil igen, för tyngre fordon krävs 5 års krampfrihet.

Om man däremot har diagnosen Epilepsi så kräver körkortslagen att man är krampfri ett år innan man får börja övningsköra/köra bil igen. Om man kör tyngre fordon (tung lastbil, buss, taxi) så krävs 10 års krampfrihet.

Vid ned/uttrappning av epilepsiläkemedel gäller andra regler som din behandlande läkare är ansvarig att upplysa om.

Källa: Transporttsyrelsens föreskrifter och allmänna råd


Det finns också krampanfall som inte är orsakade av epilepsi.

Somliga barn kan i samband med starka känslor, såsom ilska eller rädsla,så kallade affektanfall. Ofta startar krampanfallet med att barnet blir mycket ledset och börjar gråta eller skrika så intensivt att det tappar andan. Barnet kan då kortvarigt förlora medvetandet, rycka/krampa och ibland även bli blå om läpparna. Detta kan uppfattas obehagligt men är aldrig farligt.

På liknande sätt kan ett trauma, exempelvis ett fall eller ett slag mot kroppen, leda till en reflex som utlöser ett kortvarigt blodtrycksfall med kortvarig medvetandeförlust och en mindre kramp.

Affektanfall förväxlas ibland med epileptiska anfall, men orsaken är alltså något helt annat och ska inte behandlas med mediciner.

Mer information kring detta finns på 1177s hemsda: Affektanfall hos barn - 1177 Länk till annan webbplats.



Somliga barn har en ökad tendens att få krampanfall i samband med förhöjd kroppstemperatur, dvs vid feber. Debutålder är ofta i småbarnsåren och ca 1/3 av alla barn som har haft en feberkramp kommer att få liknande symtom igen vid en ny feberepisod. Feberkramper är ej farliga men kan upplevas obehagliga. Här har vi länkat mer information ang feberkramper som vänder sig till dig som förälder:

Här finns en länk till sammanfattning om feberkramp som vänder sig till dig som förälder: