Första utvärdering av krisledningsstrukturen under pandemin pekar på flera framgångsfaktorer

Tidigt under pandemin konstaterades att ordinarie krisledningsorganisation inte var optimal med tanke på den uthållighet som skulle krävas. Utifrån detta togs en helt ny struktur för krisledning fram som togs i drift den 26 mars 2020 med ambitionen att kunna hantera alla aspekter av coronapandemin. En första utvärdering visar att det finns mycket goda erfarenheter att ta med sig och bygga vidare på.

Under pandemins första månader hanterades frågor kopplade till pandemin inom ordinarie ledningsstrukturer. När smittspridningen fortsatte att öka och därmed också trycket på sjukvård och samhällsservice infördes en ny krisledningsstruktur då det bedömdes nödvändigt att i högre utsträckning ha ordinarie ledningsstrukturer involverade i både planering, hantering och beslutsfattande.

– Grunden har bestått i att vi har haft tre olika krisledningar parallellt. En regional krisledning, en särskild sjukvårdsledning och en krisledning för regional utveckling. På det stora hela bedöms krisledningsorganisationen varit välfungerande då den lyckats utföra sitt uppdrag och utgöra ett gott stöd till verksamheten, säger Lars Eriksson som är tillförordnad beredskapschef i Region Jämtland Härjedalen.

Under en period fanns det ytterligare två krisledningar aktiverade – en psykiatrisk katastrofledning samt en särskild ledning för primärvård och fjäll. Utöver detta tillsattes ett antal regionövergripande stabsfunktioner som stöttade samtliga krisledningsgrupper inom områdena, logistik, lägesbild/analys, kommunikation, samverkan och HR-frågor. Även detta bedöms ha fungerat väl. Framgångsfaktorer som har identifierats är bland annat kunskap inom stabs- och krisledning men även organisationens storlek.

– Vi är en relativt liten organisation där det finns god personkännedom och väl utvecklade kontaktnät. Detta har underlättat och bidragit till ett gott samverkansklimat både internt i organisationen och i samverkan med externa parter, säger Lars Eriksson.

Rapporten pekar också på några viktiga förbättringsområden för att stå bättre rustade inför kommande kriser; bland annat satsningar på att utbilda och samöva all personal och alla enheter som kan bli aktuella att ingå i en krisledning, men också att se över regionens krisplaner och säkerställa att alla verksamheter är inkluderade och att de tar hänsyn till uthållighet över tid gällande till exempel personalförsörjning, kompetensförsörjning och utrustning.

Rapporten finns att läsa i sin helhet här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

För mer information:
Lars Eriksson, tillförordnad beredskapschef, 063-15 39 34

Text: Sara Nilsson