Föräldraskapsstöd
Innehållet riktar sig till alla vuxna i ungas närhet. Förhoppningen är att innehållet kan bidra med kunskap och inspiration till samtal hemma kring frågor som påverkar ungdomars välbefinnande.
Hur mår våra unga – och hur kan vi stötta dem?
Att vara vårdnadshavare till en tonåring är både spännande och utmanande. I tonåren händer mycket – både i kroppen och i livet. För många unga är det en tid av stora förändringar, och det är helt naturligt att du som vuxen ibland undrar hur du bäst kan finnas där.
Många vårdnadshavare beskriver att frågor om psykisk hälsa, våld och sexuell hälsa kan kännas svåra att prata om. Samtidigt vet vi att just dessa samtal kan göra stor skillnad. Du behöver inte ha alla svar – det viktigaste är att visa att du bryr dig, lyssnar och är tillgänglig.
Att samtala med unga är viktigt
Ungdomstiden innebär både möjligheter och risker. De flesta unga i Jämtlands län upplever att de mår bra enligt hälsosamtalet i skolan. Samtidigt visar flera nationella kartläggningar att det finns områden där unga kan vara utsatta och där de ibland kan behöva extra stöd:
- 1 av 5 unga är utsatta för våld i en nära relation (Brå, 2021). Brottsförebyggande rådet
- Nästan hälften av alla unga som haft sex har haft oskyddat sex med en ny eller tillfällig partner det senaste året (UngKAB23). Folkhälsomyndigheten
- Var femte flicka och kvinna (16–24 år) rapporterar att de utsattes för sexualbrott under 2024 (NTU, 2025). Brottsförebyggande rådet
- Att råka ut för riskfyllda situationer är vanligare bland elever i årskurs 9 vars vårdnadshavare inte vet var de är på helgkvällar (Skolelevers hälsa och levnadsvanor 2023–2024).
Siffrorna kan kännas tunga, men de visar också något viktigt: när vuxna visar intresse, sätter gränser och finns nära minskar riskerna – och ungas trygghet ökar. Som vårdnadshavare har du en unik möjlighet att göra skillnad – genom att prata, lyssna och visa att du finns där. Små saker i vardagen gör stor skillnad.
Du som vårdnadshavare gör skillnad
- Visa att du är nyfiken på ditt barns tankar och känslor.
- Ställ öppna frågor och lyssna utan att döma.
- Berätta att du finns där – även när livet känns svårt.
- Ha koll på var ditt barn är och vilka de umgås med, särskilt på helger.
- Prata om relationer, samtycke och trygghet på ett sätt som känns naturligt för er.
Många unga, särskilt killar, kan ha svårt att prata om känslor eller be om hjälp. Att du som vårdnadshavare visar att det är okej att prata om svåra saker kan vara en viktig motvikt till normer som säger att man ska ”klara sig själv”.
Varför det är viktigt att prata tillsammans
Ungdomar behöver kunskap, trygghet och vuxna som vågar prata om det som är viktigt. Som vårdnadshavare behöver du inte ha alla svar – det viktigaste är att du visar att du finns där, att du lyssnar och att du är öppen för frågor.
När mer stöd behövs
Ibland kan det vara hjälpsamt att få prata med någon utomstående. Om ditt barn känner att det finns behov av mer stöd är Ungdomsmottagningen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. ett bra alternativ. Där kan unga få prata om allt från relationer och sexualitet till mående och livsfrågor. www.regionjh.se/um Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Ibland kan det även vara hjälpsamt för dig som förälder att få stöd i föräldraskapet. För att få mer information sök Föräldraskapsstöd på 1177.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Psykisk hälsa
När ett barn mår psykiskt dåligt kan det visa sig på många olika sätt. Barnet kan till exempel vara arg, irriterad, få svårt att sova eller ha ont i magen eller huvudet. Det är en del av livet men om symtomen påverkar personens vardag är det bra att visa sitt stöd. Ditt stöd är viktigt men ibland behövs stöd och hjälp från sjukvården eller kommunen.
Det finns flera saker du som vårdnadshavare eller vuxen kan göra för att stötta och stärka barns välmående. Det är viktigt att barn känner stöd från trygga vuxna runtomkring sig och att de har någon som de kan prata med. Här tipsar vi om fler saker du kan göra.
Team Tilia Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är en ideell organisation för unga och unga vuxnas psykiska hälsa. Tilia har samtalat med unga i länet och vad de önskar för bemötande i mötet med vuxna.
Det här önskar ungdomar i mötet med vuxna
- Närvarande vuxna som verkligen lyssnar, att lyssna utan att
direkt ge tips och råd. Många gånger upplevs det att vuxna skiftar fokus till sig själva och sina egna upplevelser och det skapar en känsla av att de vuxna inte
alls förstår eller vill lyssna. - Att stanna kvar och fortsätta lyssna även när det känns svårt,
att inte direkt hänvisa till annat stöd. Visa att de finns kvar och
lyssnar oavsett vad den unga bär på. - Unga har själv många gånger svar på vad hen behöver för att må bra/förändra situationen - om utrymme ges att reflektera och prata kring situationen och bli bekräftad av någon
annan. - Ta den unga på allvar, ibland uttrycks något som den vuxna tycker "hör livet till" och när den unga då inte tas på allvar så skapar det högre trösklar till att våga berätta igen.
- Låta den unga styra/äga agendan- vara följsam som lyssnare
Respektera personens gränser - respektera och var glad
av vad som delas. Förtroende kan behöva byggas över tid. - Ställ öppna frågor, undvik att ge råd om det inte efterfrågas.
Om du ger råd, fråga vad personen tänker om det och inkludera
dennes tankar, öppna upp för att hen kan få känna annorlunda. - Agera inte över den ungas huvud, om du tex behöver kontakta vården, berätta det och inkludera den unga.
- Hänvisa ungdomsmottagningen och BUP
Tips att veta mer
När barn mår psykiskt dåligt - 1177 Länk till annan webbplats.
Prata med barn – hur gör man? - Din psykiska hälsa Länk till annan webbplats.
Hur stöttar man någon som mår dåligt? - Din psykiska hälsa Länk till annan webbplats.
Sexuell hälsa
Sexuell hälsa och trygghet – varför samtal med din tonåring gör skillnad
Forskning visar att många unga tar sexuella risker. Nästan hälften av dem som haft sex uppger att de någon gång under det senaste året har haft oskyddat sex med en ny eller tillfällig partner. Det kan innebära risk för oönskad graviditet eller sexuellt överförda infektioner. Sådana beteenden är vanliga under tonåren – därför är det extra viktigt att unga får kunskap, vägledning och stöd från trygga vuxna runt omkring dem.
I Jämtlands län är klamydia en av de vanligaste sexuellt överförbara infektionerna. Varje dag smittas en ungdom i länet. Lyckligtvis är det både enkelt och kostnadsfritt att testa sig. Ungdomsmottagningen erbjuder provtagning, rådgivning och stöd för den som har frågor eller funderingar – och hit kan unga också vända sig vid mensbesvär eller andra problem kopplade till kroppen och sexualiteten.
När det gäller trygghet ser vi tydliga skillnader mellan unga tjejer och killar. Bland kvinnor 16–24 år uppgav var femte att de utsattes för ett sexualbrott under 2024. Det här är allvarliga signaler som visar att unga behöver vuxna som pratar med dem om gränser, respekt och trygghet – och som lyssnar när något känns fel.
Mens
Mensbesvärk är vanliga bland unga som menstruerar:
- 60 procent upplever mensvärk
- 59 procent har humörsvängningar
- 24 procent har riklig mens
Kunskap och stöd:
- Endast 68 procent vet var de kan få hjälp
- Bara 36-37 procent har faktiskt sökt stöd
Källa UngKab23
Kondom
Kondomer finns i en mängd olika varianter och för att få en överblick över utbudet kan du besöka olika hemsidor som specialiserat sig på att sälja kondomer eller besöka en ungdomsmottagning för att bekanta sig med utbudet.
Kondomanvändning kopplas ofta samman med män och personer med penis men att utöva säker sex gäller för alla personer oavsett kön, könsuttryck eller sexuell praktik. Kondom kan även användas på sexleksaker för att till exempel inte föra över STI om man är flera som delar på sexleksaken.
Kondomer kan variera en del beträffande bredd, längd och tjocklek där kondomens bredd är mer relevant än dess längd. Detta för att undvika att risken att kondomen glider av vid sex. Många kondomer har samma bredd längs hela kondomen, men det finns även några modeller som är bredare över ollonet. Upplever man tryck över ollonet kan dessa modeller vara mer lämpliga.
Det är bra om man rullar ut hela kondomen över penisen. Är kondomen längre än penisen så kan man rulla ut den så långt det går och sedan hasa upp den och rulla ner lite till, tills hela kondomen är utrullad.
Kondomen ska sedan sitta på under hela samlaget/sexet. Efter ett vaginalt samlag är det bra att hålla i kondomen när man drar ut penisen för att undvika att spermier kommer in i vaginan.
Mätstickan
- Mät penisens omkrets vid roten när den är hård.
- Färgkoden på måttbandet anger vilken storlek på kondom som passar dig. Vänd på måttbandet och titta i listan, där finns även några förslag för respektive storlek.
Tips från oss:
- Ha en burk på toaletten med kondomer där ungdomen fritt kan hämta kondomer vid behov.
- Ställ frågor kring preventivmedel med era barn i stället för att dem ska ställa frågorna till er.
Hur tror du att ditt barn funderar kring gränser, samtycke och skydd – och har du sett några tecken på att samtal om detta skulle vara behövligt?
Tre områden att prata om
- Gränser och samtycke. Prata om vad samtycke innebär: att båda vill, att det är frivilligt och att man alltid kan ändra sig. Tystnad eller tvekan är aldrig ett ja.
- Skydd och preventivmedel. Fråga om ditt barn känner till kondomer och andra skydd, och om de vet att ungdomsmottagningen kan hjälpa till med rådgivning och preventivmedel.
- Trygghet och press. Lyssna efter om ditt barn känner sig pressad, osäker eller rädd – av en partner, kompisar eller något i vardagen. Att få prata om det kan vara en stor lättnad.
- Vad betyder samtycke? Samtycke handlar om att båda vill samma sak – frivilligt, utan press, och att man kan ändra sig när som helst. Det är ett tydligt och positivt ”ja” som känns bra för alla inblandade.
- Tystnad, osäkerhet eller att någon inte svarar är inte samtycke. Och samtycke gäller varje gång, även om man har varit tillsammans länge. En har alltid rätt att ändra sig när som helst, och det ska alltid respekteras.
Tips för samtal:
- Fråga: Vad tror du samtycke betyder?
- Förklara: Det handlar om att båda ska vilja och känna sig trygga. Man får alltid ändra sig. Det vi ser i porr skildrar oftast inte sex med samtycke.
- Lyft exempel: Om någon säger nej, är tyst eller verkar tveka – då är det stopp.
Pornografi och porr – därför är det viktigt att prata om det
Många unga, särskilt killar, får sin första sexualkunskap via porr. Det påverkar synen på sex, kroppar och samtycke. Porr visar ofta en bild av sex som inte bygger på ömsesidighet eller kommunikation, och det kan skapa förväntningar som inte stämmer med verkligheten.
Det är vanligt att unga känner press att ”ställa upp” eller att testa sådant de sett. Därför är det viktigt att prata om att porr är fantasi – inte instruktioner – och att verkligt sex ska vara tryggt, respektfullt och lustfyllt för alla inblandade.
Det är också viktigt att prata om att sex kan vara något positivt och lustfyllt när det sker med samtycke, trygghet och respekt. Att lyfta det perspektivet gör samtalen mindre skambelagda och mer balanserade.
Ett stödjande sätt att prata om porr:
- Utgå från nyfikenhet, inte skuld.
- Betona att sex ska kännas bra för båda.
- Prata om att kommunikation och samtycke är grunden för bra sex.
- Lyft att många unga exponeras tidigt för porr genom sociala medier – det är inget konstigt att ha frågor.
Tips att veta mer
UngKAB23_FolkhalsomyndighetenSUSR2025.pdf Länk till annan webbplats.
Nationella trygghetsundersökningen 2025 | Brå - Brottsförebyggande rådet Länk till annan webbplats.
Våld i ungas relationer
Visste du att ungefär var femte ung person är utsatt för våld i en relation? Det innebär att det inte är osannolikt att ditt barn antingen kan vara utsatt eller någon gång själ utövat våld – även om det kan kännas svårt att tänka sig om det gäller ens eget barn.
Våld i ungas nära relationer sker ofta i miljöer där vuxna finns – såsom i föräldrahemmet eller skolan. En stor studie från Brottsoffermyndigheten visar att nära 60 procent av ungdomar upplevt någon form av våld – fysiskt, psykiskt, sexuellt eller digitalt – i en romantisk relation.
Digitala verktyg används i hög grad för övervakning och kontroll, vilket gör det än viktigare att vi vuxna är uppmärksamma även online.
Som vårdnadshavare har du en nyckelroll – du finns där, du ser och du kan agera. Din insyn och närvaro kan vara avgörande för att upptäcka problem i tid och ge stöd till ditt barn.
Har du sett något hos ditt barn som väcker oro – kanske förändrad hälsa, humör eller umgänge som känns annorlunda?
Att våga ställa frågor och få i gång samtal är första steget till att bygga tillit och förståelse – och till att upptäcka våld i tid.
Tecken att vara uppmärksam på
- Ändrat beteende: ungdomen har blivit tystlåten, undviker kompisar eller tappat intresse för tidigare fritidsintressen.
- Kontroll eller isolering: partnern kräver att veta vart ditt barn är, läser deras meddelanden eller styr vem de får umgås med.
- Emotionella förändringar: ungdomen verkar rädd, ursäktar sig ofta inför sin partner, är nedstämt eller har utbrott.
- Fysiska skador: oförklarliga blåmärken eller skador som ungdomen inte vill förklara
Du kan stötta ditt barn genom att också notera om det kan vara ditt barn som behöver hjälp med att hantera sitt beteende. Var därför uppmärksam på om ungdomen kontrollerar eller behandlar andra illa, så att du kan ge stöd i tid.
Tips att veta mer
Grooming | NSPM Länk till annan webbplats.
Förälder – ungarelationer.se Länk till annan webbplats.
Relationer och konflikter - Rädda Barnen Länk till annan webbplats.
Dags att prata om - Dags att prata om Länk till annan webbplats.
Våld i ungas nära relationer | Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Kontakt
Vill du hjälpa ditt barn till en samtalskontakt? Kontakta eller tipsa om ungdomsmottagningen som ett alternativ, de riktar sig till ungdomar mellan 13–22 år. Deras uppdrag är att stödja ungdomar till en god och säker sexuell hälsa, stärka identitetsutveckling, förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa och sociala problem.
www.regionjh.se/um Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.