en man sitter tillbakalutad på en kontorsstol framför ett skrivbord och bokhyllor med pärmar och böcker

”Det är ett kvitto på att den palliativa vården här står sig väldigt bra. Ibland kan man tänka att allt är så mycket bättre söderut eller i de stora städerna vid kusten, men det behöver vi inte känna,” säger Bertil Axelsson som nu blir professor i palliativ medicin. Foto: Sara Rönnberg

Nya professorn ska forska på livets stora fråga

Som blott tredje person i Sverige är överläkaren Bertil Axelsson i Östersund från och med årets första dag professor i palliativ medicin.

Efter 35 år i Region Jämtland Härjedalens tjänst har Bertil Axelsson samlat på sig ett brett spektrum av kompetenser. Förutom det dagliga kliniska arbetet som läkare på den palliativa enheten vid Östersunds sjukhus har han bland annat forskat, undervisat, tagit fram utbildningsmaterial och handlett doktorander och andra forskare. Inom sitt område, palliativ medicin – vård som ges till personer som är obotligt sjuka eller döende ­– har han varit med och utvecklat vården både lokalt i regionen och nationellt.

ett porträtt på en man framför ett fönsterFörstora bilden

Bertil Axelsson, ny professor i palliativ medicin. Foto: Sara Rönnberg

Ett av Bertil Axelssons aktuella forskningsprojekt handlar om att försöka svara på frågan: Hur långt har jag kvar att leva?

"Vi ligger precis i startgroparna med ett pilotprojekt där grundfrågan är: Kan man på något sätt via blodprov förutsäga när en patient inte har så lång tid kvar att leva?

Vid vissa cancerformer och andra sjukdomar kan den drabbade leva många år med sjukdomen, även om man vet att man aldrig kommer att bli frisk.

För dessa patienter är det viktigt att behandla med till exempel cytostatika eller kirurgi så länge de har nytta av det – men vi måste också kunna ta beslut om att vi inte längre ska behandla en patient om den i stället skulle må sämre eller dö av själva behandlingen eller operationen.

Det svåra för oss läkare och sjuksköterskor är att förstå när den punkten är. Vi ska nu be patienter som har obotlig cancer att lämna ett extra provrör blod när vi tar blodprov på dem, dels när de ansluts till Storsjögläntan, dels när de blivit mycket sämre och kanske bara har dagar eller veckor kvar att leva.

Vi ska sedan analysera och jämföra de båda blodproverna. Då kan vi se om det är något som sticker ut, om det till exempel finns väldigt mycket mer av något ämne i blodet precis när livets slutskede närmar sig. Då skulle det rent hypotetiskt kunna vara ett ämne som har samband med att man inte har så långt kvar att leva.

Det ska bli spännande att försöka se. Kan vi hitta något sådant hade det varit fantastiskt. Sannolikheten är inte jättestor men om man inte letar så hittar man ingenting.

Det är lite som att försöka förutse framtiden. Det är ju något vi försöker göra ändå när vi träffar de här patienterna. Dels för att kunna bestämma hur länge vi ska hålla på med tuffa behandlingar. Men också för att en av de vanligaste frågorna vi får är: Hur lång tid har jag på mig? Då står vi där och rycker på axlarna och säger att det är svårt att säga.”

Berättat för: Sara Rönnberg

En av tre i landet

Alla dessa olika meriter inom yrket har nu samlats ihop under ett hedersamt paraply när Bertil Axelsson från och med den 1 januari kan titulera sig professor i palliativ medicin.

– Det är roligt och hedrande. I Sverige finns det bara två tidigare professurer i palliativ medicin, en i Stockholm och en i Lund – då är man i ganska gott sällskap tycker jag, säger han och fortsätter:

– Det är samtidigt lite nervöst, men kul förstås, att folk har bedömt det jag gjort under åren och tycker att det uppfyller någon form av minimikriterier. Och så har Region Jämtland Härjedalen tyckt att man är beredd att stå bakom att jag får professuren. Det känns positivt och spännande.

Kan bli dörröppnare

Bertil Axelssons professur omfattar 20 procent av hans heltidstjänst på den palliativa enheten Storsjögläntan vid Östersunds sjukhus, där han annars till största delen jobbar med det så kallade palliativa konsultteamet, PTK. Teamet består av läkare, sjuksköterska och kurator som finns som en regionövergripande resurs för svårt sjuka eller döende patienter oavsett diagnos och oavsett om de vårdas på sjukhus, inom hemsjukvården eller på kommunala boenden.

Exakt vad den nya professuren kommer att innebära för hans eget dagliga arbete återstår ännu att se men titeln kan bli en dörröppnare som till exempel kan underlätta när det gäller att söka forskningsmedel i större sammanhang.

Ett kvitto på bra utveckling

I ett större perspektiv tycker Bertil Axelsson att den är ett kvitto på att Region Jämtland Härjedalen är på rätt spår när det kommer till forskning och utveckling.

– Det här är ytterligare ett av många uttryck för att vi kan åstadkomma bra forskning även i Östersund och att inte allt är beroende av att det måste ske i universitetsmiljö, säger han och fortsätter:

– Jag hoppas att flera av mina kollegor som är framstående forskare i regionen kommer att vilja bli professorer. Många av dem är välmeriterade. Och förhoppningsvis kan det stimulera fler yngre kollegor att också komplettera sin kliniska tjänst med ett vetenskapligt spår.

Insiktsfull och stöttande ledning

Bertil Axelsson vill rikta ett särskilt tack för den positiva utvecklingen till såväl de tidigare forskningscheferna Ragnar Asplund och Christina Reuterwall som nuvarande FoUU-chef Göran Larsson.

– De har gjort fantastiska insatser för att utveckla den akademiska miljön, utan dem hade vi inte kommit i närheten av var både jag och många av mina kollegor hamnat. Den politiska och administrativa ledningen är också insiktsfull och stöttar.
Det är vi väldigt tacksamma för, säger Bertil Axelsson.

Text: Sara Rönnberg

3 av 5 gillar detta