Välfärdsbrott och otillåten påverkan
Region Jämtland Härjedalen arbetar aktivt för att motverka välfärdsbrott inom vår verksamhet och välkomnar tips från alla anställda. Här kan du läsa om vad välfärdsbrottslighet innebär, varför det är viktigt att bekämpa det och hur man agerar om man misstänker brott.
Hur vi arbetar mot välfärdsbrott
Region Jämtland Härjedalen arbetar aktivt för att motverka välfärdsbrott och otillåten påverkan inom våra verksamheter och välkomnar tips från vårdgivare eller allmänhet som observerar tecken på brottslighet eller oseriöst beteende inom vården eller övriga verksamheter inom regionen. Insatserna fokuserar på att förebygga, upptäcka och stoppa brottslighet som riktas mot välfärdssystemet.
Sveriges Kommuner och Regioners definition av välfärdsbrott
När en aktör – företag, förening eller privatperson – otillbörligen utnyttjar kommuners och regioners välfärdssystem för egen vinning.
Om du misstänker välfärdsbrott
Du behöver inte vara expert. Du behöver inte ha bevis. Det viktiga är att du agerar om du misstänker välfärdsbrott. I första hand tala med din chef. I andra hand mejla valfardsbrott@regionjh.se.
Varför ska man arbeta mot välfärdsbrottslighet?
Det är viktigt att välfärdssystemet fungerar i ett samhälle. Det är avgörande att det finns en tillit till systemen. För att välfärdssystemet ska uppfattas som rättvist och pålitligt måste samhället kunna utgå ifrån att stöd och bidrag går till dem som uppfyller förutsättningar. Välfärdsbrottslighet riskerar att påverka medborgarnas tillit till välfärdssystemet och även tilltron till att det offentligas förmåga att hantera skattemedel och sitt uppdrag. Det kan också leda till minskad tillit till skattesystemet och till rättsväsendet. I förlängningen leder detta till minskad tillit till demokratin och konsekvensen kan vara systemhotande varför det är viktigt att upptäcka och arbeta förebyggande mot välfärdsbrott.
Polisens bild över den kriminella ekonomin
Polisen beskriver kriminell ekonomi som ett ekosystem där brottsvinster genereras, återinvesteras i nya brottsupplägg eller tvättas till skenbart ”vita” pengar. Det är en ofta komplex blandning av illegala och till synes legala verksamheter.
Polisen bedömer att ca 32-60 mdr av den kriminella ekonomin är hänförlig till välfärdsbrott.
Var finns välfärdsbrottslighet?
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) bedömer att inom alla områden där det finns möjlighet att göra en vinst, för egen del, för ett företag eller en förening, förekommer det brott och oegentligheter. Välfärdsbrottslighet finns alla kommuner och alla regioner i hela landet. Det är inte ett storstadsproblem, det handlar inte om geografisk placering eller politisk styrning utan det är verksamheterna som sådana som är sårbara. Detta innebär att alla kommuner och regioner riskerar att utsättas för brottsligheten och det innebär också att brottsligheten lätt kan flyttas från en region till en annan.
Exempel på välfärdsbrott:
- Kollektivtrafik: En entreprenör rapporterar fler körda turer eller resenärer än vad som faktiskt genomförts för att få högre ersättning.
- Läkemedel och förskrivning: En läkare skriver ut läkemedel utan medicinsk grund, ibland i samverkan med patienter, vilket belastar läkemedelsförmånen. Recept kan även säljas eller utnyttjas systematiskt.
- Investeringar och upphandling (t.ex. sjukhusbyggen): Kostnader i byggprojekt överdrivs eller faktureras för arbete som inte utförts, vilket leder till att regionen betalar för mycket.
- Tandvård: En tandläkarmottagning fakturerar för behandlingar som inte utförts eller överdriver åtgärdernas omfattning för att få högre ersättning.
- Vaccinationer: En aktör fakturerar regionen för vaccinationer som inte har givits eller använder obehörig personal för att utföra dem.
- Sjukresor: Ersättning begärs för sjukresor som inte genomförts eller där resor överdrivs i omfattning och kostnad.
- Intyg: Felaktiga medicinska intyg utfärdas för att möjliggöra bidrag eller ersättningar som personen inte har rätt till.
- Bemanning: Ett bemanningsföretag fakturerar för personal som saknar rätt kompetens eller för arbetstid som inte utförts.
- Stöd till näringslivet: Ett företag lämnar felaktiga uppgifter om verksamhet eller deltagare för att få högre stöd från regionen.
Otillåten påverkan
Det är ett samlingsbegrepp för situationer där en utomstående på ett sätt som är olagligt eller som upplevs som obehagligt eller olämpligt, försöker påverka hur någon agerar i sin tjänst eller i sitt uppdrag.
Otillåten påverkan kan användas för att möjliggöra välfärdsbrottslighet då kriminella aktörer kan hota eller muta handläggare för att godkänna felaktiga bidrag och tjänstepersoner som upptäcker oegentligheter eller brottslighet kan försöka tystas genom hot eller trakasserier. Det kan handla om trakasserier, hot, våld, skadegörelse mot person eller egendom. Jäv kan vara en form av korruption vilket i sin tur utgör en typ av otillåten påverkan så som även infiltration och mutor.
Exempel på otillåten påverkan:
Mot upphandlingsansvariga
- En leverantör eller mellanhand söker upp personlig kontakt och försöker skapa relation
- Förfrågningar om information eller påverkan av kravställning framförs
- Otillbörliga erbjudanden eller indirekta hot förekommer
Resultat: Upphandlingen påverkas – genom läckta uppgifter, anpassade krav eller snedvriden konkurrens
Hot mot läkare eller medicinsk sekreterare
- En person kräver läkarintyg med falska uppgifter
- Läkaren/sekreteraren ifrågasätter – individen hotar med våld eller trakasserar
Resultat: Intygsskrivning sker ändå – av rädsla eller press
Hot och påtryckningar mot beslutsfattare
En företagare kan genom hot eller trakasserier pressa tjänstepersoner att:
- Godkänna tillstånd eller avtal.
- Ge fortsatt finansiering trots att företaget inte genomför verksamhet enligt avtal.
- Undvika granskning eller kontroll.
Resultat: Företaget får konkurrensfördelar jämfört med aktörer som följer reglerna. Till exempel ett företag som driver en vårdcentral hotar regionens tjänstepersoner för att slippa kontroll eller få fortsatt uppdrag trots missförhållanden.
Regeringsuppdrag
Regeringen har gett åtta myndigheter i uppdrag att arbeta riktat mot välfärdsbrottslighet, bland andra Ekobrottsmyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Polismyndigheten och Skatteverket. Inom uppdraget ska myndigheterna dela information, erfarenheter och resurser med varandra. De ska också bistå med strategiskt och systematiskt stöd till kommuner och regioner i arbetet med att förhindra oseriösa aktörer och individer kopplade till organiserad brottslighet i välfärden.
Framgångsfaktorer
Enligt SKR finns några nyckelfaktorer för att nå framgång i arbetet mot välfärdsbrottslighet.
- Politiskt stöd, med tydlig förankring att välfärdsbrottsfrågan är viktig
- Samverkan inom och mellan regioner, samt vid behov med brottsbekämpande myndigheter
- Kunskapshöjande insatser bland medarbetare och chefer
- Omvärldsbevakning och dataanalys för att identifiera mönster och avvikelser
- Prioritering av kvalitetssäkrade upphandlingar och avtalsuppföljning
Checklista för att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet
- Medvetandegör
- Identifiera och analysera risker
- Öka kontrollen
- Uppmärksamma och analysera avvikelser
- Skapa organisatoriska förutsättningar
- Samverka internt och externt
- Agera vid välfärdsbrott och lär av situationen
- Omvärldsbevaka och lär av omgivningen
Vad gör vi i Region Jämtland Härjedalen?
Alla nämnder och regionfullmäktige har informerats om välfärdsbrott, sedan förra året ingår ett block om välfärdsbrott i utbildningen chefs 1:an, en animerad informationsfilm i syfte att öka medvetenheten om välfärdsbrott är framtagen för att användas som material till APT. Ett antal ”workshops” med olika delar inom regionens verksamhet är genomförda för att identifiera och analysera potentiella risker. En systematisk riskbedömning har sedan genomförts i Stratsys modul för risk och kontroll med den information som inhämtas vid träffarna. Utifrån resultat i Stratsys kommer åtgärder för att förbättra kontroller och analyser att tas fram och implementeras där brister upptäckts.
Samverkan sker i större utsträckning idag både internt och externt. Externt framför allt via SKR och LUMEN som är ett forum för lärande och kunskapsspridning om välfärdsbrottslighet. Det finns även ett regionalt nätverk för regionen, Länsstyrelsen och kommuner som framför allt tittar på inköp och upphandling.
Kontakt
För mer information – externa länkar
Välfärdsbrottslighet – SKR Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Välfärdsbrott | Brå - Brottsförebyggande rådet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Kunskap om välfärdsbrott – Utbetalningsmyndigheten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Motverka välfärdsbrott | Skatteverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 20 nov, 2026