Simon forskar om hjärnan och en behandlingsbar form av vattenskalle
– Jag hoppas att min forskning ska leda till bättre postoperativ handläggning av patienter med normaltryckhydrocephalus, NPH.

Simon Lidén
Simon Lidén är född i Luleå, och efter avslutade läkarstudier i Uppsala flyttade han till Östersund tillsammans med sin fru för att ha nära till fjällen men ändå kunna bli neurolog.
– Jag är inte riktigt neurolog ännu, men det närmar sig, konstaterar han.
Forskning - för att finna sanning
Simon Lidén började forska framförallt av nyfikenhet, både på själva metoderna för att finna sanning men även för möjligheten att själv besvara kliniskt relevanta vetenskapliga frågor som ingen annan fått för sig att svara på.
– Hjärnan är det bästa organet, men varför det blev just normaltryckhydrocephalus var på grund av att det var det som forskades på lokalt under min handledare Katarina Laurell, berätttar Simon Lidén.
Inblick i Simons forskning
Idiopatisk normaltryckshydrocefalus (iNPH) är en sjukdom som främst drabbar äldre personer. Vanliga symtom är problem med urinläckage, gångsvårigheter och nedsatt minne. Den vanligaste behandlingen är att leda bort hjärnvätska med hjälp av en så kallad shunt, oftast en slang från hjärnan till buken. Ett viktigt tecken på sjukdomen i röntgenundersökningar är att hjärnans vätskefyllda hålrum, ventriklar, är förstorade.
Med ny teknik har det blivit lättare att mäta storleken på dessa hålrum. I fyra studier undersöker Simon Lidén om sådana mätningar kan användas som ett verktyg i vården efter operation.
Fokus ligger främst på att upptäcka om shunten inte fungerar som den ska, men också på att anpassa shuntens inställningar för varje patient. Andra mål är att se om storleken på ventriklarna hänger ihop med olika ämnen i hjärnvätskan, samt att undersöka om patienter blir mindre dagtrötta efter behandling.
Vad Simon kom fram till
Den här avhandlingen visar att storleken på hjärnans vätskefyllda hålrum förändras tydligt och på ett förutsägbart sätt när man justerar shunten. Det tyder på att mätningen kan användas för att se hur bra shunten fungerar.
Däremot finns det inget tydligt stöd för att förändringar i ventrikelstorlek förklarar lägre halter av biomarkörer i hjärnvätskan genom en utspädningseffekt. Ventrikelstorleken verkar inte heller ha någon tydlig koppling till patientens symtom eller förbättring inom en månad efter behandling.
Att sänka shuntens öppningstryck innebär ökade risker utan att ge någon tydlig nytta för patienter på gruppnivå. En annan viktig slutsats är att stark dagtrötthet verkar vara ett symtom vid iNPH som kan förbättras med behandling.
Flexibelt och tillmötesgående
Simon Lidén tycker att forskningsklimatet i regionen är både flexibelt och tillmötesgående, och menar att en fördel är möjligheten att sätta sig in i frågeställningar på djupet och förbättra sin förmåga att bedöma andras forskning även utanför det egna området.
Den största nackdelen med att ge sig på forskning tycker han är det faktum att man som människa inte alltid behöver fler bollar i luften i livet.
– Det bästa rådet jag kan ge forskningssugna kollegor är vikten av en bra handledare. Exakta frågeställningar spelar mindre roll, bara området har en relevans för ens kliniska arbete, slår Simon Lidén fast.
Simon Lidén disputerar i Linköping den 22/5 2026 med sin avhandling med titeln; Ventricular volume in normal pressure hydrocephalus: associations with shunt settings, clinical symptoms, and cerebrospinal fluid biomarkers. På svenska; Ventrikelvolym vid normaltryckshydrocefalus: samband med shuntinställningar, kliniska symtom och biomarkörer i ryggmärgsvätska.
Länk till avhandlingen i sin helhet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Länk till disputationen
https://liu-se.zoom.us/j/64366880912
Webinar ID: 643 6688 0912
Intervju: Lena Manneby Foto: Ana Rosenberg
Sidinformation
- Publicerad:
- 15 maj, 2026
- Senast uppdaterad:
- 15 maj, 2026