Östersund trea ut i landet med ny metod vid operation av analfistel
Att vara drabbad av anala fistlar är en väldigt otacksam sjukdom, som påverkar livskvaliteten enormt mycket. Att bota en patient med anala fistlar är dessutom många gånger tålamodsprövande och svårt.
Jan Lehmann.
– Enligt litteraturen ligger återfallsprocenten mellan 35–50 procent oavsett vilken operationsmetod som använts, berättar proktologen, överläkaren och kirurgen Jan Lehmann och fortsätter;
– I Östersund ligger vi långt under 35 procent tack och lov, och det beror mestadels på att vi har goda möjligheter att kartlägga fistlarna här. Vi är erfarna och nyttjar både ultraljud och magnetkamera. Viktigt är också att skräddarsy behandlingen utifrån varje enskild patients fistel. Att operera så skonsamt som det bara går. Om man opererar för aggressivt kan det leda till avföringsläckage. Opererar man å andra sidan för försiktigt så har du snart ett återfall att behandla.
Vad är en analfistel?
En analfistel är en kvarstående gång mellan analkanalen och huden nära anus, vilken ofta resulterar i återkommande svullnad, smärta och varig, slemmig vätska. Den vanligaste orsaken till analfistel är en infektion som utgår från de anala körtlarna, men andra orsaker som Crohns sjukdom, trauma eller infektion förekommer också. Anala fistlar är svårbehandlade tillstånd, och målet är att uppnå läkning av hela gången med den inre och yttre mynningen och den externa fistelöppningen med bevarad kontinens. Cirka 8 – 10 personer per 100 000 invånare drabbas per år.
I behållaren samlas patientens blod upp.
Östersund Sverige-trea ut med ny metod
Nu har Östersunds sjukhus som trea i landet precis inlett operationer med en för Sverige ny form av minimalinvasiv metod. Den ska försluta fisteln så skonsamt som möjligt utan att skada omgivande muskulatur. Tidigare har man använt sig av både kollagenplugg och av en slags tandkrämsaktig kollagensubstans för att stänga fistlarna. Det senaste är att med hjälp av patientens eget blod separera ut blodplättar och ett slags kroppseget vävnadslim, och med hjälp av denna substans “limma” ihop analfisteln. Det går i förenklade ordalag till så att fistelgången först måste rensas och borstas ur ordentligt. Därefter ska den inre mynningen stängas. Sedan vävs de kroppsegna cellerna in i den vätska som injiceras i fistelgången. Patienten tappas på 120 ml blod vilket centrifugeras i en särskild maskin och resulterar i 6–7 ml trombocytvätska plus fibrin/vävnadslim vilken sedan injiceras i fisteln som nästan omedelbart försluts.
– Vätskan stelnar inuti fistelgången, och konsistensen kan närmast jämföras med det sega godiset gummibjörnar, berättar Jan Lehmann.
Under ingreppet är patienten sövd. Men kan åka hem redan samma dag, och får under de kommande månaderna låta bli tunga lyft, badhusbesök, knäböj och sexuella aktiviteter. Efter tre månader är det dags för ett återbesök, där resultatet av operationen kontrolleras med hjälp av ultraljud.
Anestesisjuksköterskan Åsa Persson och Jan Lehmann.
Rutinerat team redo
Metoden används i Skåne och Värmland och nu även i Östersund. Att Jan Lehmann kom i kontakt med metoden beror på att han sitter med i den arbetsgrupp som just nu skriver det nationella vårdprogrammet för proktologiska åkommor. Där sitter även en kollega från Malmö, som redan opererar enligt metoden och har gjort drygt 500 ingrepp hittills. Efter ett studiebesök i Värmland tillsammans med några sjuksköterskor är man nu redo att börja praktisera metoden även här i Östersund. De tre första operationerna utfördes nyligen på Campus. De resultat som hittills finns publicerade visar på en total procentsats på 67–70 procent lyckade operationer. Studieunderlaget är dock fortfarande svagt.
– Det här känns spännande! All min forskning handlar om att man ska visa respekt för området och för muskulaturen. För vi vet hur det blir om det blir läckage efteråt. På vår bäckenbottenmottagning träffar vi upp till 100 patienter per år. Studier visar att patienter som bajsar på sig mår näst sämst av alla patientgrupper vi har. Men vi som jobbar här är ett litet och rutinerat team som är helt redo att ta oss an denna nya operationsmetod, rundar Jan Lehmann av.
Sidinformation
- Publicerad:
- 4 mar, 2025
- Senast uppdaterad:
- 28 mar, 2025