Näringsliv och arbetsmarknad i Härjedalen
Region Skåne, Enheten för samhällsanalys
2021-04-09
Förord
Avsikten med denna rapport ge en översiktlig bild av utvecklingen i kommunen jämfört med län och riket vad avser demografi, sysselsättning, arbetslöshet, näringsliv och regional ekonomi.
1 Inledning
De senaste decennierna har präglats av en kraftig strukturomvandling såväl i regionen som i riket som helhet. Två kriser har utlöst kraftiga omvälvningar av näringsliv och arbetsmarknad. Den första krisen 1990-93 innebar en kraftig nedgång av sysselsättningen i alla delar av riket. Först slog krisen framför allt mot den konkurrensutsatta tillverkningsindustrin. Därefter kom kraftiga neddragningar av den offentliga sektorn som ett resultat av de betydande underskott i de offentliga finanserna som krisen orsakat.
Först 1997/98 började sysselsättningen påtagligt att återhämtas, vilket berodde på att både den privata och den offentliga sysselsättningen började stiga samtidigt. Krisen medförde en kraftigt ökad produktivitet inom industrin, vilket medförde ett minskat personalbehov. Den ökade produktiviteten var en följd av att den ökade kostnadspressen tvingade fram rationaliseringar, samtidigt som lågproduktiva industriföretag slogs ut. Samtidigt växte företagstjänsterna kraftigt, vilket delvis var en följd av att verksamheter outsourcades från industrin. Även om bortfallet av industrisysselsättningen till stora delar kompenserades av tillväxten inom tjänstenäringarna så hade de växande branscherna inom tjänstesektorn andra lokaliseringskrav än de industribranscher de ersatte. Större urbana centra växte kraftigt, medan många mindre orter drabbades hårt av industrisysselsättningens tillbakagång.
Nittiotalskrisen blev även startskottet för en kraftig utbyggnad av högskolan, vilken lett till en radikal höjning av befolkningens utbildningsnivå.
Kommuner inom pendlingsavstånd till större centra har ofta kunnat kompensera en minskande sysselsättning i kommunen med ökande utpendling, men kommuner långt ifrån större städer har oftast haft en svag utveckling av antalet sysselsatta.
Perioden från slutet av 90-talet till 2008 präglades av återhämtning och tillväxt, med såväl växande sysselsättning som befolkning. Hösten 2008 inträffade Finanskrisen, vilken ledde till en kraftig nedgång av sysselsättningen under 2009. Jämfört med 90-talskrisen gav Finanskrisen trots allt relativt små effekter på sysselsättningen, men ledde till en mycket kraftig nedgång av BNP. Den totala sysselsättningen och BNP återhämtade sig snabbt, men det var främst tjänstesektorn som stod för tillväxten, medan antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin fortsatt att minska.
2 Befolkningsutveckling
Den demografiska utvecklingen är av avgörande betydelse. Den påverkar kompetensförsörjningen, hemmamarknadens storlek och efterfrågan på offentlig och privat service. Befolkningen i Härjedalen minskade under perioden 2000-2020 med 1 345 personer (-11,8 %) till 10 070 personer.
Sverige har under lång tid varit ett invandrarland. Under efterkrigsperioden bemannades den växande industrin av bland annat finnar och personer från sydeuropa. Sedan 90-talet och framåt har Sverige även haft en hög invandring av först personer från det sönderfallande Jugoslavien och därefter från mellanöstern och nordafrika.
År 2019 var 2,3 procent av befolkningen i Härjedalen (229 personer) födda i övriga Norden, 3,4 procent (342 personer) var födda i övriga Europa och 5,6 procent (565 personer) var födda utanför Europa.
Mellan 2002 och 2019 förändrades antalet invånare i Härjedalen vilka var födda i övriga Norden med -36,6 procent (-132 personer), antalet invånare födda i övriga Europa med 317,1 procent (260 personer) och antalet invånare födda i övriga världen med 615,2 procent (486 personer).
År 2019 fanns den högsta andelen utrikesfödda invånare i Åre där andelen uppgick till 12,9 procent (1 515 personer) och Strömsund med 12,1 % (1 402 personer).
Den lägsta andelen utrikesfödda invånare fanns i Krokom där andelen uppgick till 7,7 procent (1 158 personer) och Berg med 8,6 % (608 personer).
År 2019 fanns den högsta andelen invånare födda utanför Europa i Åre där andelen uppgick till 8,0 procent (934 personer) och Strömsund med 7,0 % (816 personer).
Den lägsta andelen invånare födda utanför Europa fanns i Krokom där andelen uppgick till 4,2 procent (626 personer) och Berg med 4,8 % (339 personer).
Den del av befolkningen som är född i Sverige blir allt äldre, vilket innebär att försörjningsbördan stiger. Samma sak gäller även den del av befolkningen som är född i övriga norden. Inom den gruppen skedde en stor del av invandringen under industrialismens höjdpunkt på 50-, 60- och 70-talen, vilket innebär att de ofta är relativ åldersstigna. Invånarna födda utanför norden har tyngdpunkten i yngre förvärvsarbetande åldersgrupper, vilket innebär att de delvis kan kompensera för den åldrande svenskfödda befolkningen. Utmaningen här ligger i att höja sysselsättningsgraden för den utlandsfödda delen av befolkningen.
3 Bostäder
Tillgång till bostäder är en avgörande faktor för befolkningens välfärd och företagens kompetensförsörjning.
3.1 Bostadsbestånd
År 2019 fanns det totalt 6 308 bostäder i Härjedalen. Av dessa stod äganderätter för 57,4 procent av beståndet, följt av hyresrätter (33,9 %) och bostadsrätter (8,7 %). Diagrammet nedan visar hur lägenheterna fördelar sig efter husttyp (notera att “lägenheter” avser bostader både i småhus och flerbostadshus).
Bostadsbeståndets fördelning mellan hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter framgår av diagrammet nedan.
Diagrammet nedan visar hur lägenheterna fördelas mellan olika bostadsstorlekar.
3.2 Nyproduktion
Efter en kraftig nedgång av byggandet på 90-talet har byggande i landet ökat kraftigt de senaste åren. År 2019 färdigställdes 7 lägenheter i Härjedalen. I genomsnitt har 4 lägenheter färdigställts årligen under den senaste tioårsperioden. Av dessa var 95,3 procent äganderätter, 4,7 procent hyresrätter och 0,0 procent bostadsrätter. Av diagrammen nedan framgår hur nyproduktionen varierat sedan början av 1990-talet.
Ett grovt mått på trångboddhet är antal invånare per lägenhet. I genomsnitt bor det 1,60 invånare per lägenhet i Härjedalen, vilket kan jämföras med 2,07 invånare per lägenhet i riket.. Om befolkningsökningen fördelat på antalet färdigställda lägenheter ligger under denna nivå minskar trångboddheten, i annat fall ökar den. Antalet nytillkommna invånare per färdigställd lägenhet redovisas i diagrammet nedan. Notera dock att måttet inte tar hänsyn till hur invånarna fördelas mellan olika bostäder. Måttet fångar till exempel inte att stora bostäder kan ha få invånare, medan små bostäder kan ha många boende per lägenhet.
3.3 Regionalt bostadsbyggande
Kartan nedan visar antalet bostäder som har byggts per kommun under 2013 - 2019. Den följande kartan visar hur stor andel av bostadsbeståndet som har producerats under samma period.
4 Sysselsättning
En av de absolut viktigaste faktorerna för utveckling av välfärden är att befolkningen är i arbete. Ett vanligt mått på detta är sysselsättningsgraden, vilken här definieras som antalet sysselsatta i åldern 20-64 år dividerat med befolkningen i samma ålder. Som framgår av diagrammet nedan föll sysselsättningsgraden mycket kraftigt 2009 som en följd av den internationella finanskrisen.
Det kan finnas flera skäl till att sysselsättningsgraden är låg eller sjunker. Om befolkningen växer snabbare än sysselsättningen kan det resultera i en sjunkande sysselsättningsgrad. Om sysselsättningen minskar, men befolkningen minskar ännu snabbare resulterar det tvärtom i en ökande sysselsättningsgrad, vilket är fallet för vissa län i norra Sverige.
Både antalet sysselsatta och befolkningen i förvärvsarbetande ålder i Härjedalen har minskat sedan periodens början, men eftersom befolkningen har minskat snabbare än sysselsättningen så har sysselsättningsgraden ökat
Den högsta andelen sysselsatta år 2019 hade Krokom (88,1 procent) och Berg (84,5 procent).
Den lägsta andelen sysselsatta fanns i Bräcke (79,4 procent) och Ragunda (81,5 procent).
Mellan år 2005 och 2019 skedde den högsta procentuella sysselsättningstillväxten i åldersgruppen 20-64 år i Åre med 25,2 procent (1 163 sysselsatta) och Östersund med 9,0 % (2 453). Den lägsta sysselsättningstillväxten skedde i Bräcke med -13,2 procent (-392 sysselsatta) och Strömsund med -9,0 % (-476).
Kartan ovan mäter sysselsättningsförändringen för befolkningen efter vilken kommun de bor i (den så kallade “nattbefolkningen”. Kartan nedan mäter istället sysselsättningtillväxten efter vilken kommun befolkningen arbetar i (“dagbefolkning”). En generell effekt av Finanskrisen 2008/09 har varit att sysselsättningen minskade i kommuner som präglades av en stor andel tillverkningsindustri eller perifert läge i förhållande till större städer, medan sysselsättningsökningen som skett sedan Finanskrisen framför allt har skett i storstäder och andra större städer med mera gynnsamma lokaliseringsförutsättningar för branscher inom tjänstesektorn.
Mellan år 2005 och 2019 skedde den högsta procentuella tillväxten av sysselsatta efter arbetsställekommun i Åre med 21,3 procent (908 sysselsatta) och Östersund med 9,0 % (2 685).
Den lägsta sysselsättningstillväxten hade Ragunda med -15,2 procent (-355 sysselsatta) och Bräcke med -13,3 % (-307).
En förändring av antalet sysselsatta boende i kommunen behöver inte innebära en förändring av sysselsättningsgraden. Om sysselsättningen minskar kan det till exempel även ske en minskning av befolkningen i förvärsarbetande ålder, vilket kan leda till en oförändrad och ibland till och med stigande sysselsättningsgrad. Även ett ökat antal sysselsatta i kombination med en stigande befolkning i förvärvsarbetande ålder kan leda till en oförändrad andel sysselsatta. Kartan nedan visar förändringen av sysselsättningsgraden i procentenheter.
Den bästa utvecklingen av sysselsättningsgraden mellan 2005 till 2019 hade Krokom, med en förändring på 7,2 procentenheter.
Om avsikten är att mäta hur en eller flera kommuner presterat är det inte självklart att det lämpligaste är att jämföra med utvecklingen i riket som helhet. Det finns stora skillnader mellan rikets kommuner som beror på omständigheter som är omöjliga att påverka. Sådana faktorer kan handla om avstånd till storstäder, om kommunen ligger i en glesbygdsregion m.m. Andra faktorer är påverkbara, men endast på lång sikt. Exempel på sådana trögrörliga faktorer är kommunens branschsammansättning och transportinfrastruktur, vilka visserligen går att påverka, men endast i mindre utsträckning på kort sikt.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram en kommungruppsindelning som baseras på att alla kommuner i riket redovisas i nio olika grupper som ska möjliggöra jämförelser mellan kommuner med någorlunda jämförbara förutsättningar. Gruppen “Storstäder” innehåller till exempel rikets tre storstadskommuner. Om avsikten är att studera till exempel Malmös sysselsättningsutveckling kan det ofta vara rimligare att jämföra med tillväxten i Stockholm och Göteborg än med ett riksgenomsnitt som baseras på alla kommuner i riket, inklusive glesbygdskommuner med helt andra tillväxtförutsättningar. Diagrammet nedan visar sysselsättningstillväxten per kommun efter arbetsställets belägenhet (s k “dagbefolkning”), fördelat på SKL:s kommungrupper. Kommunerna i regionen är färgade och har försetts med namn. Kommuner utanför regionen redovisas som mindre svarta punkter.
Härjedalen tillhör kommungruppen “Landsbygdskommun med besöksnäring”. Sysselsättningstillväxten i Härjedalen under den studerade perioden låg på plats 15 av 15 i kommungruppen och på plats 240 bland alla Sveriges kommuner.
5 Sysselsättning per bransch
Sysselsättningsutvecklingen i riket och regionen har kännetecknats av att antalet sysselsatta inom tillverkningsindustri minskar, medan antalet sysselsatta inom företagstjänster, hotell- och restaurang och handel ökar.
De branscher som sysselsatte flest personer i Härjedalen år 2019 var “vård och omsorg; sociala tjänster” med 1 019 sysselsatta, “handel” med 509 sysselsatta och “företagstjänster”, som sysselsatte 459 personer.
| Bransch | Sysselsatta i Härjedalen 2019 | Sys.andel (%) | Sys.andel Riket (%) |
|---|---|---|---|
| vård och omsorg; sociala tjänster | 1 019 | 21,1 | 16,1 |
| handel | 509 | 10,5 | 11,8 |
| företagstjänster | 459 | 9,5 | 12,2 |
| utbildning | 420 | 8,7 | 10,9 |
| byggverksamhet | 389 | 8,0 | 7,2 |
| jordbruk, skogsbruk och fiske | 373 | 7,7 | 1,9 |
| kulturella och personliga tjänster m.m. | 340 | 7,0 | 4,6 |
| tillverkning och utvinning | 325 | 6,7 | 10,8 |
| transport och magasinering | 237 | 4,9 | 4,7 |
| hotell- och restaurangverksamhet | 232 | 4,8 | 3,6 |
| offentlig förvaltning och försvar | 198 | 4,1 | 6,0 |
| energiförsörjning; miljöverksamhet | 135 | 2,8 | 1,0 |
| okänd verksamhet | 88 | 1,8 | 1,3 |
| fastighetsverksamhet | 80 | 1,7 | 1,7 |
| information och kommunikation | 16 | 0,3 | 4,3 |
| finans- och försäkringsverksamhet | 14 | 0,3 | 1,9 |
| totalt | 4 834 | 99,9 | 100,0 |
| Källa: SCB (RAMS) | |||
6 Pendling
Rörligheten på arbetsmarknaden tenderar att öka över tid och de funktionella arbetsmarknaderna blir allt större. Detta är till stor del en följd av allt effektivare transportsystem, men också av en tydligare specialisering inom arbetslivet där sannolikheten för att hitta ett passande arbete i närheten av bostaden minskar. Även stigande bostadspriser leder till utträngningseffekter där invånarna får söka bostäder långt bort från de större städerna där de dynamiska arbetsmarknaderna finns.
Sedan ett antal år tillbaka saknas tillgång till kommunal pendling till och från de nordiska grannländerna. Danmark och Norge lämnar inte längre ut data till Sverige, vilket innebär att senaste data för kommunal pendling till och från Danmark avser 2015. Tillgången till data för pendling mellan Norge och Sverige är ännu sämre. Den senaste tillgängliga statistiken för kommunal pendling till och från Norge är från 2010. För kommunerna i Västra Götalandsregionen finns data fram till 2015, vilket även gäller för total pendling på riksnivå. Pendlingen till och från kommunerna utanför Västra Götaland mellan 2010-2015 har fördelats proportionellt efter kommunernas andel av pendlingen 2010. Efter 2015 antas pendlingen vara oförändrad. Det är djupt olyckligt att tillgången till aktuell statistik inte finns, men vi har ändå beslutat att ta med senast tillgängliga data för pendling till Norge och Danmark med motivet att det blir mindre fel att ta med dem än att helt bortse från pendlingen till grannländerna.
6.1 Inpendling
Det största antalet inpendlare till Härjedalen år 2018 pendlade in från Berg där antalet pendlare uppgick till 83 (+137,1 % sedan år 2000) följt av Östersund med 79 (+172,4 %), Ljusdal med 78 (+18,2 %) och Sundsvall där antalet pendlare uppgick till 36 (+350,0 %).
| Bostadskommun | Pendlare 2018 | Förändr. 2000 till 2018 | Tillv. (%) |
|---|---|---|---|
| Berg | 83 | 48 | 137,1 |
| Östersund | 79 | 50 | 172,4 |
| Ljusdal | 78 | 12 | 18,2 |
| Sundsvall | 36 | 28 | 350,0 |
| Stockholm | 29 | 3 | 11,5 |
| Hudiksvall | 26 | 16 | 160,0 |
| Övriga | 372 | 155 | 71,4 |
| Totalt | 703 | 312 | 79,8 |
| Källa: SCB (RAMS). Observera att data för Öresundspendling avser år 2015 | |||
6.2 Utpendling
Det största antalet utpendlare från Härjedalen år 2018 pendlade ut till Östersund där antalet pendlare uppgick till 156 (+75,3 % sedan år 2000) följt av Berg med 59 (+68,6 %), Stockholm med 52 (+23,8 %) och Ljusdal där antalet pendlare uppgick till 28 (-24,3 %).
| Arbetsställekommun | Pendlare 2018 | Förändr. 2000 till 2018 | Tillv. (%) |
|---|---|---|---|
| Östersund | 156 | 67 | 75,3 |
| Berg | 59 | 24 | 68,6 |
| Stockholm | 52 | 10 | 23,8 |
| Ljusdal | 28 | -9 | -24,3 |
| Sundsvall | 24 | 3 | 14,3 |
| Mora | 23 | 21 | 1050,0 |
| Övriga | 300 | 130 | 76,5 |
| Totalt | 642 | 246 | 62,1 |
| Källa: SCB (RAMS). Observera att data för Öresundspendling avser år 2015 | |||
7 Företagande
7.1 Nyföretagande
Nivån på nyföretagandet i regionen har haft en sjunkande trend under de senaste åren. En möjlig förklaring till detta kan vara att den höga sysselsättningstillväxten har inneburit goda möjligheter att hitta ett arbete som anställd, vilket kan ha bidragit till att pressa ned nyföretagandet.
År 2019 uppgick antalet nya företag per 1000 invånare mellan 16-64 år i Härjedalen till 18,3 vilket kan jämföras med 12,1 företag i Jämtland och 10,6 företag i riket.
Nyföretagandet är ofta högst i de större städerna samt i relativt välbärgade kommuner i nära anslutning till de större städerna.
Kommuner utanför de större städernas influensområde, ofta av bruksortskaraktär tenderar att ha lågt nyföretagande. Nyföretagandet är starkt kopplat till utbildning och inkomster.
Det bör dock noteras att de företag som bildas i och runt de större städerna i högre utsträckning än i mera perifera kommuner är sidoverksamheter, medan de företag som drivs på landsbygden ofta utgör företagarens huvudsakliga inkomstkälla.
År 2019 fanns det högsta antalet nystartade företag per 1000 invånare mellan 16-64 år i Åre med 20,3 företag (150 företag) och Härjedalen med 18,3 (104 företag).
Det lägsta antalet nystartade företag per 1000 invånare fanns i Bräcke med 7,7 företag (27 företag) och Östersund med 10,1 (389 företag).
7.2 Aktiva företagare
En stor andel av alla företag startas inte med avsikten att de ska bli företagarens primära inkomskälla. Många sysselsatta blir så kallade “kombinatörer”, dvs. personer som har sin primära inkomst som anställda, men driver ett företag som sidoverksamhet, ofta som enskild firma. Många företag, inte minst i storstadsområdena drivs av kombinatörer. Men om vi studerar hur stor andel av de sysselsatta som driver företag som sin primära inkomstkälla så är det oftast landsbyggdskommunerna som har höga andelar företagare. Nedanstående diagram redovisar andelen sysselsatta mellan 20-64 år som har sin huvudinkomst som sysselsatta som företagare eller som anställda i egenägt aktiebolag. När ordet företagare används i detta avsnitt avses endast sysselsatta som har sin huvudsakliga inkomst som företagare. Uppgifterna avser nattbefolkningen, dvs statistiken görs utifrån var de sysselsatta bor och inte var de har sin arbetsplats.
Av de sysselsatta invånarna i Härjedalen hade år 2019 8,2% (166 personer) av kvinnorna sin huvudsakliga inkomst som företagare. Motsvarande andel för män var 18,9% (436). Totalt hade 13,9% (602) sin huvudsakliga inkomst som företagare.
Av de utlandsfödda sysselsatta invånarna i Härjedalen hade år 2019 12,7% (63 personer) sin huvudsakliga inkomst som företagare. Bland sysselsatta födda i Sverige var motsvarande andel 14,1% (541 personer) företagare.
Mellan 2008 och 2019 minskade andelen företagare av de sysselsatta med 7,8 procent. I absoluta tal minskade antalet med 101 personer.
Den högsta andelen företagare bland de sysselsatta fanns i Åre där andelen uppgick till 15,8 % (895 invånare). Därefter följde Berg med 15,6 % (460 invånare). Lägst andel företagare fanns i Östersund där andelen uppgick till 7,0 % (2 043 invånare). Därefter följde Bräcke med 10,9 % (278 invånare).
7.3 Största arbetsgivare
Sysselsättningsstatistik per bransch ger en övergripande bild av strukturomvandlingen. Ett intressant komplement är att redovisa de största arbetsgivarna i kommunen, vilket kan ge en mera konkret bild av hur näringslivet ser ut. Det finns dock en del problem med att redovisa statistik på arbetsgivarnivå. De senaste decennier har många företag valt att avknoppa verksamheter i egna bolag, vilka samlas i en koncern. En stor koncern som till exempel TetraPak i Lund, kan bestå av nästan ett dussin företag med lokalisering i kommunen. Eftersom redovisningen av de största arbetsgivarna baseras på företag och inte på koncern, kan redovisningen därför bli svårtolkad. När de största arbetsgivarna jämförs över tid är det viktigt att tänka på att företag kan byta namn eller slås samman. Att en arbetsgivare försvinner behöver inte innebära att verksamheten lagts ned.
Tabellen nedan redovisar de största arbetsgivarna oavsett om de är offentliga eller privata. I nästan alla kommuner domineras sysselsättningen av sysselsatta inom kommunal och landstingskommunal offentlig verksamhet.
| Största arbetsgivare 2005 | Anställda | Största arbetsgivare 2018 | Anställda |
|---|---|---|---|
| HÄRJEDALENS KOMMUN | 1 225 | HÄRJEDALENS KOMMUN | 1 375 |
| SYKES DATASVAR SUPPORT AB | 375 | SYKES SWEDEN AB | 225 |
| JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING | 175 | JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING | 175 |
| HÄRJEDALENS MILJÖBRÄNSLE AB | 75 | HAMRAFJÄLLETS LIFT AB | 75 |
| RAMUNDBERGETS ALPINA AB | 75 | RAMUNDBERGETS ALPINA AB | 75 |
| SAMHALL AB | 75 | SKISTAR AB | 75 |
| DELTA SKOG AB | 35 | CENTRALHALLEN I SVEG AB | 35 |
| FORTUM SERVICE AB | 35 | FUNÄSDALEN BERG & HOTELL RÖRELSE AB | 35 |
| HAMRAFJÄLLETS LIFT AB | 35 | HÄRJEDALENS PASTORAT | 35 |
| HÄRJEÅNS NÄT AB | 35 | HÄRJEGÅRDAR FASTIGHETS AB | 35 |
| LOFSDALENS FJÄLLANLÄGGNINGAR AB | 35 | HÄRJEÅNS ENERGI AB | 35 |
| PIAB AB | 35 | HÄRJEÅNS NÄT AB | 35 |
| ROSENBERGER CARLBERG COAXPRODUKTER AB | 35 | MOHLINS BUSSAR AB | 35 |
| RYDAB I SVEG AB | 35 | R. GRIPS ÅKERI AB | 35 |
| SKISTAR AB | 35 | SAMHALL AB | 35 |
| Källa: Svenskt Näringsliv (www.foretagsklimat.se) | |||
I tabellen nedan särredovisas enbart de 15 största privata arbetsgivare. Notera att till de privata arbetsgivarna räknas även offentligägda bolag.
| Största priv. arbetsgivare 2005 | Anställda | Största priv. arbetsgivare 2018 | Anställda |
|---|---|---|---|
| SYKES DATASVAR SUPPORT AB | 375 | SYKES SWEDEN AB | 225 |
| HÄRJEDALENS MILJÖBRÄNSLE AB | 75 | HAMRAFJÄLLETS LIFT AB | 75 |
| RAMUNDBERGETS ALPINA AB | 75 | RAMUNDBERGETS ALPINA AB | 75 |
| SAMHALL AB | 75 | SKISTAR AB | 75 |
| DELTA SKOG AB | 35 | CENTRALHALLEN I SVEG AB | 35 |
| FORTUM GENERATION AB | 35 | FJÄLLEN 25 AB | 35 |
| FORTUM SERVICE AB | 35 | FUNÄSDALEN BERG & HOTELL RÖRELSE AB | 35 |
| HAMRAFJÄLLETS LIFT AB | 35 | FUNÄSDALEN SUPERMARKET AB | 35 |
| HÄRJEDALS KÖK PRODUKTION AB | 35 | HÄRJEDALENS PASTORAT | 35 |
| HÄRJEÅNS NÄT AB | 35 | HÄRJEDALS KÖK AB | 35 |
| LOFSDALENS FJÄLLANLÄGGNINGAR AB | 35 | HÄRJEÅNS ENERGI AB | 35 |
| PIAB AB | 35 | HÄRJEÅNS NÄT AB | 35 |
| ROSENBERGER CARLBERG COAXPRODUKTER AB | 35 | LOFSDALENS FJÄLLANLÄGGNINGAR AB | 35 |
| RYDAB I SVEG AB | 35 | MOHLINS BUSSAR AB | 35 |
| SKISTAR AB | 35 | R. GRIPS ÅKERI AB | 35 |
| Källa: Svenskt Näringsliv (www.foretagsklimat.se) | |||
8 Arbetslöshet
Trots att sysselsättningstillväxten i regionen som helhet varit relativt hög tenderar arbetslösheten att ligga över riksgenomsnittet. Detta kan tyckas paradoxalt, men kan till stor del förklaras med att även befolkningen i förvärvsarbetande ålder vuxit snabbt. Arbetslösheten är oftast högre för män än för kvinnor, vilket till stor del beror på att en väsentligt högre andel kvinnor vidareutbildar sig efter gymnasiet. Detta leder till att de inte söker arbete via Arbetsförmedlingen under tiden de studerar. Det faktum att fler kvinnor än män är högutbildade underlättar för kvinnor att få arbete efter utbildningen.
I den här rapporten används Arbetsförmedlingen verksamhetsstatistik som källa för att beräkna arbetslösheten. Med “arbetslöshet” avses här andelen invånare som är öppet arbetslösa eller befinner sig i program med aktivitetsstöd av befolkningen i förvärvsarbetande ålder. Detta innebär att nivån skiljer sig från de officiella arbetslöshetstalen som baseras på den enkätbaserade Arbetskraftsunderökningen (AKU). Skälet till att AKU inte används är att urvalet är gjort för att vara statistiskt säkerställt på riksnivå, vilket innebär att statistiken är osäker redan på länsnivå och inte redovisas på kommunnivå.
År 2020 uppgick antalet arbetslösa i Härjedalen till 315 vilket var en minskning med 186 personer sedan år 2004. Andelen arbetslösa av befolkningen mellan 16-64 år minskade från 7,8 till 5,6 procent mellan 2004 och 2020.
Även ungdomsarbetslösheten tenderar till att vara högre i regionen än i riket. I flertalet kommuner är andelen arbetslösa män väsentligt högre än andelen arbetslösa kvinnor, vilket beror på att unga kvinnor i betydligt högre grad går vidare till högre utbildning.
Antalet unga i Härjedalen som var öppet arbetslösa eller befann sig i arbetsmarknadspolitiska program var år 2020 53 personer, vilket var en ökning med -49 personer sedan år 2004. Andelen arbetslösa av befolkningen mellan 18-24 år minskade från 14,1 till 8,3 procent mellan 2004 och 2020.
Utvecklingen av arbetslösheten i regionen följer samma trender som i riket, om än på en något högre nivå. Andelen arbetslösa av befolkningen sjönk kraftigt då tillväxten började ta fart i slutet av 1990-talet. För länet och flertalet kommuner fortsatte arbetslösheten att minska ända fram tills Finanskrisen 2008, då andelen arbetslösa vände kraftigt uppåt.
Arbetslösheten samvarierar med kommunernas sociala struktur och näringsliv. Arbetslösheten tenderar att vara lägst i relativt välbärgade förortskommuner vid kusten nära en större stad. Arbetslösheten är högst i de större städerna, i industrikommuner och i landsbygdskommuner i inlandet.
Ungdomsarbetslösheten i regionen följer i stort sett samma trend som den totala arbetslösheten, vilket innebär att den följer samma utveckling som i riket, dock på en något högre nivå.
I stort sett är det samma kommuner som har hög total arbetslöshet som även har hög ungdomsarbetslöshet.
9 Utbildning
En välutbildad befolkning är viktigt för att hålla nere arbetslösheten och öka konkurrenskraften. Tillgång till en kvalificerad arbetskraft är också av avgörande betydelse när företag tar lokaliseringsbeslut.
Trots kraftigt stigande utbildningsnivåer finns det stora problem med kompetensförsörjningen. SCB:s utbildningsprognos “Trender och prognoser” pekar på stora brister på lärare, specialistsjuksköterskor, specialistläkare, civilingenjörer och lärare. Det finns även risk för brist på yrkesgrupper med gymnasiala yrkesutbildningar inom industri och vård- och omsorg.
9.1 Befolkningens utbildningsnivå
Av befolkningen i Härjedalen mellan 20-64 år hade år 2019 12,7 procent högst en grundskoleutbildning, 61,3 procent hade högst en utbildning på gymnasienivå, 11,1 procent hade högst en kort högskoleutbildning på mindre än 3 år medan 12,6 procent hade en lång högskoleutbildning och 0,1 procent hade en forskarutbildning.
Det finns avsevärda skillnader mellan mäns och kvinnors utbildningsnivåer. Kvinnor har en eftergymnasial utbildning i väsentligt högre utsträckning än män. En drivkraft bakom detta är att många traditionellt kvinnodominerade yrken inom offentlig sektor numera kräver en akademisk utbildning. Många kvinnodominerade yrken (till exempel lärare och sjuksköterskor) är legitimationsyrken som kräver en specifik utbildningsgång, vilket är mera ovanligt bland mansdominerade yrken.
Den kraftiga utbyggnaden av antalet högskoleplatser, som skedde i samband med 90-talskrisen, har inneburit att befolkningens genomsnittliga utbildningsnivå stigit kraftigt under de senaste decennierna. De årkullar som flödar in på arbetsmarknaden har i genomsnitt väsentligt högre utbildningsnivå än de som försvinner från arbetsmarknaden av ålderskäl. Även om antalet högskoleplatser inte ökar i samma takt som tidigare kommer detta leda till en stigande genomsnittlig utbildningsnivå bland befolkningen i förvärvsarbetande ålder under lång tid framåt.
Av männen i Härjedalen hade 7,2 procent minst en treårig högskoleutbildning eller en forskarutbildning. Motsvarande andel av kvinnorna låg på 19,0 procent.
Kommentar: OBS! Tidsseriebrott 1999/2000.
De stigande utbildningsnivåerna över tid syns allra tydligast om vi studerar utvecklingen för de yngre årskullarna där ökad övergång till studier får snabbast genomslag i statistiken. Av kvinnorna mellan 25-34 år i Härjedalen hade 20,5 procent minst en treårig högskoleutbildning, medan motsvarande andel av männen var 6,0 procent.
Kommentar: OBS! Tidsseriebrott 1999/2000.
Den generella utvecklingen i riket är att utbildningsnivåerna ökar och att unga kvinnor sedan början av 90-talet passerade de unga männen vad gäller högsta utbildningsnivå. Sedan dess har klyftorna i utbildningsnivå mellan män och kvinnor stadigt ökat.
Kommentar: OBS! Tidsseriebrott 1999/2000.
Befolkningens utbildningsnivå på kommunal nivå följer i stort sett den sociala strukturen i kommunen. Utbildningsnivåerna är lägst i kommuner i inlandet med hög andel industri eller lantbrukssysselsatta, medan de tenderar att vara högst i relativt välbärgade kustkommuner nära större städer och i universitetsstäder. De högsta andelarna invånare mellan 20-64 år med högst grundskoleutbildning hade Ragunda med 14,2 procent procent, följd av 12,7 procent i Härjedalen.
De högsta andelarna invånare mellan 20-64 år med minst treårig eftergymnasial utbildning hade Östersund med 26,0 procent, följd av 22,7 procent i Krokom.
9.2 Behörighet till gymnasieskolan
Som tidigare har konstaterats är en gymnasieutbildning i hög utsträckning att se som en nödvändig tröskel som måste passeras för att komma in på arbetsmarknaden. Andelen gymnasiebehöriga som gick ut från högstadiet sjönk kraftigt i mitten av 10-talet, vilket framgår av diagrammet nedan. Orsaken till detta står till stor del att finna i ett stort flyktingmottagande som resulterade i att många nyanlända elever inte kunde klara behörighet till gymnasiet i svenska skola. (Med gymnasiebehörighet avses behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram.)
I Härjedalen var läsåret 2018/19 85,6 % av avgångseleverna i årskurs 9 beröriga till gymnaisiet. Motsvarande värde i Jämtland var 84,8 % och i riket 84,3 %.
Även om merparten av eleverna är behöriga till gymnasiet så finns det stora skillnader mellan kommunerna. Högst andel gymnaiebehöriga hade Krokom med 88,5 %, därefter följde Östersund med 87,8 % och Härjedalen med 85,6 %. Lägst andel gymnaiebehöriga hade Bräcke med 73,9 %, därefter följde Ragunda med 75,4 % och Berg med 79,3 %.
9.3 Övergång till eftergymnasial utbildning
Andelen elever som går vidare till en eftergymnasial utbildning från gymnasiet är starkt kopplat till föräldrarnas utbildningsnivå. De kommuner som har en högutbildad befolkning har därför också en hög andel elever som går vidare till en högre utbildning De allra högsta övergångsnivåerna finns därför i Lund och Lomma som har de högsta utbildningsnivåerna i regionen. De lägsta nivåerna återfinns i ett antal kommuner i inlandet som har en stor andel sysselsatta inom industri och lantbruk, vilket är samma kommuner där befolkningen generellt har en låg andel med eftergymnasial utbildning.
Andelen elever som går vidare till en eftergymnasial utbildning varierar starkt över tid. Ungdomar väljer ofta att studera när det är lågkonjunktur och svårt att hitta jobb, men avstår från studier när det är högkonjunktur och det är lättare att få arbete även för unga med endast en gymnasial utbildning.
Den högsta andelen invånare som gick vidare till en eftergymnasial utbildning inom tre år efter att de avslutat gymnasiet hade Östersund med 37,5 procent, följd av 35,3 procent i Åre. Den lägsta andelen invånare som gick vidare till en eftergymnasial utbildning hade Berg med 24,0 procent, följd av 24,7 procent i Strömsund.
I Härjedalen hade 32 procent av de elever som fullföljt en gymnasieutbildning läsåret 2015/2016 påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år. Andelen för kvinnor var 39 procent. Av männen var det 21 procent som gick vidare till en eftergymnasial utbildning
10 Ohälsa
Hälsa är ett svårfångat fenomen och det är svårt att finna uppföljningsbara data. Vi har valt att använda antalet ohälsodagar som ett mått på hälsa. Ohälsotalet mäter antalet summerade nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning och rehabiliteringsersättning under året. utslagit på befolkningen i åldern 20-64 år. Måttet mäter alltså inte ohälsan för unga och gamla. Antalet ohälsodagar påverkas starkt av regelförändringar i sjukförsäkringar m.m., vilket innebär att man bör undvika att jämföra förändringar över tid. Måttet fungerar dock för att jämföra skillnader mellan regioner och kön vid samma tidpunkt.
År 2018 uppgick antalet ohälsodagar i Härjedalen till 21.4 dagar fördelat på 25.1 dagar för kvinnor och 18.2 dagar för män.
I Härjedalen stod personer födda i Sverige för 23.5 ohälsodagar, medan personer med annat födelseland stod för 8.6 dagar.
Antalet ohälsodagar varierar kraftigt mellan kommuner med olika näringslivsstruktur och social struktur. Även kommunens åldersstruktur har stor påverkan på ohälsotalet.
Det högsta antalet ohälsodagar år 2019 hade Bräcke med 32,3 dagar, vilket kan jämföras med 29,0 dagar i Ragunda., Det lägsta antalet ohälsodagar fanns i Åre med 17,5 dagar, vilket kan jämföras med 21,4 i Härjedalen.
11 Yrkesstruktur
Att studera sysselsättningen per bransch ger en bra bild över inriktningen på näringslivet, men yrkesstrukturen ger en kompletterande bild av vilken verksamhet som bedrivs inom näringslivet och vilka kompetenser som efterfrågas. Eftersom SCB gick över till en ny yrkesindelning år 2014 så går det tyvärr inte att få några tidsserier över förändringen över tid vad avser antalet sysselsatta inom olika yrken. En relativt stor andel sysselsatta har även ”yrke okänt” som yrkesklassning. Denna andel kan förväntas minska under de kommande åren då kunskapen om hur den nya yrkesnomenklaturen ska tillämpas ökar hos arbetsgivarna.
Det största antalet anställda år 2019 fanns inom yrket “Butikspersonal”, där antalet anställda var 277 personer (7,2 % av det totala antalet anställda), “Undersköterskor” med 264 personer (6,9 %), “Vårdbiträden” med 218 personer (5,7 %), “Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare” med 212 personer (5,5 %), “Resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister m.fl.” med 209 personer (5,4 %), “yrke okänt” med 146 personer (3,8 %) och “Maskinförare” där antalet uppgick till 143 personer (3,7 %).
Kvinnor och män befinner sig till stor del i olika yrken. I Härjedalen var det endast 20 av totalt 98 yrken som var jämställda, definerat som att underrepresenterat kön stod för minst 40 procent av sysselsättningen. Dessa jämställda yrken stod för 21.1 procent av det totala antalet anställda i Härjedalen.
12 Yrkesstruktur inom utvalda branscher
SCB:s utbildningsprognos “Trender och prognoser” pekar mot att det främst är inom utbildningsområdet, hälso- och sjukvård och social omsorg, teknik och tillverkning och inom byggsektorn son det kan förväntas uppstå bristsituationer på arbetskraft med rätt utbildning. Nedan redovisas därför yrkesstrukturen inom ett antal branscher med stark koppling till dessa områden.
12.1 Byggverksamhet
För närvarande råder det ett högt tryck på arbetsmarknaden för byggarbetare. SCB:s utbildningsprognos visar inte på några stora underskott av byggarbetare med gymnasial utbildning, men det finns stora problem med att få lärlingsanställningar till gymnasieutbildade byggnadsarbetare. Bristen på lärlingsplaters är ett stort problem för byggindustrin, vilken signalerar att det finns en brist på erfarna byggnadsarbetare med lärlingsbevis.
Det största antalet anställda inom branschen byggverksamhet år 2019 fanns inom yrket “Snickare, murare och anläggningsarbetare”, där antalet anställda var 76 personer (27,9 % av det totala antalet anställda inom branschen), “Installations- och industrielektriker m.fl.” med 29 personer (10,7 %), “Maskinförare” med 23 personer (8,5 %), “yrke okänt” med 23 personer (8,5 %), “Lastbils- och bussförare” med 17 personer (6,2 %), “Takmontörer, golvläggare och VVS-montörer m.fl.” med 14 personer (5,1 %) och “Malmförädlingsyrken och brunnsborrare m.fl.” där antalet uppgick till 11 personer (4,0 %).
12.2 Vård och omsorg
SCB:s utbildningsprognos “Trender och prognoser” pekar mot stora underskott på vårdpersonal, framför allt specialiserade sjuksköterskor och läkare, men även på personer med gymnasial utbildning inom vård- och omsorg. Det ökande antalet äldre i befolkningen driver efterfrågan på personal.
Det största antalet anställda inom branschen vård och omsorg samt sociala tjänster år 2019 fanns inom yrket “Undersköterskor”, där antalet anställda var 257 personer (28,6 % av det totala antalet anställda inom branschen), “Vårdbiträden” med 208 personer (23,1 %), “Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl.” med 78 personer (8,7 %), “Sjuksköterskor” med 68 personer (7,6 %), “Socialsekreterare och kuratorer m.fl.” med 43 personer (4,8 %), “Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare” med 32 personer (3,6 %) och “Snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl.” där antalet uppgick till 28 personer (3,1 %).
12.3 Utbildning
SCB:s utbildningsprognos “Trender och prognoser” pekar mot mycket stora underskott inom i stort sett alla läraryrken. Allra mest markant är bristen på lärare inriktade mot matematik, NO och teknik. Det finns även en kraftig brist på förskolelärare.
Det största antalet anställda inom branschen utbildning år 2019 fanns inom yrket “Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare”, där antalet anställda var 167 personer (42,6 % av det totala antalet anställda inom branschen), “Barnskötare och elevassistenter m.fl.” med 59 personer (15,1 %), “Gymnasielärare” med 35 personer (8,9 %), “Snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl.” med 32 personer (8,2 %), “Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens” med 23 personer (5,9 %), “Städare och hemservicepersonal m.fl.” med 10 personer (2,6 %) och “Kontorsassistenter och sekreterare” där antalet uppgick till 9 personer (2,3 %).
12.4 Tillverkningsindustri och utvinning
Trots en kraftig nedgång av antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin råder det brist på kvalificerade yrkesarbetare, vilket till stor del beror på att få elever väljer att läsa på gymnasiets industriprogram. Det finns också en viss brist på bland annat civilingenjörer och annan personal inom tekniska yrken.
Det största antalet anställda inom branschen tillverkning och utvinning år 2019 fanns inom yrket “Smeder och verktygsmakare m.fl.”, där antalet anställda var 37 personer (13,3 % av det totala antalet anställda inom branschen), “Montörer” med 27 personer (9,7 %), “Ytbehandlare, trä och möbelsnickare m.fl.” med 21 personer (7,5 %), “Kontorsassistenter och sekreterare” med 15 personer (5,4 %), “Slaktare, bagare och livsmedelsförädlare m.fl.” med 15 personer (5,4 %), “Maskinförare” med 13 personer (4,7 %) och “yrke okänt” där antalet uppgick till 13 personer (4,7 %).
13 Bruttoregionprodukt, produktivitet och skattekraft
Hitintills har den redovisade statistiken främst tagit utgångpunkt från individer i egenskap av utbildade, anställda eller företagare. Men det är även viktigt att mäta utvecklingen i ekonomiska termer. I avsnittet nedan redovisas fyra olika mått:
- Bruttoregionprodukt (BRP), vilket, något förenklat, är det sammanlagda värdet av alla varor och tjänster som produceras i en region. Bruttoregionprodukten är den regionala motsvarigheten till det som på nationell nivå kallas för bruttonationalprodukt (BNP). Notera att osäkerheterna i BRP-beräkningarna ökar ju lägre nivå de omfattar. Kommunala BRP-tal bör därför tolkas med stor försiktighet.
- Produktivitet, definierat som bruttoregionprodukt per sysselsatt.
- Daglönesumma, dvs. inkomst för förvärvsarbetande redovisad efter den plats där de arbetar (till skillnad från nattlönesumma som innebär att inkomsten redovisas efter var de förvärvsarbetande bor).
- Skattekraft, vilket är den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten
De uppgifter som presenteras här är alla baserade på rörliga priser. Det hade varit önskvärt att uttrycka utvecklingen i fasta priser, men tyvärr redovisar inte SCB fastprisberäknade tidsserier för bruttoregionprodukt på kommunal nivå.
13.1 Bruttoregionprodukt
Sverige har sedan början av 00-talet haft en god tillväxt av bruttonationalprodukten. Den mycket kraftiga nedgången av BNP som följde på Finanskrisen 2008 återhämtades snabbt.
År 2018 uppgick bruttoregionprodukten i Härjedalen till 4,2 miljarder kr. Tillväxten av BRP i rörliga priser mellan år 2002 och 2018 i Härjedalen uppgick till 39,7 procent vilket kan jämföras med 64,7 procent i Jämtland och 97,6 procent i riket.
BRP per invånare år 2018 i Härjedalen uppgick till 409 678 kr. vilket kan jämföras med 379 076 kr. i Jämtland och 471 879 kr. i riket.
Mellan år 2002 och 2018 växte BRP per invånare i Härjedalen med 55 procent vilket kan jämföras med 62 procent i Jämtland och 73 procent i riket.
13.2 Produktivitet
Produktiviteten visar hur mycket värde som produceras av varje sysselsatt person och definieras här som bruttoregionprodukten dividerat med antalet sysselsatta.
BRP per sysselsatt (produktiviteten) år 2018 i Härjedalen uppgick till 825 786 kr. vilket kan jämföras med 764 875 kr. i Jämtland och 959 610 kr. i riket.
Mellan år 2002 och 2018 växte BRP per sysselsatt i Härjedalen med 44 procent vilket kan jämföras med 56 procent i Jämtland och 69 procent i riket.
13.3 Daglönesummor
Daglönesumma per sysselsatt kan ses som ett alternativt mått till BRP per capita, vilket indikerar produktiviteten i den uppmätta ekonomin. De båda måtten samvarierar, men daglönesumma per sysselsatt utvecklas i jämnare takt mellan åren, då antalet sysselsatta inte kan justeras efter konjunkturen på samma sätt som produktionen varierar.
Daglönesumman per sysselsatt år 2019 i Härjedalen uppgick till 291 643 kr. vilket kan jämföras med 311 990 kr. i Jämtland och 368 178 kr. i riket. Mellan år 2002 och 2019 växte daglönesumman per sysselsatt i Härjedalen med 69 procent, vilket kan jämföras med 72 procent i Jämtland och 68 procent i riket.
13.4 Skattekraft
För att kunna säkra tillgången på välfärdstjänster och infrastruktur m.m. är det av väsentlig betydelse att det finns en skattebas i regionen. Skattekraften bestäms av den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten för varje inkomsttagare och hur stor andelen inkomsttagare av befolkningen är. År 2021 uppgick skattekraften per invånare i Härjedalen till 86 procent av genomsnittet för riket vilket kan jämföras med 89 procent i Jämtland.
