fem kvinnor står utomhus i motljus

Smärtrehabteamet med Ann Axelsson, rehabläkare, Emma Grut, psykolog, Tove Swenson, fysioterapeut, Helén Alvåsen, kurator och Helen Åhlin, arbetsterapeut. Ann Axelsson arbetar både för det medicinska teamet och smärtrehabteamet på Remonthagen. Det är första gången smärtenheten har en fast rehabläkare. Foto: Sara Rönnberg

De ger hopp för den som lever med smärta

Att ha ont är något som många människor har svårt att hantera. Blir smärtan långvarig kan det vara enormt påfrestande. På smärtrehab i Östersund kan den som har konstant ont få hjälp att vända på perspektiven.
– Det går att leva ett rikt och meningsfullt liv med smärta, säger psykologen Emma Grut.

Efter ett kvartssekel med smärta: "Jag isolerar mig inte längre"

En vurpa i pulkabacken på förskolan där hon jobbade förändrade livet. I 24 år har Maria Lindgren levt med konstant smärta.

Läs artikeln om Marias resa och hennes tid i smärtrehabprogrammet här.

Smärta meddelar oss att något är fel och att vi genast bör åtgärda problemet – det är med andra ord meningen att vi ska tappa fokus på allt annat.

– Akut smärta kan vi ofta lindra med tillfällig medicinering. Men när tillståndet blir långvarigt riskerar smärtan att ta över hela livet. Har man haft en smärta längre än tre till sex månader så är sannolikheten stor att den kommer fortsätta att finnas där. Kanske inte med samma intensitet, men ändå. Då är det så viktigt att man får rätt hjälp, förklarar Emma Grut, psykolog i det sammansvetsade teamet på smärtrehab som har sin verksamhet vid Rehabcentrum på Remonthagen i Östersund.

Personer som haft smärta i åtminstone tre till sex månader kan ansöka om att få gå ett sex månader långt smärtrehabiliteringsprogram på Remonthagen. Många som kommer dit har levt med smärta betydlig längre än ett halvår och har ofta genomgått mängder av olika utredningar och medicinutprovningar.

– Många känner ändå att de står och stampar på ruta ett och att de saknar strategier för att hantera sin smärta i vardagen, säger Helen Åhlin, arbetsterapeut i teamet.

Innan patienten kommer till smärtrehabteamet är både vårdgivare och patient ofta väldigt fokuserade på att försöka få bukt med smärtan.

– Andra områden, som till exempel hur man har det i relationer och känslomässiga reaktioner på smärtan, kommer lite i skymundan, säger Emma Grut och fortsätter:

– Vårt nuvarande program är tydligt baserat på en viss typ av KBT som heter ACT, det står för ”acceptance and committment therapy”. Det handlar om acceptans. De första veckorna i vårt program handlar om att vända på perspektiven. Att lära sig leva med smärtan, inte att bli av med den. Det brukar vara skakande och blir en stark känslomässig upplevelse för många men är också ofta en viktig vändpunkt.

Sedan uppstart har fem grupper snart genomgått hela det nya smärtrehabiliteringsprogrammet som har visat lovande resultat, bland annat i det nationella registret för smärtrehabilitering (NSR). 

en kvinna står framför en whiteboard med en penna i handen och tittar in i kameran

"När vi visar spiralen brukar det vara jättemycket känslor i rummet," säger Emma Grut, psykolog, och visar hur hon brukar illustrera hur kampen mot smärtan ofta tar all en persons energi och tid. Foto: Sara Rönnberg

Livet blir ett väntrum

Genom åren har det publicerats en rad studier som visar att smärtupplevelsen påverkas kraftigt av situationen och de omständigheter i livet som omger patienten. Man vet genom forskningen att det är viktigt att hjälpa patienter med långvarig smärta att våga göra mer av det de vill, också i närvaro av smärta. Det kan handla om att våga vara mer aktiv och hitta sätt att göra mer av det man tycker om, men ibland även att hitta sätt att göra mindre, att varva ner och återhämta sig.

Emma ställer sig vid en whiteboard och ritar en spiral som är bred i toppen och smalnar av i botten.

– Vi brukar rita upp den här bilden för patienterna. När smärtan är ny har man kanske ett brett liv med jobb, relationer och fritidsintressen, säger hon och pekar mot toppen av spiralen, där den är som bredast.

– När så smärtan kommer in i livet är man ofta enormt fokuserad på att få bort den, vilket är en mänsklig och naturlig reaktion. Men efter ett tag kan kampen mot smärtan verkligen ställa till det. Ofta krymper energi och resurser hos den drabbade. Om man samtidigt lägger tid, energi och de pengar man har för att försöka bli av med smärtan så sätter det ofta igång riktigt onda cirklar. Ju längre ner man kommer i spiralen, ju mer energi går åt till att kämpa emot smärtan och desto mindre energi blir över till att göra det man tycker om och som ger livet mening.

Citat från deltagare i smärtrehabprogrammet

Efter många år av kroppsligt och själsligt kaos har jag nu hittat ett lugn.”

Jag stressar inte längre runt och vill vara alla till lags. Jag vågar vara jag, med min smärta, med min oro men också min framtidstro. Jag är mer fokuserad, modigare och mer självmedkännande."

Med hjälp och stöd har jag öppnat upp för mer livskvalitet i mitt liv. Jag har kunnat hitta en väg och ny inriktning i mitt liv, trots smärtans närvarande."

Ta vara på tillfällena under smärtrehab det är en investering i dig själv som kommer betala sig med ränta i ditt mående."

Jag har lärt mig att omprioritera, lägga mer tid och energi på mig själv. Släppa kontrollen och alla ”måsten” i vardagen."

En livsstilsförändring och ett äventyr jag inte hade velat vara utan."

Emma Grut pekar på spetsen längst ner på den uppritade spiralen.

– Har vi riktigt otur har själva livet blivit ett slags väntrum och väldigt begränsat och smalt. Smärtan är ofta densamma men livet har blivit tomt och meningslöst. Då blir smärtan så outhärdligt tung att bära. Det är jättevanligt. När vi visar spiralen brukar det vara jättemycket känslor i rummet. Och mycket sorg, säger Emma och fortsätter:

– Därför är det så viktigt att inge hopp! Det finns många, många exempel på att det går att leva ett rikt och meningsfullt liv med smärta. Att börja krångla sig upp ur spiralen igen är svårt men det går och det är där vi kommer in.

Majoriteten kvinnor i 40-årsåldern

Under tiden i programmet på smärtrehab varvas teoretiska och praktiska moment. I teorin ingår bland annat kognitiv beteendeterapi, KBT, för att lära sig hantera sina beteenden, tankar och känslor. Även anatomi och teori kring levnadsvanor ingår. De praktiska delarna består bland annat av basal kroppskännedom, mindfulness, olika former av fysisk aktivitet och träning, avspänningsövningar och ergonomi.

Deltagarna arbetar utifrån fyra målområden: kropp och hälsa, egen tid och fritid, goda relationer, och arbete och sysselsättning. Ett av huvudmålen för många av deltagarna i programmet – där majoriteten är kvinnor och medelåldern är runt 40 år – är att de ska komma ut i arbete igen. Teamet ger därför många tips kring hur ett hållbart arbete kan gå till, exempelvis att tänka på ergonomi och att man ska kunna ha öppna samtal med sin chef.

Mycket fokus ligger på det som kallas aktivitetsbalans. Arbetsterapeuten Helen Åhlin förklarar:

– En patient kan ofta lägga mycket krut på sitt jobb för man vill ha det kvar men sedan när patienten kommer hem så är han eller hon helt slut – hur får jag balans i det, så att jag får energi till både jobb och familj?

– Deltagarna får se över och försöka hitta balansen inom alla livets områden, fyller fysioterapeuten Tove Swenson i och fortsätter:

– Det gäller även för fysisk aktivitet, träning och återhämtning. Det är en utmaning för många, det kan vara svårt att hitta en nivå som blir hållbar utan att man åker på bakslag med mer smärta och en känsla av misslyckande som följd.

fem kvinnor står utomhus i motljus

Det sammansvetsade smärtrehabteamet på Remonthagen tycker det känns hoppfullt att jobba med deltagarna i programmet. Foto: Sara Rönnberg

Öva i vardagen

Efter 3 månader i programmet ses deltagarna inte längre på träffar utan får i stället jobba på egen hand med den rehabplan som de själva utformat i programmet. Som stöd har var och en en en egen kontaktperson som stöttar via en app i mobilen.

– De ska känna att de äger verktygen, lära känna sig själva och känna att de är sin egen rehabiliterare, säger fysioterapeuten Tove Swenson.

– När vi släpper dem har de en plan för de ska kunna vidmakthålla det här. Därefter blir arbetet mer integrerat i vardagen – man får öva i vardagen där livet faktiskt är. Vi kan inte ta bort smärtan – men vi lär ut strategier för att hantera den, säger Helen Åhlin och fortsätter:

– Det är så hoppfullt att jobba med dem! Vi får så mycket tillbaka.

Text & Foto: Sara Rönnberg

Så funkar smärtrehabiliteringen

Smärtenheten har som uppdrag att utföra medicinsk behandling, multimodal rehabilitering, samt försäkringsmedicinska utredningar. Det innebär att man utifrån rådande evidens erbjuder ett 6 månaders multimodalt rehabiliteringsprogram i gruppform baserat på Kognitiv beteendeterapi (KBT) och Acceptance & Commitment Therapy (ACT).

Kriterier för att kunna gå programmet:

  • Långvarig (mer än 3-6 månader) benign smärta med negativa konsekvenser för din livssituation.
  • Över 18 år.
  • Generaliserad smärta (t.ex. fibromyalgi).
  • Smärta i rygg/nacke.
  • Du skall i möjligaste mån vara färdigutredd och eventuell medicinering skall vara optimerad och stabil.
  • Du har en förväntad rehabiliteringspotential och en öppenhet för beteendeförändring.

Programmet bygger på att stärka individens egna copingstrategier och att aktivt jobba med beteendeförändringar för ökad livskvalitet. Du formulerar egna mål och vidmakthållandestrategier i syfte att kunna vara aktiv i ditt liv, oavsett smärtbild. Vi anordnar 3 gruppstarter/år med ca 8 deltagare/grupp.

För mer information gå in på www.regionjh.se/smärtrehab

Så kommer du i kontakt med smärtrehab

Adress:
Smärtrehab, Smärtenheten
Östersunds rehabcentrum
Remonthagen
831 83 Östersund

Besöksadress:
Sollidenvägen 58
831 43 Östersund

Telefon:
063-15 43 19

Smärtenheten på 1177 Vårdguiden:
www.1177.se/Hitta-vard/Jamtland/Kontakt/Smartmottagningen-4/

0 av 0 gillar detta

REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN

Postadress: Box 654, 831 27 Östersund
Fakturaadress: Box 910, 831 29 Östersund
E-post: region@regionjh.se
Telefon: 063-14 75 00 (växel)
O
rg. nr: 232100-0214