En man står vid ett fönster och ler mot kameran

Pierre de Flon

Pierre de Flon forskar om behandling av MS

- Neurologi är ju så spännande! Ett så häftigt ämnesområde, där det har skett så mycket positiv utveckling bara under den senaste 20-årsperioden.

Pierre de Flon är neurolog på Östersunds sjukhus där han arbetat sedan 1997, med kortare avstickare till bland annat Uppsala, Falun och Umeå. Han gjorde sin specialistutbildning till neurolog här i Jämtland. Nu har han skrivit en avhandling om behandling av MS, multipel skleros, som är en kronisk inflammatorisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet. I Sverige idag finns det cirka 18 000 personer med diagnosen. Snart är det dags för Pierre de Flon att doktorera, och det gör han så klart på hemmaplan i Östersund.

Varför blev det Jämtland?

- När det var dags för mig och min fru att göra vår AT-tjänstgöring åkte vi upp till Jämtland. Vi tyckte att det var otroligt vackert häruppe. Lägg till det en duktig rekryterare och ett erbjudande om bra tjänster till oss båda. Då högg vi till, och har trivts superbra här alltsedan dess.

Varför blev det just neurologi?

- En kombination av flera skäl egentligen. Det tyngst vägande skälet var att det på den tiden fanns två jätteduktiga neurologer på sjukhuset, Anders Gard som jag vill utnämna till ”den jämtländska neurologins urfader” och Lars-Johan Liedholm. Tillsammans drev dom neurologin här i länet under några år, tills dom bestämde sig för att inrätta två utbildningstjänster varav jag sökte och fick den ena. Dom var två riktigt duktiga handledare som erbjöd ett utbildningspaket som passade mig perfekt.

Vad är grejen med neurologi?

Det är ju så spännande! Ett så häftigt ämnesområde, där det har skett så mycket positiv utveckling bara under den senaste 20-årsperioden. Strax efter att jag börjat här 1997 kom den första magnetkameran till Jämtland. Idag är den en helt naturlig del i vår rutinsjukvård, men på den tiden fick vi skicka våra patienter till bland annat Trondheim för undersökning. Så neurologin har expanderat ofantligt i allmänhet, och så även inom mitt forskningsområde MS, multipel skleros. De första bromsmedicinerna mot MS kom först i mitten av 1990-talet. Det var i form av injektionsbehandlingar, där patienterna fick ge sig själva medicinen allt från varannan dag till en gång i veckan. Så höll det på fram till 2006, då den första högeffektiva behandlingen i form av dropp som man fick en gång i månaden godkändes. Många alternativa mediciner bland annat i tablettform var också på gång. Vi stod helt enkelt på tröskeln till en helt ny värld runt 2008.

Läkemedelsstudie drogs igång

I samma veva kom också rapporter om en substans, Rituximab, där medicinen i fråga heter Mabthera. Den här medicinen är sedan länge väl använd inom reumatologin, vilket gjorde att man hade en känsla för säkerhet vid längre tids användning jämfört med eventuella nya mediciner som måste prövas i studier innan de blir generellt godkända. Mabthera fanns det mycket säkerhetsdata kring. Medicinen visade på en inflammationshämmande effekt vid MS. Medicinen gav också långvarig behandlingseffekt. Det läkemedelsföretag som tagit fram Mabthera ville inte satsa vidare på läkemedlet, utan istället gå vidare på ett nytt spår och utveckla en medicin mot MS som var ännu litet mer specialiserad. Den medicinen finns inte ute på marknaden ännu.

Det var då MS-mottagningarna i Umeå, Östersund och Örebro bestämde sig för att via ett samarbete göra en läkemedelsstudie av Rituximab. Den drog igång i slutet av 2011, då 75 patienter med skovvis förlöpande MS fick injektionsbehandling med läkemedlet och därefter följdes upp under två+tre års tid. Uppföljningarna gjordes med hjälp av kliniska kontroller, via MR, magnetkameraundersökningar, och med hjälp av prover som togs i blod och ryggmärgsvätska. Resultaten visar på en minskad inflammatorisk aktivitet jämfört med tidigare sorts behandling, nöjdare patienter och även på möjligheten att i framtiden kunna ersätta ryggmärgsprovet med ett vanligt blodprov.

- Vårt ingångsvärde med den här studien var att se om dom som ändå funkar på sprutorna men tycker att dom är ”meckiga” att hantera kan ha en positiv effekt av droppbehandling med Mabthera, berättar Pierre de Flon och fortsätter;

- Målsättningen är att man ska bli så litet påmind om sin sjukdom som möjligt. Man ska ha hunnit få så litet symptom som möjligt, man ska ha så låg risk för nya symptom som möjligt, man ska ha så litet behandlingspåminnelse som möjligt, så litet biverkningar som möjligt och så få störande uppföljningsmoment som möjligt.

Sveriges vanligaste behandling

Under den tid som studien pågått har Mabthera blivit Sveriges vanligaste behandling vid MS, och så var inte fallet innan. Starten av studien var första steget mot en strukturerad användning av Mabthera i Sverige. Eftersom forskningsfokus på Mabthera legat i Norrland har man också varit drivande i detta häruppe, och idag behandlas mellan 30–40 procent av landets MS-sjuka med läkemedlet. Mabthera är i sammanhanget även betydligt billigare att använda än de sprutbehandlingar som användes förut. Vi pratar i runda siffror om 25 000 kronor per år kontra 80 000 kronor per patient och år.

- Vi tyckte att vi hade ett visst ansvar. Någonting som såg bra ut ur ett patientperspektiv men inte ur företagets perspektiv tyckte vi ändå var värt att beforska. När vi ändå gjorde den studien fanns det en del bonusinformation att haka på det hela. Den informationen hittar man i min avhandling! Konstaterar Pierre de Flon.

Studien i korthet

Forskarna har använt sig av en läkemedelsstudie för att studera effekten av läkemedlet Mabthera, där det första arbetet visar att det finns en minskning av den inflammatoriska aktiviteten jämfört med perioden innan då man hade sprutbehandling med ett annat läkemedel. Patienterna som fått göra behandlingsskiftet blir betydligt nöjdare under den period då de fått använda Mabthera jämfört med då de använde sprutorna. Det går att se en förändrad immunologisk profil efter behandlingsbytet, men forskarna kan idag inte tolka betydelsen av den. Man har även mätt ett ämne i ryggmärgsvätskan på MS-patienterna som ingick i studien, och sedan några år tillbaka finns det en metod för att mäta samma sak via ett blodprov istället. Det blir enklare för patienterna, mindre obehag och provet kan tas av en sköterska istället för av en läkare.

Vad känner du dig då mest nöjd med i allt detta?

- Mest nöjd är jag över att vi valde en annan strategi nu än tidigare. När sprutorna kom så var vi ganska försiktiga och litet avvaktande till hur värt det skulle vara att använda den här behandlingen när den var ny. Vi lät andra testa och dra erfarenheter medan vi själva avvaktade. Vi låg i bakkant då. Den här gången gjorde vi precis tvärt om. Vi såg att här finns ett läkemedel som ser jättebra ut, så varför inte själva börja testa det på bred front istället för att vänta på andras initiativ. Vi hakar på en studie så att vi kan börja använda läkemedlet tidigt. Att kunna använda det på ett strukturerat sätt som vi kan stå för! Inom ramen för en studie där vi tar ansvar för noggrann uppföljning, resultaten och säkerhetsrutinerna på ett tidigt stadium. Vi la oss i framkant!

Whats in it for you?

Pierre de Flon personligen har främst fått ut två saker av att forska. Dels har han fått möjligheten att göra någonting som inte varit möjligt inom ramen för vanlig klinisk praxis. Sen har han fått en gedigen utbildning genom forskningen. Som doktorand får han en femårig grundutbildning i forskningsmetodik. Och om man som honom befinner sig i en läkemedelsintensiv miljö med väldigt mycket läkemedelsinformation har han numera lättare att värdera den information som läkemedelsföretagen förmedlar. Att dessutom vara grymt envis och ha bra handledare! Det är Pierre de Flons bästa recept på framgångsrik forskning.

Datum: 2018-04-27
Tid: 09:00 - 12:00
Plats: Östersunds sjukhus, Hörsalen Snäckan
Evenemanget vänder sig till: studenter - allmänheten - anställda

Pierre de Flon försvarar sin avhandling med titeln: Behandling med den monoklonala antikroppen rituximab vid multipel skleros - en studie baserad på en akademiskt driven klinisk prövning. (Engelsk titel: Treatment with the monoclonal antibody rituximab in Multiple Sclerosis - a study based on an academic clinical trial.)
Fakultetsopponent: Professor Sten Fredriksson, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet.
Huvudhandledare: Anders Svenningsson

Länk till avhandling

Text & Foto: Lena Manneby

7 av 7 gillar detta

REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN

Postadress: Box 654, 831 27 Östersund
Fakturaadress: Box 910, 831 29 Östersund
E-post: region@regionjh.se
Telefon: 063-14 75 00 (växel)
O
rg. nr: 232100-0214