UM podden. När någon vuxen nära dig missbrukar eller mår psykiskt dåligt.
“Idag pratar vi om att som ung leva med en vuxen som har missbruk och/eller psykisk ohälsa. Hur det kan vara och hur det kan påverka en, men också om hur man kan få hjälp och hitta någon att prata med.”
Relaterade länkar:
Medverkande: Stina Åström, Barnmorska och Cecilia Nordengren, Kurator.
Transkribering. När någon vuxen nära dig missbrukar eller mår psykiskt dåligt.
Hej och välkomna till UM-podden med mig Cecilia, kurator och Stina, barnmorska. Vi arbetar på Ungdomsmottagningarna Jämtland Härjedalen och spelar in den här podden med ett nytt avsnitt varannan vecka.
Vad är aktuellt? Smittorna ökar, inte bara covid, utan också magsjuka och influensa och förkylningar.
Kom ihåg! Om du planerar att besöka oss och har symtom så stanna hemma. Ring oss i stället! Även om du har testat neg för covid. Vi vill ju gärna kunna hålla mottagningarna öppna och fortsätta träffa er men det går inte om vi får in smittor.
Nu är det julvecka, jul och jullov. Något som många ser fram emot, men inte alla. För en del är det kanske inte bara så härligt, utan kan vara en period av stress, rädsla, oro för att behöva vara hemma med sina vuxna. Det här avsnittet känns lite extra i hjärtat på mig, det kommer att handla om att som ung leva med en vuxen som har missbruk och/eller psykisk ohälsa. Hur det kan vara och hur det kan påverka en, men också om hur man kan få hjälp och hitta någon att prata med.
Det här är ett vanligt ämne på UM, tyvärr! Vi träffar många unga som lever med en vuxen som har ett missbruk och/eller en psykisk ohälsa, men också de som är äldre och som vill prata om hur det har varit tidigare och hur det påverkar en nu. Vi ville ta upp det här ämnet lagom till jul, just därför att storhelger för en del kan bli extra jobbiga. Det kanske dricks mycket alkohol hemma och med det bråk och tjafs, kanske känner man sig orolig, otrygg och ledsen. Det blir lång tid att vara hemma från skolan, som kanske för en del är en trygghet i vanliga fall, att få komma iväg.
Du Cecilia som träffa många unga i samtal, hur kan det vara och kännas då för den som har det så här hemma?
Det kan såklart vara otroligt olika, men vissa saker kan du kanske känna igen dig i; T.ex. att saker inte funkar som de ska hemma, kanske din vuxne inte handlar, städar eller lagar mat så ofta som det behövs. Du får inte hjälp med läxor eller andra saker och kanske får ta ett stort ansvar.
Din vuxne verkar inte bry sig eller orkar inte göra saker med dig. Hen kanske bryter sina löften och saker blir inte som planerat. Du oroar dig för att hen ska bete sig konstigt, göra bort sig eller göra sig illa. Det är bråkigt hemma. Du kanske blir rädd ibland. Du vill inte att andra ska få reda på hur det är hemma. Du känner dig ledsen, ensam, arg eller har svårt att koncentrera dig. Du kan vara rädd att lämna den som mår dåligt ensam. Det kan till exempel göra att du tycker att det är jobbigt att gå hemifrån. Den som mår dåligt kan bli arg, ledsen eller irriterad på dig fast du inte har gjort något fel. Eller ge dig skuldkänslor som du inte ska behöva ha.
Trots att man kan känna så här, så är ju det här oftast en vuxen som man tycker väldigt mycket omkanske ens mamma eller pappa- eller en annan nära vuxen. Det är viktigt att pausa här och säga att det är aldrig ditt fel att din vuxne missbrukar eller mår dåligt. Det du känner och tänker är heller inget konstigt eller fel, det är helt normala reaktioner på en dålig situation. Din vuxne behöver verkligen heller inte vara en dålig person, men hen behöver hjälp för sitt missbruk eller psykiska ohälsa, och det ska hen få av vården eller någon annan institution. Det är inte ditt ansvar!
Det kan vara jobbigt att skämmas för sin vuxne, eller känna skuld för sina egna reaktioner, att kanske inte vilja ta med kompisar hem för man inte vet hur det kommer att vara hemma den dagen. Man blir en del av en tystnad, en familjehemlighet som alla i familjen kan jobba rätt hårt för att upprätthålla. Man blir som barn i en familj med missbruk expert på att leta fram alkohol som ligger gömd, att läsa av sina vuxna, att märka första tecknen på att den vuxne kommer att dricka eller kanske är på väg in i ett skov av sin psykiska ohälsa.
Det här tar på krafterna, man blir trött, stressad och kanske går som på helspänn mest hela tiden. Det här kan man behöva prata om med en vuxen som man litar på, kanske en släkting, en granne, med oss på UM eller någon i skolan. På UM, när jag som kurator möter unga som är i en sådan här situation, så händer det att man är tveksam till att prata om det jobbiga. Hur ska det hjälpa mig att prata? Min erfarenhet är ändå, att det är ganska skönt att få prata med någon som vet hur det är, någon som kan visa att man inte är ensam. Ibland räcker det att få prata med mig som kurator, men det händer också ibland att jag hjälper vidare till t. ex. Socialtjänsten för mer hjälp.
Man kan också kontakta Maskrosbarn som finns på nätet. Med dem kan man prata digitalt eller chatta, de vuxna som man kan prata med där har själva vuxit upp med vuxna som missbrukat och mått psykiskt dåligt. På nätet finns också BRIS, dit du kan ringa eller så kan du chatta, även nattetid. Du kan boka tid med kurator, även på engelska och arabiska.
Man kan som sagt också få hjälp och stöd av socialtjänsten i sin kommun med olika insatser. Det kan se lite olika ut, det kan t. ex. vara att få träffa andra som är i samma situation, en så kallad stödgrupp. Det kan hjälpa mycket att prata med personer som vet hur det är och som har varit med om liknande saker. Ibland kan man få en kontaktperson, en trygg vuxen att prata med och kanske hitta på saker med, som att ta en fika. Ibland kan man också behöva bo hos en annan familj ett tag om det behövs, det kallas familjehem. Det kan vara en kortare eller en längre tid. Man kan också bara bo där ibland, som en helg då och då.
Det är inte att skvallra eller svika om du pratar med någon du har förtroende för. Du gör det för att hjälpa både dig själv och den som mår dåligt. Det är viktigt att du tänker på dig själv. Du har rätt att må bra, även om någon annan mår dåligt. Du kan visa att du bryr dig om den som mår dåligt. Men du ska också göra sånt som du mår bra av, och sånt som är viktigt för dig. Försök att göra något som du själv tycker är roligt varje dag.
Det finns så mycket fördomar om personer som har missbruk eller psykisk ohälsa. Att en missbrukare är en person utan bostad, eller en person med psykisk ohälsa vårdas på psykiatrisk avdelning. Att det är något som syns på en människa. Det kan ju absolut vara så-men sanningen är snarare att det är helt vanliga människor med helt vanliga jobb och intressen som har missbruk och psykisk ohälsa. Det märks kanske inte alltid utåt, men hemma märks det oftast väl, särskilt för familjen eller andra nära.
Det är svårt att uppskatta hur många unga personer som växer upp med vuxna omkring sig som missbrukar, men minst 1 av 5 barn/ungdomar under 18 år lever med åtminstone en vuxen som har missbruk och/eller psykisk ohälsa, men förmodligen är det många fler. Ett annat sätt att visa på, är att det är ungefär 5-6 elever i varje klass, eller fler beroende på hur stor klass det är! Det är många! Och trots att det är så vanligt det så är det här något som vi oftast inte vet om, eftersom det inte är något vi pratar om!
Vi har ju tidigare tagit upp i podden att det kan vara så svårt att prata om att man inte mår bra, när det handlar om att en förälder eller annan viktig vuxen missbrukar eller har psykisk ohälsa, så kan det vara ännu svårare. Man kanske skäms för sin vuxne, man kanske är orolig för att berätta för någon. Tänk om den man berättar för gör en orosanmälan till socialtjänsten och jag inte får bo kvar hemma! Tänk om min vuxne blir arg på mig. Och så vidare. Det här ÄR svåra saker att prata om, men det är så viktigt att veta vilken hjälp man kan få och att man inte är ensam om att ha det så här. För så kan det kännas, som att man är ensammast i världen. Vi vill bara säga det till dig som lyssnar-du är inte ensam och det finns hjälp att få!
Det ser lite olika ut i länet, men på vissa ställen har fritidsgårdar öppet under julhelgen och jullovet dit man kan gå. Bland annat på Briggen Fritidsgård i Brunflo, Östersund har man faktiskt öppet på julafton mellan 18-22 för alla åldrar. Helt fantastiskt och så viktigt för många! Vi har kollat runt lite och det verkar som att de flesta kommuner har öppet under jullovet på sina fritidsgårdar. Kolla gärna på era kommuners hemsidor, så ser ni vilka tider som gäller. Som vi nämnde tidigare så finns också Maskrosbarn och Bris, som har sin chatt extra öppen under hela julhelgen, även nattetid, och man kan också boka tid där för samtal med kurator online. På UM har vi öppet alla vardagar, du kan också vända dig till oss för att prata. Våra öppettider hittar du på vår hemsida, länk i beskrivningen.
Så för att sammanfatta dagens avsnitt; idag har vi pratat om unga som växer upp med vuxna omkring sig som har missbruk och/eller psykisk ohälsa. Hur det kan vara och hur det kan påverka en, men också om hur man kan få hjälp och hitta någon att prata med.
Vi hoppas att ni får en bra och skön ledighet och att vi hörs igen om två veckor. Ha det bra. Hejdå!