UM podden. HBTQI - att hitta sig själv.
Dagens avsnitt handlar om HBTQI, att komma ut, hitta sin identitet och känslan av att vara i ett sammanhang.
Vill du komma i kontakt med RFSL i Jämtland så hittar du dem här. Är du som ungdom intresserad finns RFSL ungdom, vill du veta mer kan du läsa mer på Transammans som är förbundet för transpersoner och närstående. Föreningen Lesbisk makt har sin egen sajt som du också kan kolla in.
Medverkande: Stina Åström, Barnmorska och Cecilia Nordengren, Kurator.
Transkribering. HBTQI - att hitta sig själv.
Hej och välkomna till UM-podden med mig Cecilia, kurator och med mig Stina, barnmorska. Vi arbetar på Ungdomsmottagningarna Jämtland Härjedalen och spelar in den här podden med ett nytt avsnitt varannan vecka. Iallafall är det vårt mål- men nu senast blev det inte så. På grund av karantän och sjukdom så har vi inte kunnat spela in på ett tag.
Idag ska vi prata om HBTQI. Viktigt ämne för oss och något som vi på UM arbetar mycket med på olika sätt. Vi vet att det kan vara stökigt att hitta sin identitet och sexualitet som ung, att man kan känna sig ensam och hur viktigt det är att få känna att man hör till. UM ska vara en trygg plats där du kan prata om det här.
HBTQI, vad är det då? Ja, det är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter och intersexpersoner. Om du vill veta mer om begreppen och vad de betyder, besök gärna RFSL:s hemsida för mer information. RFSL är Riksföreningen för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter. Vi har träffat två personer ur styrelsen i Jämtland Härjedalen för att få höra lite mer om deras verksamhet och hur de arbetar för att skapa mötesplatser för unga HBTQI personer i länet.
INTERVJU med RFSL Jämtland Härjedalen
Så, vad är det då som gör att det är så viktigt att prata om HBTQI? Det är många som bara, “varför ska de synas och höras så mycket, det börjar bli tjatigt...” Varför behövs det en PRIDE-festival, det är väl ingen som bryr sig längre om någon är homo, varför behöver ni synas så mycket för”?
Det där har jag hört så många gånger. Jo, just därför, för att synliggöra gruppen. Forskning visar att unga HBTQI personer mår sämre både fysiskt och psykiskt jämför med unga inom majoritetssamhället. Vi vet också att hbtqi personer löper högre risk för att bli utsatta för olika sorters våld och hatbrott, framförallt transpersoner är extra utsatta.
Tillhör du en minoritetsgrupp så kommer inget gratis utan rättigheter är något som du måste kämpa för själv. För att få till förändring i samhället behöver gruppen synas och höras! Vi ska komma ihåg att det var inte så länge sedan som det var brottsligt att vara homosexuell eller att det ansågs som en sjukdom. Och vet ni, det var bara för några år sedan steriliseringskravet togs bort för transpersoner som genomgick könsbekräftande vård. 2013! Det är ju nyss. Dessa förändringar kom till för att personer ur hbtqi gruppen har kämpat för rättigheterna. Ju mer vi syns och hörs desto bättre blir det för oss i samhället. Samtidigt som vi visar andra att du inte är ensam! Ord och begrepp är viktiga. Det är kopplat till identitet, att få en känsla av sammanhang och att få ses som den en är. Vi har kommit långt i Sverige men det är fortfarande lång väg kvar tills alla hbtqi personer kan känna sig trygga och kan leva öppet.
Är inte det något vi alla behöver? Att få vara oss själva och känna en känsla av sammanhang?? Det om något är väl ändå en mänsklig rättighet.
Vi behöver också prata om könsidentitet. Vilket kön du själv känner dig som brukar kallas för just din könsidentitet. Det kan vara att du känner dig som kille, tjej, både och eller inget av det. Könsidentiteten är inte kopplad till vilken kropp du har utan till vilket kön du känner att du tillhör. Till oss på UM kan man komma för att prata om just det här, att inte känna sig “hemma” i sin kropp, så som den känns, som den ser ut och som den fungerar.
Det kan vara riktigt jobbigt för en del och det händer att man kan fundera på hur det skulle vara att ha ett annat kön än det man tilldelades då man föddes. På UM görs inga sådana utredningar eller behandlingar, men vi kan hjälpa vidare till det. Däremot så kan vi tillsammans prata om hur det känns, kanske om vilka funderingar och frågor man kan ha. På UM kan man också få hjälp med att slippa mensen om man upplever det som jobbigt av just den anledningen.
Det finns ju också andra funderingar man kan ha kring könsidentitet, t.ex. att man ska se ut och bete sig på ett visst sätt om man är biologiskt född som ett visst kön, så kallat könsuttryck. Det här hänger ihop med normer som finns i samhället. Ni kanske kommer ihåg att vi har pratat om det i tidigare avsnitt också, lyssna gärna på det. Normer är oskrivna regler i samhället som vi har att förhålla oss till och som vi oftast inte märker innan vi börjar fundera över dem eller kanske bryta mot dem. Då kan det kännas jobbigt, människor runt omkring en kanske reagerar, en del negativt på om man ser ut eller lever på ett visst sätt. Vi tycker att det är SÅ viktigt att du som känner igen dig i det här hittar de personerna som du kan få känna dig avslappnad, trygg och som dig själv med. Om det är svårt, kom till oss på UM-här kan du få känna just det!
Det vi tycker är så roligt är att bara de senaste åren så har det här med könsidentitet breddats och så många fler sätt att identifiera sig på får nu plats. När vi var yngre Cecilia så fanns det ju inte så många begrepp, tex icke-binär användes ju inte då.
Där spelar nog sociala medier en stor roll där unga har möjligheter att hitta nya begrepp som kan beskriva vem en är och en får chansen att utforska sin identitet via olika konton på tex tiktok. Vi märker det i våra samtal och får ofta höra nya begrepp.
Vi nämnde förut det här med att leva öppet som hela sig själv. Ibland nämns begreppet “att komma ut”. Med “att komma ut” menas att du berättar för andra om din identitet som skiljer sig från normen. Det kan handla t. ex. om din sexualitet eller könsidentitet. Heterosexuella och cis-personer behöver aldrig komma ut, för hela samhället antar att du redan är det.
Att komma ut kan upplevas som olika svårt för olika personer. Mycket är beroende på hur du har det runt omkring dig, i vilken grupp du rör dig i. Finns det en stark tystnadskultur i din grupp eller kan en prata öppet om det här? Olika religioner och samfund kan göra att det är svårt att leva öppet. Hur har du vuxit upp, hur är din familj? Dina vänner? Hur ser det ut i samhället där du bor? Som sagt, för en del är det här lätt men för många är det svårt. En del kanske aldrig kan leva öppet pga risk för att bli utestängd och utsatt.
Ja det kan ju ex gälla kompisgrupper. Tex om man som kille umgås i kompisgrupper som drar en massa bögskämt så kanske man då inte känner att det är läge att komma ut inför sina kompisar, det kan bli svårt och man kan känna en rädsla att inte bli accepterad.
Tyvärr är det också så att du inte bara behöver komma ut en gång. Eftersom vi lever i ett heteronormativt och cisnormativt samhälle så kommer du alltid antas vara hetero av omvärlden vilket betyder att du kommer att behöva berätta för andra om din sexuella identitet hela livet. Tusentals gånger. Det gäller också om du har en normbrytande könsidentitet. Du kommer att antas vara en cis-person. Det kan kännas tröttsamt och ibland kanske du inte orkar och det är helt ok. Du kanske inte orkar med 20 följdfrågor just den dagen hos frisören eller vem det nu är som frågar.
Och just därför att vi lever i ett heteronormativt och cisnormativt samhälle så är det, kanske framförallt när man är ung, viktigt att få träffa andra som är som du, hitta mötesplatser, ställen där du får träffa likasinnade, där du aldrig behöver förklara dig eller försvara dig. Där du kan slappna av, där du kan möta andra som vet vad du pratar om- som delar erfarenheter. Det gäller i alla minoritetsgrupper i samhället, det behöver få finnas rum där bara ni i gruppen är. Vanligt att personer ur majoritetssamhället muttrar om att varför ska det finnas, ska inte alla få vara med. Nej, inte alltid.
Så det är bra att tex RFSL skapar mötesplatser runt om i länet.
Det finns också en organisation som heter Lesbisk Makt som har ett projekt nu som heter Lesbisk Plats som också handlar om att skapa mötesplatser för unga HBTQI personer på landsbygden, du som lyssnar som tycker att det låter intressant - kolla in deras hemsida, länkas i beskrivningen.
Vi pratade tidigare om normer, det kan ju också finnas normer och förväntningar inom HBTQI gruppen som i alla andra grupper. Du kanske förväntas se ut och vara på ett visst sätt. Det kan finnas ideal som kan vara svåra att leva upp till. Så inte bara att en ska passa in i normsamhället utan också ska en passa in i HBTQI communityt! Om en inte känner att en passar in någonstans så kan det ju leda till en känsla av ensamhet. Det här med sökandet efter sin identitet och utforskandet av sin identitet är något som vi pratar mycket om på UM. En del är mycket säkra i sin identitet medans andra utforskar och testar sig fram. Om du behöver någon att prata med om dina funderingar så får du gärna komma till oss. Våra mottagningar är HBTQI certifierade vilket innebär att vi arbetar aktivt i vår verksamhet med frågor som rör unga HBTQI personer.
Vill du komma i kontakt med oss så finns länken till Ungdomsmottagningarna i beskrivningen. Andra bra länkar som finns där är till RFSL Jämtland Härjedalen, RFSL Ungdom, Transammans och Lesbisk makt.
Vi hörs igen om två veckor-förhoppningsvis! Då planerar vi att prata om stress. Vad det är men också hur en kan hantera den på olika sätt.
Hejdå!